Hoppa till huvudinnehåll

Läraren är välfärdssamhällets viktigaste kugge

Porträtt på Urban Fellman
Porträtt på Urban Fellman Bild: Yle / Rivet ur arkivet lärare,historia,folkhögskolor

I den legendariska folkhögskolan FINNS, som tyvärr inte längre finns, hade vi en underbar lärare i historia och filosofi som hette Urban Fellman. Han formligen öppnade världen för oss. Med stor entusiasm och flammande kinder pratade han om ismer och stora frågor så att spottet yrde. Jag var 18 år och kunskapshungrig.

Urban, Ubbe som han kallas, brinner för klassisk bildning och har en smittande passion för att dela med sig. Sådana behöver vi, speciellt idag, när satsningen på humaniora är i farozonen.

Ubbe ser man ofta i kulturvimlet med en kasse med böcker i handen. Jag träffar honom för att tala om skolan, om hur skolan formar oss alla. Han gick i skola på 50-talet när en jämlik skola inte ännu var en självklarhet, tiden innan Finland småningom lämnar bakom sig det gamla klassamhället.

Det började med katekesen

I begynnelsen gick man till klockaren så där som Aleksis Kivis Sju bröder. Skola och religion hörde tidigt ihop i vårt lutherska land, berättar Ubbe.

- För att kunna konfirmeras skulle man kunna katekesen och för att kunna katekesen måste man kunna läsa. För att gifta sig skulle man konfirmeras så då var det ju en morot för vem som helst att lära sig att läsa.

pojke som skriver vid pulpet på 50-talet
pojke som skriver vid pulpet på 50-talet Bild: Yle / Rivet ur arkivet elever i klassrum

Boken om vårt land

- Boken om vårt land berättar om naturen, geografin, historien och folket. Den pedagogiska idén var att gå från det lilla till det stora. Man började med det egna hemmet och så slutade man med världsrymden och gud. Det här skulle man lära sig för att älska sitt fosterland.

O, Finlands barn, väx i dess vård
som vårens björk i blomstergård,
var trofast intill döden,
och vig ditt hjärta, räck din hand
åt ditt och dina fäders land!

ur Boken om vårt land, kap 4 av Zacharias Topelius


Boken var ända fram till 50-talet den viktigaste skolboken. Då gick Ubbe i skola. Hur såg skolan ut?

Ett klassamhälle

Ubbe gick i en pojkskola, Borgå lyceum. På den tiden kunde man antingen gå 6 år i folkskola och sedan söka sig direkt i yrkeslivet, eller söka in i ett läroverk efter 4 år i folkskola, för att sedan skriva studenten.

- En del stupade på tentamen så de kom aldrig in i läroverket. Man var ju barn så man förstod inte den där skillnaden mellan samhällsklasserna men man förstod att det var skillnader, att en del aldrig kom att bli studenter.

- Jag minns att vi hade A och B klasser. A klassen bestod av pojkarna från lande och B klassen pojkarna från stan. Så var det organiserat av praktiska skäl, men man märkte tydligt att det också var en slags social uppdelning, mellan landetollorna och stadspojkarna, klassindelningen kom på köpet, och det syntes nog alldeles tydligt i hur barnen behandlades. Jag minns historien om matematikläraren och pojken som hade hudat i alla proven.

Läraren: “Har du någonsin hållit i en spade?”
Pojken: “Naturligtvis”
Läraren: “Varför släppte du den då?”

Då blev vi klasskamrater nog ganska chockade å vår kamrats vägnar, berättar Ubbe.

- I folkskolan var man ju ännu så rädd för lärarinnan att hon bara behövde titta på en så var man tyst.

- Men i läroverket hade vi väldigt stora årskurser, upp till 40 personer i samma klass, då kunde nog läraren ta i och lugga en elev som var uppstudsig. Det vanliga var utvisning, läraren bara peka på dörren och så förstod man att man skulle gå ut. Ett värre straff var när läraren slår med pekpinnen i bordet eller på fingrarna. Någon gång har jag till och med varit med huvudet före i papperskorgen och viftat med fötterna i luften.

teckning ur Zacharias Topelius bok Läsning för barn
teckning ur Zacharias Topelius bok Läsning för barn Bild: Yle / Rivet ur arkivet teckningar,zacharias topelius

Grundskolan - först i motvind

Idén om grundskolan diskuterades redan på 20-talet. Sverige som inte var med om kriget genomförde grundskolan redan på 50-talet och Finland på 70- talet, helt och fullt 1977.
Framför allt i huvudstadsregionen kämpade många hårt för att få behålla det gamla skolsystemet. Vissa tyckte att det gamla läroverket var det enda möjliga sättet att få en ordentlig utbildning.

Ett skräckexempel

- Min egen rektor blev pensionerad precis när Borgå lyceum övergick till grundskola och när han intervjuades i Borgåbladet tackar han sin lycka för att både han och hans son gått ut läroverket och slipper den nya skolan. Många människor var chockade över att en pedagog kan säga så om det som skulle bli framtidens pedagogik.

Den nya skolan som text med elever i bakgrunden
Den nya skolan som text med elever i bakgrunden Bild: Yle / Rivet ur arkivet Grundskolan i Finland,nyheter

Grundskola + välfärd = SANT

Grundskolan var ett av de viktiga stegen i Finlands övergång till välfärdssamhälle. Då startar alla på samma nivå med samma möjligheter.

- Jag tycker att allmänbildningen egentligen är det som skolan syftar till.

Elev i Norsen som antecknar vid pulpet
Elev i Norsen som antecknar vid pulpet Bild: Yle / Rivet ur arkivet skolelev,Klassrum,skrivande

Hur ser du på Finland som ett utbildningsföredöme? Är vi så bra som Pisaframgången berättar?

- Ännu på 1800-talet var det ett jordbrukssamhälle med ganska låg utbildning där man ungefär lärde sig läsa och skriva. Vi var inte analfabeter men skrivandet var nog lite dåligt. På knappt 200 år har vi uppnått det här resultatet så att vi räknas till ett av de mest välutbildade samhällen i världen. Sedan kan man ju fråga vad PISA egentligen mäter.

PISA som text, vit text på röd bakgrund
PISA som text, vit text på röd bakgrund Bild: Yle / Rivet ur arkivet PISA-undersökning,pedagogik

- Men vi vet att vi är ett läsande land, att läsande och lärande har varit viktigt ända sen 1800-talet och det har vi att tacka dem som byggde upp samhället, Topelius och Snellman & co. De förstod att det är på kulturens område som Finland har en chans att bli något och det var ju det som ledde fram till Finlands självständighet, vi skolade oss och utbildade oss och ryckte upp oss från mullen till läroverket.

Läraren är ett värdefullt bollplank

Och där är lärarens roll nog mycket viktig. Tidigare, på 1800- och 1900-talet hade läraren och läkaren väldigt hög status i samhället. De har nog degraderats, berättar Ubbe.

- Folk hälsar inte på gatan bara för att man är lärare som man gjorde förut, det är lite synd. Tänk på Lönnbeckska skolan och Brobergska skolan i Helsingfors. Det var kända pedagoger som gav skolan deras namn. Så läraren var en slags symbol för skolan.

Lärare i folkskola skriver på svarta tavlan
Lärare i folkskola skriver på svarta tavlan Bild: Yle / Rivet ur arkivet folkskolan,Svarta tavlan,pedagogik (didaktik),evitskog

Ubbe tycker att det är dumt att överföra alltför mycket av lärarens roll på datorerna. Det viktiga med läraren är att det är en dialog, en levande dialog mellan en levande människa och en elev eller en grupp elever.
- Wikipedia eller Google säger vad de säger, men eleven eller den som läser kan ju inte komma dit och säga att det här stämmer inte riktigt. Med en lärare kan man diskutera.

Och precis en sådan lärare var Ubbe på Finns, alltid pigg på att komma med en ny tanke, lite kuriosa, något man inte visste, med en stor portion värme och lite galenskap.

Läraren öppnar världen

Ubbe minns själv fortfarande sin biologilärares minnesord över Albert Einstein när han hade dött och hur han förstod att det fanns en värld utanför skolan som öppnar sig.
Jag hade inte så mycket kunskap om Einstein men jag förstod att det var en viktig människa.

Att öppna världen för unga människor är den allra viktigaste roll man kan ha.

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje