Hoppa till huvudinnehåll

Åsiktskorridoren - den ljusnande framtid?

Olika symboler för åsikter.
Olika symboler för åsikter. Bild: Sus Productions Åsiktskorridor,åsiktskorridoren,retorik,debatt,opinioner,symboler

Vad kommer samhällsdebatten att handla om i framtiden? De flesta vi talat med i Åsiktskorridoren verkar överens om att flyktingfrågorna är här för att stanna. Lika självklara temata är medborgargarden, religion och – inte minst – själva journalistikens roll i debatten.

Inom fysiken och evolutionsteorin pratar man om begreppet kvantsteg (eng. quantum leap). Det är när utvecklingen på ett område tar ett oväntat och ibland oförklarligt stort steg framåt. Något liknande kan sägas ha inträffat i den europeiska debatten under förra hösten. Europa drabbades av en så kallad flyktingkris och denna tvingade snabbt fram en debatt - och en rad politiska ställningstaganden - som annars antagligen skulle ha tagit åratal att komma till. Om detta var bra eller dåligt är förstås en helt subjektiv bedömning, men helt klart skedde något drastiskt.

De flesta verkar, i vilket fall som helst, överens om att tonen i samhällsdebatten blivit avsevärt skarpare, bara det senaste året. Det eskalerade ytterligare i samband med flyktingkrisen hösten 2015. Ett nytt fenomen eller en återupprepning av gamla mönster? Antagligen det senare.

Den europeiska samhällsdebatten förändrades dramatiskt både i samband med första och andra världskrigets utbrott, inte minst på grund av Mussolinis och Adolf Hitlers hätska retorik. Nästan direkt efter andra världskrigets slut påbörjades kalla kriget, kanske redan från det ögonblick (den 5 mars 1946) då Winston Churchill yppade sina bevingade ord: Från Stettin vid Östersjön till Trieste vid Adriatiska havet har en järnridå sänkts över kontinenten.

Symbol för kokpunkten
Symbol för kokpunkten symboler,Åsiktskorridor,åsiktskorridoren,Åsikt,debatt,opinioner,retorik,mediebranschen,mediekritik
Symbol för värdegrund
Symbol för värdegrund Värdegrund,opinioner,Åsiktskorridor,Åsikt,åsiktskorridoren,debatt,retorik,mediebranschen,mediekritik

Under Balkankriget 1991-2001 skruvades tonläget upp ännu en gång och mellan en rad Europeiska länder har läget alltid varit mer eller mindre spänt. De nordiska länderna är inget undantag. Urho Kekkonen skriver i sin självbiografi, med anledning av Paavo Nurmi-affären 1932: …för oss var det speciellt svårt att tåla, att Sverige ville spela förmyndare för Finland i internationella idrottssammanhang.

En gammal irritation - återigen - som aktualiserades i september 2015 när Sveriges utrikesminister Margot Wallström kritiserade Finlands asylpolitiska hållning och retade många med uttalandet: En del länder borde kanske återuppliva minnen när de själva har varit utsatta och upplevt väldigt svåra tider och fått hjälp. Under kriget tog vi emot mer än 70 000 finländska krigsbarn, det är nog bra att kunna sin egen historia.

Ett uttalande som fick många finländare att se rött och som väckte frågan om Finland och Sverige håller på att glida isär? Även Danmark och Norge fick sin släng av sleven, när Sverige ansåg att de andra nordiska länderna inte gjorde tillräckligt. Debatten (från svenskt håll) tystande samma dag som Sverige beslöt att återinföra gränskontroller och abrupt överge spåret som humanitär stormakt.

Symbol för utmaningar.
Symbol för utmaningar. symboler,Åsiktskorridor,åsiktskorridoren,debatt,utmaningar,retorik,samhället,mediebranschen,sociala medier,mediekritik
Symbol för rätt.
Symbol för rätt. symboler,Åsiktskorridor,åsiktskorridoren,Åsikt,opinioner,debatt,retorik
Symbol med stram gubbe.
Symbol med stram gubbe. Åsiktskorridor,åsiktskorridoren,opinioner,mediebranschen,mediekritik,debatt,retorik

Med de - för samtiden stora - migrationsströmmarna kommer debatten i framtiden att handla allt mer om de kulturella skillnaderna. Vi träffar chefen för Hufvudstadsbladets opinionsavdelning, Susanna Ginman, i den sobra redaktionsmiljö som på många sätt hör gårdagen till; till den tid då mediehusen byggde upp resurser som verkade oändliga, men som nu rinner undan i takt med att sociala medier tar över en stor del av läsarnas informationsinhämtande. Susanna Ginman hoppas att debatten om kulturella skillnader kan föras på ett civiliserat sätt.

