Hoppa till huvudinnehåll

Dold brandfara ett stort problem i Åbo

Eldhärjat hus i Hirvensalo.
Höghuset i Hirvensalo som brann i tisdags var enligt brandinspektör Knut Lehtinen ett riskboende. Eldhärjat hus i Hirvensalo. Bild: Yle/Jesper Alm branden i hirvensalo

Hundratals fall som tisdagens dödsbrand kan dölja sig i Åbo. Exakt hur många och var de finns i staden är oklart för myndigheterna.

- Ingen aning, nä. Det är nog ingen som vet. Skulle man känna till riskbyggnaderna skulle man försöka hjälpa. Men riskerna är oftast dolda, så de är omöjliga att upptäcka från utsidan, säger ledande brandinspektör Knut Lehtinen.

I dagsläget samarbetar Egentliga Finlands räddningsverk med flera myndigheter för att hitta hemmen där brandrisken är som störst. I riskgruppen finns bland annat ensamboende äldre och alkoholmissbrukare, samt andra med nedsatt funktionsförmåga.

Lehtinen påpekar att kartläggningen enbart är en del av utmaningen.

Oftast är det kanske så att de som bor där inte har möjligheter att själv betala de förbättringar som krävs. Det är ett stort problem.― Knut Lehtinen, ledande brandinspektör.

Ägaren kommenterar inte

Lehtinen var på plats en timme efter att höghuset på Hongaisvägen i Hirvensalo fattade eld. Han beskriver byggnaden som en svårsläckt större träbyggnad och ett riskboende.

- Det var många små bostäder och personerna som bodde där hade ett riskfyllt liv. Typiskt vill de som bor på dessa ställen inte ha så mycket hjälp, eller kanske inte är mottagliga till hjälpen. Deras livssituation är svår helt enkelt.

Lehtinen anser att byggnaden i sig blev en utmaning för räddningsverket.

- När elden biter sig fast i konstruktionerna, så som det gick här, är det jättesvårt att få det släckt.

Knut Lehtinen. Bild: YLE/Sarah Lehtinen knut lehtinen

Enligt Lehtinen kan träbyggnader som höghuset på Hongaisvägen dölja flera brandfaror. Byggnaderna kan ha byggts om, med eller utan byggnadslov, utan större tanke på brandsäkerheten.

- Speciellt när man gör tillbyggnader i hus blir det ofta utrymmen man inte kan använda. Till exempel i mellantaket, i vindsvåningar, eller till och med i väggarna kan det finnas håligheter. Då slipper branden att sprida sig obehindrat och snabbt.

Höghuset ägdes av fastighetsfirman Lahtonen, som äger flera bostäder och kontorslokaler i Åbo. Lahtonen ville inte kommentera branden eller husets skick.

Hundratals Åbobor i riskzonen

De senaste sex åren har 70 personer i Finland i genomsnitt dött i bränder årligen. Av dem hade drygt 40 personer alkohol i blodet, och 30 av dem var i övre medelåldern. Detta enligt räddningsbranschens centralorganisation SPEK.

Lehtinen misstänker att det finns flera Åbobor som riskerar att sluta i SPEK:s dödsbrandsstatistik.

Risklägenheter finns det många, många, många, många hundra kan man säga.― Knut Lehtinen, ledande brandinspektör.

Nationellt sett ser man ändå en minskning i antalet personer som dör i husbränder. Under de senaste sex åren har antalet sjunkit från 100 till 70 tack vare självslocknande cigaretter och automatiserade brandalarm på vårdanläggningar, enligt SPEK.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland