Hoppa till huvudinnehåll

Destination: Ingå hamn

Hamnen som inte för något väsen av sig

Text och bilder: Marica Hildén, video: Tove Virta

Den nederländska båten Lauwersborg har lossat kalksten från Norge i Ingå hamn. Kalkstenen tronar i stora högar vid kajplatsen och förs längs landsvägen till kalkförbränning i Lojo.

Intill de grå högarna finns stora svarta berg av petrokoks som motsvarar kol. Det är en biprodukt från industrier och används som bränsle då man tillverkar cement.

Lastbilar lastas med kol, en del långtradare med ståltråd och andra med landsvägssalt och lastbilar tippar grus i en båt då Inkoo Shippings vd René Fagerström visar runt på området.

 

 

Inkoo Shippings vd René Fagerström

Besättningen på Lauwersborg väntar på order om nästa destination. Besättningen syns knappt, någon enstaka person syns på däck.

Då en båt anländer till Ingå hamn så är personalen oftast kvar ombord, det är egentligen bara vid fartygsklareringen som agenterna träffar befälet på båten.

Agenterna sköter alltså det byråkratiska arbetet för båtarna då de kommer i hamn. Sedan kan det bli frågan om att visa personalen till rätta om den behöver hjälp med något.

Ingå hamn

Ingå hamn byggdes för Lojo Kalkverk ab som behövde en hamn för kol och gips. Den invigdes 1962.

Aktiebolaget Inkoo Shipping grundades 1994 av Finnsementti, Nordkalk och M-real. I dag ägs Inkoo Shipping av investeringsbolaget Arbistock Ab.

Inkoo Shippings egen hamnbassäng.
Ingå hamn Inkoo Shippings egen hamnbassäng. Bild: Yle/Marica Hildén inkoo shippings hamnbassäng

Agenten ser till att personalen får den proviant som behövs. Ibland kör agenten någon till tandläkare eller läkare i Ingå, Virkby eller Lojo - där det helt enkelt finns en tid för undersökning.

Det kan även hända att något är sönder på båten och det behövs hjälp med det.

René Fagerström berättar att Inkoo Shipping då och då kontaktar företagare i Ingå, Virkby och Lojo när det behövs reservdelar till en båt eller då något rör måste repareras. Ibland kallas en elektriker till båten.

Rederierna kallar in specialister om det är frågan om större reparationer.

Ingå hamn tar också emot båtarnas avfall. Det är inget som Inkoo Shipping blir rik på eftersom avfallsavgifterna dimensioneras så att de täcker kostnaderna för att ta emot avfallet.

- Kostnaderna måste vara sådana att båtarna faktiskt lämnar avfallet på land och inte kastar det i sjön. Kostnaderna är så låga som möjligt, men vi ska ändå inte gå på förlust.

Lauwersborg är förtöjd vid Fortums kaj. Energibolaget använde sin egen hamn då det gamla kolkraftverket var i gång.

Inkoo Shipping har egna kajer som bildar en hamnbassäng i Ingå hamn, men är sedan 2014 operatör i Fortums kolkraftverks gamla hamn.

Fortum får hamnavgifterna och Inkoo Shipping betalar hyra för maskinerna i hamnen.

Inkoo Shippings hamnbassäng

Inkoo Shippings egna hamnbassäng är 7,8 meter djup. Där lastar Inkoo Shipping bland annat metallskrot, lossar kaolin, gipsskivor och mycket mera.
Inkoo Shipping är också operatör i Fortums kolkraftverks gamla hamn i Fagerviken. Djupet är 15 meter så där kan båtar på 60-70 000 ton förtöja.
Farleden in till Ingå hamn är 13 meter djup.

Inkoo Shippings egen hamnbassäng.
Inkoo Shippings egen hamnbassäng. Bild: Yle/Marica Hildén inkoo shippings hamnbassäng

René Fagerström säger att Inkoo Shipping är beredd att köpa området av Fortum, men att man just nu inte för diskussioner om den saken.

Det skulle i alla fall vara säkrare för Inkoo Shipping om bolaget ägde hamnen.

- Vi har ett avtal tillsvidare med Fortum, men avtal kan alltid sägas upp. Vi skulle absolut hellre äga hamnen, men frågan är förstås om man har möjlighet att köpa.

Fagerström kan inte säga vad det skulle kosta att köpa Fortums hamn.

Har Inkoo Shipping alls råd med ett sådant köp?

- Nå, det finns ju olika sätt att finansiera sådant, så det skulle säkert lösa sig.

Fortums gamla kolkraftverk syns bra från hamnen, nästan var man än går. Fortum stängde kolkraftverket 2014 och meddelade i ett börsmeddelande i början av det här året att bolaget gör en ekonomisk reservation för att riva kraftverket och att man förbereder rivandet.

René Fagerström säger att han inte hört mera om den saken och att Inkoo Shipping inte behöver en sådan byggnad.

Det är marken han är intresserad av att köpa i så fall, även om det inte varit tal om sådana köp.

- Det är aldrig fel att äga mark som kan användas till lager.

Då båtarna anländer till Ingå hamn kör de också förbi försörjningsberedskapscentralen (FBC) som finns i oljehamnen.
FBC är en institution inom arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde. Centralens uppgift är att planera och operativt genomföra upprätthållandet och utvecklingen av landets beredskap.
FBC:s lager av olja och bränslen i Ingå är väldigt hemliga och helst säger man från FBC:s sida inte så mycket om den saken.

Inkoo Shipping har 13 lagerhallar på området och det räcker inte, berättar René Fagerström.

- Vi behöver ständigt flera hallar, kunderna frågar hela tiden efter lagringsplats som skyddar för väder. Det är ju ett positivt problem, men vi kan inte hela tiden investera i hallar.

Kunderna kan däremot, om de vill, själva investera i hallar på Inkoo Shippings område. Det gjorde spannmålshandlaren Avena Nordic Grain som har tre hallar utanför hamnens stängslen.

Där förvarades fodervete som i våras skeppades ut via Ingå hamn med båten Chise Bulker. Då fördes nästan 30 000 tn vete till Spanien.

Det är fullt med hallar på själva hamnområdet, så hallar måste i så fall byggas utanför stängslena som ingärdar hamnen.

Därför behöver Inkoo Shipping den släta mark som är kvar när Rudus har krossat berg. Det är där hallar byggs när de verkligen behövs.

Till exempel spannmålshandlaren Avena Nordic Grains tre hallar är byggda på mark där Rudus sprängt berg. Intill dem finns också Inkoo Shippings två hallar för träpellets.

 

Det här området på tio hektar har Rudus krossat färdigt. Inkoo Shipping använder det som lagerplats för krossgrus, järnskrot, kalksten och så vidare.

I Ingå väcker stenkrossföretaget Rudus heta känslor hos en del ortsbor. Rudus agerar alldeles intill Ingå hamn eftersom det är berg på Inkoo Shippings mark som krossas till grus.

Bolagets marktäkts- och miljötillstånd för bergsbrytning och stenkrossning i Joddböle i Ingå godkändes i april. Brytningsområdet är 18,9 hektar stort och sammanlagt 2,45 miljoner kubikmeter berg får brytas.

De krossade stenarna förs huvudsakligen till Estland. Det finns inte hård sten i Baltikum så därför skeppas krossgrus från Ingå hamn till Estland.

René Fagerström berättar att Rudus är en viktig kund för Inkoo Shipping. Rudus utgör 40 procent av de varor som Inkoo Shipping hanterar per år.

- Vi lastar deras varor och senare använder vi de områden som sprängts färdigt som lagerplatser. Vi har en matsal på området som Rudus personal använder och små entreprenörer i trakten hjälper Rudus när det behövs.

Fagerström säger att han både förstår och inte förstår att det finns folk som är kritiska till Rudus.

- Krossljud hörs, men det är vanligt arbetsljud som inte kan vara störande. Sprängningar sker sällan och utförs inte alls i juli.

Fagerström konstaterar att det är frågan om heta känslor hos en del Ingåbor.

- Jag tror ändå att majoriteten förstår att det är viktigt med sysselsättning.

2014 hanterade bolaget 1,4 miljoner ton och årets budget är också uppbyggd på den siffran.

- Vid årsskiftet får vi se om det förverkligas.


Fartyget Chise Bulker exporterar fodervete från Ingå till Spanien.




Fartyget Chise Bulker exporterar fodervete från Ingå till Spanien.
Bild: Yle/Tove Virta
fartyg chise bulker

I medeltal finns det en båt per dag i Ingå hamn. 2008 var det bästa året med 452 båtar, men så slog den ekonomiska recessionen till och färre båtar anlände samtidigt som bolaget hanterade under en miljon ton per år.

- Numera är volymen större, men båtarna färre och det beror på att båtarna är större, förklarar Fagerström.

René Fagerström har ett snabbt och kort svar på vad det är som gör Ingå hamn konkurrenskraftig.

- Vi är bra.

Det säger han med ett litet skratt och säger sedan att på allvar så handlar det om det geografiska läget. Ingå hamn är nära huvudstadsregionen.

- Ungefär 90 procent att det som lossas från båtarna kommer från en radie på hundra kilometer.

Inkoo Shipping marknadsför knappt alls att det finns en hamn i Ingå. Det behövs inte eftersom vi har rykte om oss att vara bra, säger Fagerström.

Men tänk om hamnen skulle bli ännu större om den marknadsfördes mera?

- Visserligen, säger Fagerström, men då måste vi också satsa. Det är ju inte omöjligt i framtiden.

Fagerström börjar prata om att det förs diskussioner med olika kunder som kan leda till att volymen i Ingå hamn ökar. Att det i så fall innebär investeringar i mera kajplatser. Att inget är klart, allt sker i så fall någon gång i framtiden.

Det finns plats för mera kajer i Ingå hamn.

Innan båtarna kommer in i Inkoo Shippings egen hamnbassäng så kör de förbi ett berg med träd på.

Det är egentligen bara en kuliss, för bara några meter på andra sidan finns en öppen plan där Rudus krossat färdigt.

Den här kulissen kan försvinna om Inkoo Shipping behöver mera kajplatser. Det finns en detaljplan som visar att det får byggas kajer strax intill hamnbassängen.

Planen tillåter dessutom lagerhallar på området som Rudus krossat färdigt. Så det skulle vara en idealisk plats för en utvidgning av hamnbassängen.

Fagerström berättar att Inkoo Shipping för diskussioner med finländska kunder som vill öka sin volym. Då behövs det mera kajer, men inget är klart ännu.

Jag ber René Fagerström att visionera fritt om Ingå hamns framtid, visioner där han inte behöver tänka på ekonomin.

Han skulle bygga en ny kaj.

- Då skulle vi kunna utveckla och göra den nuvarande verksamheten smidigare. Vi skulle kunna öka volymnerna, sysselsätta flera och det skulle ge nya möjligheter.

- Det är sådant man drömmer om hela tiden, det är mycket man kunde göra här.

Biobränslen skulle kunna göra att Ingå hamn växer. Fagerström säger att det finns mycket virke i Finland, men inte så mycket som det behövs.

- Vi för omfattande diskussioner sedan fem sex år om det med energibranschen och annan industri som skulle kunna ersätta kol med biobränsle.

Fagerström berättar att diskussionerna har handlat om många olika sorters biobränslen.

- Jag ser flis och träpellets som de med mest potential.

Träpellets förvaras i Inkoo Shippings egna hallar utanför hamnområdet.

Det är frågan om import av biobränslen om det blir av. Biobränslet skulle i huvudsak fraktas vidare med bilar från hamnen.

- I teorin är det också möjligt att biobränslet kommer i större fartyg som sedan distribueras med mindre fartyg. Det skulle också kunna vara frågan om inrikestransporter från en hamn till en annan. Det beror på var slutmålet finns.

Fagerström säger att när biobränslet växer så måste man investera.

- Då räcker inte våra kajplatser och vi behöver mera lagerplaner. Träpellets måste lagras inomhus, flis kan man lagra ute.

Sedan är det ju en annan fråga om det är Ingå hamn som gynnas av att volymen av biobränsle växer.

- Det är en annan sak om vi får biobränslet, men det kommer att öka och gör det inom fem sex år om jag gissar vilt.

Det finns ju andra hamnar i närheten, men Fagerström vill inte se dem som konkurrenter.

- Jag tycker i stället att vi kompletterar varandra.

Ingå hamns trumfkort är att det finns energiverk i närheten som kanske väljer just den här hamnen.

Inkoo Shipping

Inkoo Shipping äger 107 hektar mark i Ingå. 30 hektar är inhägnat och består av Ingå hamn.

41 personer jobbar för Inkoo Shipping. Tre av dem finns i Pargas och jobbar som skeppsmäklare.

Ingå hamn är störst i Finland då det handlar om att hantera råmineraler, krossgrus och därav förädlade produkter.

Kalksten från norge på Fortums kajplats.
Kalksten från norge på Fortums kajplats. Bild: Yle/Marica Hildén inkoo shipping kalksten

Båt förtöjd vid Inkoo Shippings egen hamnbassäng.




Båt förtöjd vid Inkoo Shippings egen hamnbassäng.
Bild: Yle/Marica Hildén
inkoo shippings hamnbassäng