- Jag tror att det är viktigt att vi är ute i god tid och att vi journalister måste våga vara rätt rakt på sak och säga: det är så här vi lever i det här landet och det här måste ni respektera.

I grannlandet Sverige blir ofta journalister och politiker som försöker tala klarspråk om kulturella skillnader brunsmetade eller kallade rasister. Susanna Ginman tror inte risken för att råka ut för fenomenet där publiken skjuter budbäraren är lika stor i Finland.

- Jag tycker det är ledsamt, för jag tror inte att det ÄR så svartvitt. I Finland ska de finska lagarna respekteras, det är ett krav som vi måste hålla fast vid. Sedan är det en annan sak att det här uttrycket att ”ta seden dit man kommer” har koloniserats av de krafter i samhället som helst av allt inte vill att någon främmande kommer hit över huvud taget. Men diskussionen kommer vi inte undan, oavsett.

Susanna Ginman
Susanna Ginman Susanna Ginman Bild: Sus Productions åsiktskorridoren,opinioner
Dan Lolax
Dan Lolax Dan Lolax Bild: Sus Productions åsiktskorridoren,opinioner,mediekritik
Nina Fellman
Nina Fellman Nina Fellman Bild: Sus Productions Nina Fellman,åsiktskorridoren,opinioner

I postmoderna redaktionslokaler i Åbo (en renoverad tegelfabrik) sitter sprakfålen Dan Lolax och funderar på vart samhällsdebatten är på väg. Han är känd för att sticka ut hakan, inte minst via sin blogg. Han tror att vi kommer att ta med oss debatten om både Soldiers of Odin och islam in i framtiden.

- Vi kan tänka oss en nidbild av debatten som har med islam att göra, just som en totalitär religion som... ...men är det en nidbild verkligen? Är det inte en totalitär religion?

- Det finns alltid nyanser. Vi kan förstås prata om religion som någon slags monolit som bara finns där, men vi vet ju att det finns lika många sätt att se på islam som det finns människor, om man uttrycker det lite tillspetsat.

Det märks att frågan om kulturella skillnader och islam är obekväm för många, framför allt om man ställer frågorna på ett tillspetsat sätt. När vi träffar Nina Fellman, minister i landskapsregeringen på Åland, på hennes kontor i Mariehamn skiner vårsolen från en koboltblå himmel och frågan om extremism känns avlägsen. Men Nina anser att även när det gäller islam, och islamism, så måste vi våga ta den diskussionen:

- Jag tycker att man måste, i förhållande till alla grupper av människor, fundera på varför de resonerar som de gör, vad har fört dom hit…och finns det någon diskussion jag kan föra med dem?

- Vissa av islamisterna vill hugga huvudet av de som inte tycker likadant som dem. HUR resonerar man logiskt med sådana grupperingar, på ett demokratiskt sätt?

- Alltså, jag tror att det är väldigt svårt att i ett demokratiskt sammanhang resonera med islamister för då pratar man om grupper av terrorister, som självmant har satt sig utanför systemet. Man är intresserade av att med våld få som man vill… Däremot så tror jag ju att individer som definierar sig som islamister måste gå att resonera med.

- Har du försökt göra det?

- Jo, det har jag gjort.

- Och hur gick det?

Hjärtat är en symbol för tro.
Hjärtat är en symbol för tro. tro,Åsiktskorridor,åsiktskorridoren,symboler,debatt,retorik,mediekritik
Symbol för extremism.
Symbol för extremism. Åsiktskorridor,åsiktskorridoren,opinioner,debatt,retorik,Extremism
Symbol för lösning.
Symbol för lösning. lösningar (kunskap),symboler,Åsiktskorridor,åsiktskorridoren,Åsikt,opinioner,debatt,retorik

- Inte så bra. Jag har flera gånger fått mejl från människor som ifrågasätter om jag alls vet vad islam handlar om, som börjar citera sharialagar och hadither (traditionsberättelser om vad profeten gjorde eller sa). Det har de gjort för att leda i bevis att jag inte vet vad jag pratar om. Så diskuterar vi det och jag berättar att jag har en akademisk examen med religionsvetenskap som huvudämne och att jag skrev min avhandling om islam. Jag känner nog till det här området. Diskussionen haltar ju direkt om man inte pratar om samma saker.

- Finns det, för övrigt, inte en väldig ironi i att både högerextremister och islamister delar så mycket när det gäller sättet av se på världen? Att de är lika kategoriska?

