Hoppa till huvudinnehåll

Vuojärvi: Zoo New York

Christian Vuojärvi korrekolumn.
Christian Vuojärvi korrekolumn. Bild: Johanna Kannasmaa korrekolumn bild christian vuojärvi

New York beskrivs ofta som staden som aldrig sover. Det stämmer i allra högsta grad att New York kryllar av liv.

Det finns få städer i världen som är så mångfasetterade som New York. Staden är en smältdegel av kulturer, nationaliteter, dofter, ljud och i praktiken allt mellan himmel och jord.

New York bjuder också på en imponerande fauna. Okej, det där med imponerande var ironi.

Visst, man kan spana in sällsynta fåglar i både Central Park på Manhattan och Prospect Park i Brooklyn samt knölvalar och delfiner vid stränderna i Queens, men de flesta New Yorkbors närkontakter med stadens djurliv är snarare obehagliga än minnesvärda.

Ohyran frodas i New York

Det myllrar nämligen av ohyra och andra osympatiska djur i det stora äpplet. Det är ett väldokumenterat faktum att råttor trivs exceptionellt väl i New York. Tidigare uppskattade man att det finns ungefär lika många råttor i staden som invånare.

En studie av Columbia University från år 2014 gav emellertid vid handen att antalet råttor endast uppgår till två miljoner. Det vill säga avsevärt färre än de åtta miljoner människor som bor i staden.

Men två miljoner är ingen liten siffra och jag kan personligen bekräfta att det inte hör till ovanligheterna att se en råtta eller två efter att solen gått ner och på Youtube cirkulerar videoklipp från New York på en råtta som släpar på en pizzaslice och restauranger som invaderats av råttor.

Råttorna trivs med den omoderna sophanteringen

Det stora problemet är sophanteringen, som åtminstone för en finländare ter sig fruktansvärt gammalmodig. I korthet så kastar New Yorkborna sina sopor ut på gatan två kvällar per vecka i väntan på att sopbilen dyker upp nästa dag. Råttorna tackar och tar naturligtvis med öppna tassar emot den buffé de bjuds på.

Öppna Instagram-inlägget

Kackerlackor är en vanlig syn

Men råttorna är som bekant skygga och undviker så långt det går att vistas i närheten av människor. Det samma kan inte sägas om möss och kackerlackor.

Peppar-peppar, än så länge har vi inte sett röken av varken möss eller kackerlackor i vår lägenhet, men våra vänner i grannskapet är inte lika lyckligt lottade.

En småbarnsfamilj, som står oss nära, tvekade länge innan de kontaktade en skadedjursbekämpare, eftersom de inte ville utsätta sin tvååriga son för de gifter som används för att ta kol på ohyran. Men efter otaliga försök att själv utplåna de ovälkomna gästerna var de tvungna att ge sig och ringa till de lokala kackerlackornas nemesis.

Personligen tycker jag att det äckligaste krypet som huserar i New York är vägglusen. Jag vet inte längre hur många gånger jag har synat min sons säng i sömmarna då jag sett något som kunde, eventuellt, tolkas som ett bett på hans kropp. Ta i trä, tillsvidare har vi skonats.

Somliga av våra bekanta har inte haft samma tur. En av dem berättade att han inom loppet av en månad var tvungen att ringa skadedjursbekämparen två gånger. Första gången gjorde han sig dessutom av med familjens samtliga lakan – den andra gången slängde han också sängarna.

Det finns omkring två miljoner råttor i New York.
Det finns omkring två miljoner råttor i New York. Det finns omkring två miljoner råttor i New York. Bild: EPA / Andrew Gombert Råtta,New York

Vägglusen kan vara en ekonomisk katastrof

I och med att vägglusen är en så vanlig gäst i New York så har åtskilliga ortsbor en neurotisk inställning till kräket. Biografen i vår stadsdel lider exempelvis fortfarande av sviterna av att man för ett par år sedan hittade vägglöss i en av salarna. Många, inkluderat undertecknad, har sedan dess vägrat att sätta sin fot i lokalen.

Även om det är ett stort privilegium att bo i New York så finns det avigsidor. Då jag återvänder hem till Finland om ett halvt år så räknar jag exempelvis med att inte behöva ha saneringsfirmans nummer sparad i telefonen.