Hoppa till huvudinnehåll

Bygg en gärdesgård i gammal stil

Gärdesgårdar är vackra och åldras med skönhet. Vill man ha ett snyggt staket eller till exempel behöver ett stängsel för att hålla ordning på husdjur eller mota vilda djur är trägärdesgårdar ett trevligt alternativ. Men det krävs en hel del arbete och hantverksskicklighet för att uppföra en traditionell gärdesgård. Strömsö tog hjälp av gärdesgårdsmästaren Matts Andersén för sitt bygge.

Material

Gärdesgården ska helst byggas av gran och till störarna ska man dessutom helst använda tätväxt gran. Störarna bränner man i spetsen ungefär en halv meter för att de ska hålla bättre mot röta.

I Österbotten har det varit vanligt att klyva gärdslena. De ska klyvas för hand eftersom sågade gärdslen ruttnar fortare.

Gärdesgården binder man med unga granplantor som man kvistar till toppen. De kallas stölingar och ska tas ur skogen bara någon dag innan gärdesgårdsbygget för att inte torka. Under byggets gång klyver man stölingarna från toppen mot stammen. Om det är kallt när man bygger gärdesgården behöver man värma stölingarna över öppen eld för att dom ska bli mjuka och böjliga.

Bygget

Störarna körs parvis ner i marken med ett mellanrum på ca 10 cm. De ska luta från varandra något som ett smalt V för att det ska bli stadigt då man binder. Störparen kör man ner med 1-1,5 m mellanrum, lite beroende på underlaget och hur man vill att gärdesgården ska se ut.

Störarna binds vanligen på tre punkter. Stölingarna knyts i toppen och viras som åttor med den kluvna ytan mot störarna. Det första gärdslet får vara ganska kort och kan t.ex. lutas mot en sten. Sedan bygger man på med allt längre gärdslen. Om något gärdsle är för kort går det bra att skarva och binda ihop vid behov. De översta varven avslutas alltid mitt emellan två störpar.

På webbplatsen för Sundom by kan du ladda ner noggrannare instruktioner över hur man bygger en gärdesgård och läsa mera om gärdesgårdens historia.

Gärdesgårdens historia

Mat och fritid

Bläddra bland innehållet

Inga artiklar hittades med den valda bokstaven. Var god välj en annan.

  • Trädgårdsentusiaster flockades till Strömsö

    Närmare 2000 personer besökte trädgårdskvällen på Strömsö.

    Närmare 2000 personer besökte Strömsö på torsdagen när portarna öppnades upp för sommarens trädgårdskväll. Besökarna fick bland annat fynda på plantloppis, testa ogrässhots och höra hur trädgården kan gynna hälsan.

  • Odla själv så vet du vad du äter

    Anlägg trädgårdsland, bygg varmbädd eller odla i låda.

    Att odla sin egen mat är snällt för såväl plånbok som miljö. Dessutom vet man precis vad det är man stoppar i sig då man följt hela processen. Här har vi samlat idéer för dig som är intresserad av att odla grönsaker och rotfrukter. Vill du ha mera inspiration för trädgården? Kom till Trädgårdskvällen på Strömsö den 8.6.2017.

  • Odling för nybörjaren

    Enkla, funktionella och lättskötta odlingar.

    Är du intresserad av enkel odling som inte kräver mycket skötsel har vi samlat tips på odlingsprojekt som funkar både på balkongen och i större trädgårdar.

  • Bygg en gärdesgård i gammal stil

    Så här bygger man en traditionell gärdesgård.

    Gärdesgårdar är vackra och åldras med skönhet. Vill man ha ett snyggt staket eller ett stängsel för att hålla ordning på husdjur eller mota vilda djur är gärdesgårdar ett trevligt alternativ. Men det krävs en hel del arbete och hantverksskicklighet för att uppföra en traditionell gärdesgård.

  • Beräkna rätt - kaffebjudning

    Tips för att beräkna rätt mängder mat och dryck

    För att minska svinnet vid en kaffebjudning är det bra att veta du hur mycket du skall bjuda på. Här får du en snabb guide till hur du beräknar rätt.

  • Beräkna rätt - matbjudning

    Tips om hur minska matsvinn.

    För att minska matsvinnet vid en bjudning är det bra att veta du hur mycket du skall bjuda på. Här får du en snabb guide till hur du beräknar rätt.

  • Evira: Ät högst två matskedar frön per dag

    Fröna samlar i sig tungmetaller, visar Eviras undersökning.

    Frön från oljeväxter är en nyttig källa till omättade fetter och kostfiber. Men fröna kan också innehålla tungmetaller enligt Livsmedelssäkerhetsverket, som kommer med nya strikta frörekommendationer.

  • Sumpmarksträdgård

    Skapa en egen sumpmark i trädgården.

    Sumpmarksväxter är en växtgrupp som idag är rätt okänd för många. Till växtgruppen hör ett stort antal kända perenner, t.ex iris som vi idag odlar i våra vanliga rabatter. Men hit hör också en hel del spännande och mindre kända växter, en del förekommer också i vilt tillstånd hos oss som t.ex. kabbeleka, missne, blåsäv och vattenklöver.

  • Köttallergi av fästingbett allt vanligare

    Dina nässelutslag kan vara tecken på köttallergi.

    Antalet köttallergiker stiger hela tiden. De flesta som är allergiska har blivit det efter fästingbett. Dina nässelutslag kan vara tecken på att du är allergisk.

  • Tiina Grönroos: Man kan vara vegan i februari också

    Veganmaten och -utmaningen gav mersmak.

    Det är varken svårt eller särskilt dyrt att äta veganmat. Men det gäller förstås att hålla extra koll på innehållsförteckningar, våga fråga restaurangpersonal och jämföra priser. Halvfabrikat och specialprodukter kostar, men det går att leva gott och billigt med hjälp av säsongens grönsaker, frukter, torkade bönor och linser. Dessutom har det varit roligt att pröva på nya recept och bekanta sig med nya råvaror. Sällan om någonsin har januari gått så snabbt som i år.

  • Veganmat allt vanligare i affärerna, priserna ändå höga

    Kan vara en snårig djungel att hitta veganmat i butiken.

    Vill man äta veganmat gäller det att kolla priser noga. Kilopriset på vissa bön- och havreprodukter är lika högt som på rostbiff och växtmjölken är flerfaldigt dyrare än vanlig komjölk. Efterfrågan på veganmat växer däremot hela tiden och så gör också utbudet säger köpmännen.

  • Micke Björklunds finska gröt blev succé

    Miche Björklund kokar gröt på finska

    Här är klippet där Micke Björklund förklarar hur man kokar god gröt på finska. Det har spridits som en löpeld. Klippet publicerades på Yle Österbottens Facebook-sida på fredagen den 21 oktober och har redan fått närmare 250 000 visningar.

  • En vecka med endast närproducerad mat - hur gick det?

    Klarade sig Micke Björklund på närmat?

    Michael ”Micke” Björklund fick i uppdrag av Matias Jungar att under fem dagar leva på endast närproducerade råvaror. Varje dag skulle han göra frukost, lunch och middag. Han fick använda råvarorna endast en gång, och det samma gällde användningen av råvaruproducent. Varorna skulle vara framställda inom 30 kilometers radie från Vasa. Till sin hjälp fick han välja ut tre basvaror, och eftersom han är Micke Björklund så valde han smör, grädde och salt. Grunden i hans matlagning, som han uttrycker det själv.

  • Närmat liveblogg - från Michael Björklunds matresa

    Så här ser en vecka med närproducerad mat ut

    I Svenska Yles pilotprojekt Närmat testade Michael Björklund att under 5 dagar leva på ultralokal mat som var producerad inom en radie på 30 km från Vasa torg. Med sig på resan hade han Matias Jungar. All mat som lagades byggde på tips från publiken. Vi tackar alla som var med.

Nyligen publicerat - Mat och fritid