- Jag tycker egentligen inte att det är ironiskt, utan när man tänker på det är det helt självklart. Det är ju en cirkel och rör man sig tillräckligt långt bort från mitten så möts man på andra sidan.

Johan Westerholm har finlandssvenska rötter och är idag en av Sveriges ledande opinionsbildare utanför de traditionella medierna. Han driver bloggen Ledarsidorna.se. Vi möter honom i hans hus vid havet strax utanför Stockholm. Han är nyss hemkommen från Libanon, där han träffat både religiösa ledare och offer för muslimska brödraskapets framfart och han darrar inte på manschetten när det gäller framtidens debatt om islam.

- Den måste föras på ett nyanserat och osentimentalt sätt, men framför allt är det viktigt ATT den förs. Det här är något vi inte kommer undan varken i Sverige eller i Finland. Vi har, historiskt, inte haft vare sig vilja eller förmåga att se de kultur- och målkonflikter som migrationsströmmarna fört med sig.

- Den nordiska kulturen bygger i mångt och mycket på en konsensuskultur. Vi försöker finna balanser och gå halva vägen var. Men många av de kulturer migranterna kommer från har ofta religiösa raster ovanpå och mer än tusen år gamla konflikter i sig. Konflikter som tagit sig väpnade uttryck i ursprungsregionen. Det är ingenting som försvinner bara för att den svenska eller finländska gränsen passeras.

Johan Westerholm
Johan Westerholm Johan Westerholm Bild: Sus Productions åsiktskorridoren,Åsiktskorridor,opinioner,debatt
Stefan Westergård
Stefan Westergård Stefan Westergård Bild: Sus Productions åsiktskorridoren,opinioner
Jenny Blomqvist
Jenny Blomqvist Jenny Blomqvist Bild: Sus Productions jenny blomqvist,Åsiktskorridor,Åsikt,opinioner,debatt,retorik

Stefan Westergård studerar allmän pedagogik och masskommunikation på Åbo Akademi. Vi träffar honom och några av hans studiekamrater i det kreativa kaoset på femte våningen i Academill i Vasa. Här lär man sig att skriva, intervjua, klippa och redigera; journalistikens basala hantverk. Vi frågar Stefan hur han ser på sin roll som framtida journalist – kommer han att skriva om saker som är kontroversiella och som han vet - redan på förhand - kommer att resultera i personlig kritik från omvärlden?

- Ja, för enda sättet att få bort den här trygga ankdammen är ju faktiskt att våga bryta den på så vis. Jag tror inte att man kan bryta den direkt, som journalist måste man först bygga upp ett förtroende och leverera bra nyheter. Om du direkt går ut och försöker vara extrem och revolutionerande så… kommer folk inte att ha förtroende för dig.

- Först måste man invagga läsarna och lyssnarna i trygghet? Och sen klämma till när de minst anar det?

- Ja, kanske lite så… väcka dom i alla fall. Man måste ju tåla verkligheten. Det är bara farligt att bygga upp den här trygga bubblan, ankdammen, eller vad man nu vill kalla det. Den sätter skygglappar på oss. Enda sättet är att visa: så här är verkligheten. Det behöver inte vara mer banbrytande än att man skriver helt sakligt och neutralt och tar emot de åsikter som finns.

Symbol för sanning.
Symbol för sanning. sanning,symboler,Åsiktskorridor,åsiktskorridoren,debatt,retorik
Regnbågen är en symbol för en bred sexualitetsuppfattning.
Regnbågen är en symbol för en bred sexualitetsuppfattning. symboler,Åsiktskorridor,Åsikt,åsiktskorridoren,HBTQ,debatt,retorik,mediekritik
Symbol för idé.
Symbol för idé. symboler,idéer,Åsiktskorridor,åsiktskorridoren,debatt,retorik

Jenny Blomqvist läser journalistik på Social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet. Hon har bott och studerat på Nya Zeeland, något som gett henne perspektiv på debatten hemma i Norden. Hon berättar att väldigt få nyheter från vår del av världen letar sig ända till andra sidan jordklotet.

- Det fanns nästan ingenting om Skandinavien i deras press. Mest australiensiska nyheter och så vissa amerikanska och brittiska. De är ganska inåtvända så där. Vi är öppnare här.

Den blivande journalisten tror att svenska språkets status i det finländska samhället är ett av de temata vi kommer att diskutera i framtiden.

- Hur många svenskspråkiga skolor som ska få finnas är ju sånt som man på exempelvis Yle i förväg vet leder till många klick, så… säkert... blir det en del av diskussionen. Det är kanske lite av en lyxdebatt sett ur ett större perspektiv, men vem om inte finlandssvenskarna själva ska behandla finlandssvenska frågor? Sedan tror jag att frågor som vi just nu upplever som viktiga ganska snart kommer att halka ner på agendan.

Apropå vad som hamnar på agendan och inte. När vi frågade etablerade debattörer och journalister vem som styr samhällsdebatten och vem som bestämmer vilka ämnen som ska upp på dagordningen – via agendasättande- eller samhällsbyggande journalistik – pekade de flesta på fysiska människor av kött och blod; kollegor, kändisar, på en liten klick gubbar i Helsingfors och så vidare.

Då vi träffar journalistikstuderanden Laura Klingberg i Helsingfors får vi hjälp att sätta frågan i rätt perspektiv – inte minst utifrån hur framtiden och vår nya sköna värld ser ut. Det är inte alls säkert att debatten och journalistiken ens kommer att tillhöra oss människor. Den är redan starkt påverkad av den så kallade algoritmiska journalistiken, som utan större väsen redan tar beslut åt oss vad vi ska gilla och intressera oss för i det tilltagande informationsflödet.

- Om man har en stor mängd information, förklarar Laura, till exempel från olika börsnoterade företag och om börskurser, så kan man programmera en algoritm som sedan automatiskt ”skriver” en nyhet om den här informationen. Istället för att ha en massa journalister som skriver korta ekonomiska nyheter eller resultat från delårsrapporter. Man får informationen och algoritmen strukturerar den åt människan.

- Hur ska vi förhålla oss till nyheter skrivna av datorer?

- Första gången jag hörde om det var det en kollega som sa: ”det här är första steget hur systemet ska göra oss arbetslösa”, men det är faktiskt inte alls så. Om vi tänker på en redaktion där det är högt tempo och jättebråttom att få en massa saker gjorda, så kan ju data-algoritmen sköta sådana här nödvändiga, men korta, små notiser. Då kan människorna, journalisterna, fokusera mera på det djuplodande, analytiska. Det som en dator inte klara av.

Laura Klingberg
Laura Klingberg Laura Klingberg Bild: Sus Productions åsiktskorridoren,opinioner
Ari Nykvist
Ari Nykvist Ari Nykvist Bild: Sus Productions åsiktskorridoren,medieforskning,opinioner
Linn Jung
Linn Jung Linn Jung Bild: Sus Productions åsiktskorridoren,opinioner

På Åbo Akademi möter vi Ari Nykvist, tidigare journalist och numera medieforskare och utbildare av journalister. Ari ser positivt på framtidens samhällsdebatt och gestikulerar entusiastiskt när frågan kommer på tal.

- Det här som pågår just nu, med hatretorik och nätmobbning och sådant, det är ett övergående fenomen. Vi kommer att klara av det här. Människor har redan nu lärt sig massor om att vara på nätet. Alla behöver inte vara på Flashback och Hommaforum och Suomi24. Man vet var det finns skit och man håller sig undan det.

- Yngre generationer har också lärt sig att handskas med det här nya sättet att debattera i samhället. Så jag ser jätteoptimistiskt på utvecklingen vad gäller samhällsdebatten. Fortsätter det så här kommer vi inom tio år att ha en debatt som ligger på ett helt annat, öppnare, bredare, mänskligare och ja, vad ska vi säga – på ett mer argumenterande plan än på länge!

Ett resonemang som bloggerskan Linn Ljung håller med om när vi träffar henne i Österbotten och frågar hur det är med begreppet Internet never forgets (Internet glömmer aldrig) och hur vi påverkas av att allt finns kvar på nätet – vad vi än gör.

- Jag tror att vi kommer att bli mer förlåtande mot sådant framtiden. Sådana som jag, som växt upp med hela sitt liv på webben, hela sina tonår…alla fyllefester…allting finns där ute på nätet. Jag tror att man kommer att se på sådant med lite snällare ögon i framtiden.

- Alla pratar om hur det kanske kan påverka arbetsintervjuer i framtiden, men jag tror att man kommer att kunna se hur man på en arbetsintervju om femtio år sitter och säger: ”Jaha, men här var du riktigt berusad år 2014…fast det är helt okej. Jag har själv varit där.” Så: ”internet forgets”. Jag är inte säker men jag hoppas att det kommer att bli så.



Vad tycker du som läser att framtidens debatt borde handla om och hur ska den se ut?

Lyssna på Åsiktskorridorens alla program på Arenan, och delta i debatten på Svenska Yles webb och i Radiohuset i Radio Vega, kl. 14.00, den 9-14 maj 2016.

Åsiktskorriden produceras av Sus Productions för Svenska Yle. Redaktörer är Jens Ganman och Susanne Skata.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle