Hoppa till huvudinnehåll

Sådan är Finska Motståndsrörelsen -
verkligheten bakom fasaden

Spotlight kan i dag erbjuda en unik inblick i hur vårt lands hårdföraste nazistorganisation fungerar och hur den utvecklats sedan starten 2008. Esa Holappa var med om att starta Finska Motståndsrörelsen, blev dess ansikte utåt och satt i åratal med i organisationens innersta kärna. När han nu bryter tystnaden så gör han det väl medveten om att han blir motståndsrörelsens dödsfiende i hela Norden.

Finska Motståndsrörelsen är Finlands mest militanta nazistorganisation. Den har flera drag som bekymrar myndigheterna. Organisationen är väl organiserad och arbetar långsiktigt med att utveckla sin verksamhet. Våld är en central del av motståndsrörelsens ideologi.

FMR är den finska delen av Nordiska Motståndsrörelsen, en svenskledd organisation vars uttalade mål är att skapa en nationalsocialistisk republik som omfattar de nordiska länderna, och gärna också Baltikum. NMR har också etablerat sig i Norge och Danmark, men där är de nationella organisationerna mindre än i Finland och Sverige. I Finland har medlemsantalet gått från 30-40 personer för några år sedan till 60-70 aktivister, medlemmar och stödmedlemmar nu. Medlemmarna reser flitigt såväl inom landet som inom Norden för att delta i varandras aktioner.

Svenska Motståndsrörelsen demonstrerar i Bollnäs, Sverige. Också Finska Motståndsrörelsen deltar
Svenska Motståndsrörelsen demonstrerar i Bollnäs, Sverige. Medlemmar från Finska Motståndsrörelsen deltar som banderollbärare. Svenska Motståndsrörelsen demonstrerar i Bollnäs, Sverige. Också Finska Motståndsrörelsen deltar Bild: Camilla Rågfors nazister,demonstrationer (samhälleliga händelser),Svenska motståndsrörelsen (SMR),Bollnäs kommun

Finska Motståndsrörelsen är strikt hierarkisk, och har tydliga manualer för såväl aktivism som för gruppstruktur. Det finns regler för hur gruppledarna ska bete sig, regler för hur anklagelser om svek ska hanteras, regler för vilka straff som kan utdömas. Gruppledarna beordras också att kryptera all sin epost.

Det finns klara direktiv för hur ofta gruppen bör mötas, vilka uppgifter som ska skötas och hur mycket stödmedlemmar, medlemmar, aktivister och edsvurna medlemmar ska betala i medlemsavgift per månad.

Det säger sig självt att gruppledaren är medlemmarnas kamrat, inte deras kompis.
― Finska Motståndsrörelsens gruppledarmanual

Finska Motståndsrörelsen arbetar målmedvetet för att bygga upp en subkultur med olika sociala aktiviteter som kan locka nya medlemmar. I praktiken handlar det om föredrag, kampsportsträningar, olika sportevenemang, skogsvandringar, överlevnadsträning i naturen osv.

Mycket av aktiviteten försiggår i rörelsens klubblokal Koti, som tidigare fanns i Åbo. Numera ligger klubblokalen i Kervo. FMR har även en egen webbshop och egna nätradiosändningar.

På grund av flyktingkrisen finns det i dag ett större utrymme och intresse för rasistiska och främlingsfientliga organisationer i Finland. För att utnyttja läget och försöka locka ännu fler medlemmar har FMR försökt mjuka upp sin hårda nazistimage en aning.

De kallar sig numera utåt oftast för nationalister och fosterlandsvänner, och en del av verksamheten drivs under devisen Finskhjälpen (Suomalaisapu).

Marko Hietikko intervjuar Esa Holappa.
Esa Holappa är tidigare ledare för Finska Motståndsrörelsen. Marko Hietikko intervjuar Esa Holappa. Bild: Yle / Marcus Rosenlund Intervju

Finska Motståndsrörelsens första ledare och galjonsfigur Esa Henrik Holappa säger att omdefinieringen av begrepp är en medveten strategi inom hela extremhögern.

- Om deras fiender använder ord i positiv bemärkelse, t.ex. tolerans och toleranta, så vill de ge ordet tolerans en helt ny betydelse, säger Holappa. För just ordet tolerans har omdefinieringsprocessen gått på följande sätt: högerextremisterna hävdar att de toleranta vill släppa in aggressiva och farliga invandrare som tränger ut de vita finländarna.

Därför anses de toleranta stöda ett folkmord på vita finländare. Därför är de inte ett dugg bättre än nazisterna med sitt folkmord. Och därför anser extremhögern att de toleranta är de verkliga nazisterna. Så småningom färgar extremrörelsernas terminologi och definitioner av sig på den allmänna debatten, vilket spelar extremisterna i händerna.

Målet: en enad extremhöger

Med bara några tiotal medlemmar är FMR på egen hand inget överhängande hot mot samhället och demokratin. Däremot kan rörelsen och dess aktivister utgöra ett reellt hot mot personer som betraktas som politiska motståndare eller oönskade i landet - eller bara utomstående som råkar vara på fel plats och ha fel åsikter. De våldsbrott som rörelsens medlemmar begått är huvudsakligen gatuvåld.

Men FMR arbetar målmedvetet för att förena Finlands högerextrema, nationalistiska och rasistiska grupperingar. Ett exempel på detta är det nationalistiska fackeltåget 612 på självständighetsdagen. Enligt Holappa var FMR initiativtagare till evenemanget, och första gången det ordnades var motståndsrörelsens aktivister fackeltågets ordningsmän.

Aktivister i Finska Motståndsrörelsen som ordningsmän på 612-fackeltåget 2014
Aktivister i Finska Motståndsrörelsen som ordningsmän på 612-fackeltåget 2014 Bild: Kaivuri.info nynazism,Högerextremism,Finlands självständighetsdag

Evenemangets webbsida skapades och upprätthölls också av FMR-aktivister. Så gott som alla medlemmar och stödmedlemmar deltog, men utåt höll man låg profil. Planen var att FMR på sikt skulle bli en osynlig takorganisation för hela den finländska extremhögern. Holappa säger att man inte ville skrämma bort eventuella deltagare genom att skylta med att FMR var en av arrangörerna. Därför lät man utåt förstå att fackeltåget skulle vara opolitiskt.
Deltagare i fackeltåget 612 på självständighetsdagen 2014. Med bl.a. Johannes Murto och Eppu Torniainen från Finska Motståndsrörelsen.
Deltagare i fackeltåget 612 på självständighetsdagen 2014. Med bl.a. Johannes Murto och Eppu Torniainen från Finska Motståndsrörelsen. Bild: Kaivuri.info nynazism,Högerextremism,Finlands självständighetsdag,Finska motståndsrörelsen

Screencap från SMRs sida.
Screencap från SMRs sida. nazister,Svenska motståndsrörelsen (SMR)

- Det var första gången jag såg tecken på att motståndsrörelsen hade börjat öppna sig mot utomstående samarbetspartners. Före det var FMR en mycket sluten organisation. Holappa säger att en del av distansen till de andra organisationerna har berott på honom. Han var utåt sett ledare för FMR, men illa omtyckt i de andra högerextrema organisationerna i Finland.
Jag har hört rykten om att jag skulle vara infiltratör för Skyddspolisen.
― Esa Holappa, ex-ledare för FMR

- Jag tror att det beror på att så få kände mig från tidigare. De såg mig som någon som plötsligt dök upp ur tomma intet, och därför var de misstänksamma. Jag har hört rykten om att jag skulle vara infiltratör för Skyddspolisen eller jobba för olika politiska motståndare!

Trots att Finska Motståndsrörelsen nu är öppnare och mera samarbetsvillig så har försöken att ena ytterhögern tills vidare inte varit några större succéer. De övriga nationalistorganisationerna drar sig fortfarande för FMRs nazistiska ideologi. Men det finns kontakter på individplan mellan FMR och resten av den finländska ytterhögern, speciellt i Åbo.

Indirekt inverkan

Motståndsrörelsen indirekta inverkan har varit större. 2014 hakade FMR på nyheterna om ett multietniskt förortsgäng som misshandlade andra unga i Helsingfors, och arrangerade medborgargarden som patrullerade i stan. Gardena följde svenskt exempel. Där ledde kravallerna i Stockholmsförorten Husby till att högerextremister gjorde gemensam sak med fotbollshuliganer och drog runt i medborgargarden i olika förorter. Flera fall av misshandel rapporterades.

Screencap från Finska Motståndsrörelsens webbsida.
Screencap från Finska Motståndsrörelsens webbsida. medborgargarden

De första patrullerna i Finland blev punktmarkerade av polisen och angripna av antifascister, men motståndsrörelsens medborgargarden har fortsatt till och från på olika håll i landet. När den pågående flyktingkrisen började, så bestämde sig en av organisationens medlemmar, Kemibon Mika Ranta för att starta upp en egen organisation för medborgargarden. Ranta är övertygad nazist, och han är dömd för våldsbrott.
Mika Ranta, grundare av Soldiers of Odin.
Mika Ranta Mika Ranta, grundare av Soldiers of Odin. Bild: Yle Soldiers of Odin,medborgargarden

Ranta valde att kalla sin organisation för Soldiers of Odin, men organisationen är uppbyggd enligt FMR-modell. Ranta bad också FMR om tillstånd att få dra igång sin egen verksamhet. På senare tid har Finska Motståndsrörelsen och Soldiers of Odin öppet hänvisat till varandra. Motståndsrörelsen skriver på sin webbplats om SOO som en patriotisk organisation, och SOO visar i sin egen PR-video upprepade gånger Finska Motståndsrörelsens logotyp med tyrrunan. Kopplingen är uppenbar.

Motståndsrörelsens ekonomi

Nordiska Motståndsrörelsen finansierar sin verksamhet genom medlemsavgifter, donationer och intäkterna från organisationens webbshoppar. Enligt Holappa har de olika nationella organisationerna separata ekonomier, och inga pengar rör sig mellan länderna. I Finland betalar stödmedlemmarna 5 €/mån, medlemmarna 10 €/mån, aktivisterna 20 €/mån, eller så förbinder de sig till en frivillig procentandel av sina intäkter. De edsvurna medlemmarna betalar en procentandel av sina inkomster. Den finländska webbshoppen gav 2012 en avkastning på ca 8.000 € netto.

-Det är ganska mycket pengar för en liten nazistorganisation. Pengarna används till att trycka upp nya klistermärken och broschyrer, köpa in böcker och hyra lokaler för olika tillställningar, säger Esa Holappa.

I Sverige var Klas Lund under hela sin tid som ledare för SMR avlönad av rörelsen. 2008 låg hans månadslön på 7 000 kronor. Holappa säger att Lund också regelbundet tog för sig av de pengar som fanns i organisationens kassa. Holappa själv lyfte aldrig någon lön under sin tid som galjonsfigur för FMR.

-Klas Lund sa att motståndsrörelsen måste betala lön till sina ledare. Utan lön kan ledarna inte koncentrera sig helhjärtat på sina uppgifter. Han tyckte att jag borde föreslå det i Finland också. Men jag visste ju vilken min position var inom Finska Motståndsrörelsen, och insåg att det aldrig skulle accepteras. Så jag tog aldrig upp saken, och jag har aldrig lyft lön från FMR.

Ledare utan makt

Henrik Holappa var Finska Motståndsrörelsens officiella ledare från starten 2008 fram till att han avgick 2012. Han var organisationens ansikte utåt och en av de få medlemmarna som ända från början uppträdde under eget namn. Men han säger sig aldig ha haft någon egentlig makt i organisationen, och hävdar att han strängt taget inte ens är organisationens grundare.

Vi tar det från början.

- Jag tog kontakt med Svenska Motståndsrörelsen i december 2007. Sommaren 2008 blev jag och Mikko*, som jag kände från forumet kansallissosialismi.com, inbjudna till SMR-demonstrationen Folkets Marsch, berättar Holappa. I sista minuten bestämde sig Holappa för att inte åka. Mikko deltog ensam i demonstrationen, där han slogs med motdemonstranter och greps av polisen.

Som tack för sina insatser under demonstrationen kom Mikko hem med Svenska Motståndsrörelsens kampdiplom i bagaget. Han hade lyckats övertyga de svenska nazisterna om att finländarna menade allvar.

Kontakten fortsatte, och Holappa blev inbjuden till SMRs midsommarfest hemma hos grundaren och den dåvarande ledaren Klas Lund i Skara i Västra Götaland. Holappa beskriver mötet som svalt och distanserat, men han fick i alla fall träffa ledaren och umgås med andra SMR-aktivister. Något löfte om att få grunda en motståndsrörelse fick Holappa inte.

Hemma i Finland hade marken börjat bränna under hans fötter. Holappa misstänktes för hets mot folkgrupp, och en polisutredning hade inletts. Holappa blev allt mer övertygad om att han skulle bli fälld och straffad. När hans amerikanska nynazistbekanta fick höra om saken, så uppmanade de honom att resa till USA. I augusti 2008 följde han deras uppmaning.

Holappa i USA när FMR grundades

Det blev alltså Mikko som fick fortsätta hålla kontakten med svenskarna. Efter ett tag meddelade svenskarna att de hade fått en medlemsansökan från Finland, och bad Mikko ta kontakt med den sökande. På det sättet blev Mikko bekant med Mika*, som delade hans nazistsympatier. SMR besökte Mikko och Mika samma höst, och de åkte över till Stockholm för att delta i Svenska Motståndsrörelsens gatuaktivism. Någon månad senare kom beskedet.

Mikko och Mika meddelade att Pär Öberg (då Svenska Motståndsrörelsens andreman) gett klartecken för att grunda Finska Motståndsrörelsen. Det ledde till en diskussion om vem som ska vara rörelsens ledare. Holappa antog att det skulle vara antingen Mikko eller Mika. Mika tyckte att alla tre kunde vara ledare, men Mikko ansåg att rörelsen inte kan ha fler än en ledare. Han föreslog Holappa. Det föll inte Mika i smaken, och kort efter detta lämnade han organisationen han varit med om att grunda. Mika har senare gjort comeback, och varit aktiv till och från inom Finska Motståndsrörelsen.

Allt hårdare tag

De första åren låg FMR-medlemmarna lågt. Verksamheten gick mest ut på att klistra upp rasistiska klistermärken och dela ut flygblad. Rikskändisar blev de i och med en knivhuggning på biblioteket i Jyväskylä i januari 2013, och motståndsrörelsen har fortsatt hålla sig i rampljuset sedan dess. Än har de poserat på bild tillsammans med riksdagsledamöter, än har de gjort sig skyldiga till upplopp. Holappa säger att vi kan vänta oss flera våldsdåd.

- Till en början planerade Finska Motståndsrörelsen gärna sina demonstrationer och sin gatuaktivism så att den inte väckte uppmärksamhet. Medlemmarna tränade för att kunna försvara sig mot eventuella motdemonstranter. Men samtidigt så ville man undvika konflikter. Det här har förändrats i och med knivhuggningen i Jyväskylä. Organisationen lärde sig att det inte inte är så svårt att ta till våld om man måste.

Till en början planerade Finska Motståndsrörelsen gärna sin gatuaktivism så att den inte väckte uppmärksamhet.― Esa Holappa

Ända sedan starten har FMR sagt att medlemmarna inte får använda våld annat än i självförsvar. Men de fall som nu har fått offentlighet har inte verkat som självförsvar. Om aktivisterna har mött motstånd eller blivit provocerade, så har de tagit till våld för att tysta motparten.

- Till en början var vår linje att strunta i dem. Om någon började skrika så skulle de ignoreras, vi skulle inte svara på samma sätt. Nu tycks motståndsrörelsen ha valt en mera hårdför linje. Det betyder att ju mer Finska Motståndsrörelsen syns på gatorna, desto fler och större sammandrabbningar kommer vi att se. Det kan handla om politiska motståndare, eller bara vanliga människor som kommer i kläm. Motståndsrörelsen vill visa vad de går för.

FMRs medlemmar förutsätts träna fysiskt minst en gång i veckan för att hålla sig i skick, gärna kampsport eller annan närkamp. Träningarna ordnas av organisationen för de egna medlemmarna, och FMR har rentav ordnat läger för kampträning.

- Det här har pågått i några år, så det börjar säkert finnas medlemmar som är rätt skickliga på kampsport vid det här laget. Målet är att varje aktivist ska kunna försvara sig själv och sina kamrater - och därmed också motståndsrörelsens ära - om de blir angripna under en gatuaktivism, säger Holappa. Om aktivisterna möter politiska motståndare och det ser ut som om situationen kunde eskalera, så är det meningen att motståndsrörelsens medlemmar ska angripa först. Ibland behövs det inte så mycket till provokation för att nazisterna ska ta till våld, andra gånger är det de som råkat illa ut.

Den hårda kärnan som är beredd att göra mer än prata består av 5-6 personer.

Många medlemmar pratar gärna internt om att misshandla olika människor eller använda våld vid FMRs aktioner, men den hårda kärnan som är beredd att göra mer än bara prata består av 5-6 personer. De är enskilda medlemmar på olika håll i landet, och de håller kontakt sinsemellan. De här personerna syns ofta på såväl pressbilder som motståndsrörelsens egna videor från slagsmål eller konflikter vid FMRs gatuaktivism. Åtminstone ett par av dem är också aktiva fotbollshuliganer. Och den hårda kärnan får vid behov med sig andra från sin närmaste krets.

Holappa nämner knivhuggningen på stadsbiblioteket i Jyväskylä i januari 2013.

- Aktionen planerades av de tre som deltog, men det verkar som om också FMRs ledning var medveten om planerna.

Material som läckt ut från organisationens interna diskussionsforum visar att åtminstone Ali Kaurila (då ledare för aktivistgruppen i Åbo) kände till och hade diskuterat planerna i förväg med en av de aktivister som deltog. Och om Kaurila kände till planerna, så är det sannolikt att också resten av ledningen gjorde det

Ali Kaurila, Finska Motståndsrörelsen, Åbo
Ali Kaurila Ali Kaurila, Finska Motståndsrörelsen, Åbo Bild: Yle Finska motståndsrörelsen,Åbo

Jyväskyläincidenten ledde till en kritisk intern debatt inom Finska Motståndsrörelsen, och åtminstone en medlem lämnade rörelsen på grund av våldsanvändningen. Men eftersom den skyldige höll sig undan i två år, så avtog debatten så småningom.

- FMR försökte få det att framstå som om aktivisterna handlade på eget bevåg på sin fritid, och att organisationen inte stod bakom attacken. Därför tystades också diskussionen på det interna forumet ner. Ali Kaurila uppmanade medlemmarna att inte skriva om incidenten, utan bara posta länkar till nyheter om fallet. Om någon skrev ett inlägg om knivhuggningen, så städades det bort, säger Holappa.

Knivhuggningen fick ett efterspel sommaren 2015. Ett 40-tal finska och svenska aktivister demonstrerade i Jyväskylä, och gick där i samlad tropp till attack mot tre personer. En av de misshandlade var den anarkist som blev knivhuggen i biblioteket två år tidigare. Attacken utfördes på kommando av en av de finska nazisterna. Medan 2-3 FMR-aktivister misshandlade offren, så försökte resten hindra polisen från att ingripa. En av nazisterna filmade händelseförloppet. Enligt myndigheterna höll sig de svenska nazisterna utanför slagsmålet, som uppenbarligen sågs som en finsk angelägenhet.

Lägre profil, men inte fredligare

Finska Motståndsrörelsen har hållit låg profil sedan upploppet i Jyväskylä, men det betyder inte att de skulle ha blivit fredligare. Holappa förutspår att det kommer att ske flera våldsdåd.

- Får de chansen, så tar de den. Rörelsen utnyttjar bråk och sammandrabbningar i sin egen propaganda. Ju synligare aktioner, desto mer utrymme får rörelsen i "fiendemedia". Till exempel när FMRs medborgargarde blev angripet av antifascister hösten 2014, så skrev kvällstidningarna om slagsmålet. FMR fick 40 nya medlemsansökningar den veckan, säger Holappa.

Svenskarna är farligare

Trots de finska incidenterna, så framstår motståndsrörelsen i Sverige som farligare än kamraterna i Finland. SMR har en längre och mera omfattande historia av våldsbrott, och verkar också betydligt mera benägen att ta till våld i olika situationer. Holappa bekräftar intrycket.

- SMR har ett rykte som de håller fast vid. De ser sig som starka nazister, och de måste bevisa det såväl för sina kamrater som för sympatisörer. Det betyder att SMR-aktivisterna ofta angriper omedelbart om det t.ex. dyker upp antifascister under deras gatuaktivism. De vill visa var skåpet ska stå. Att inte gå till attack vore ett svaghetstecken, säger Holappa.

Flaskor och stänger som vapen

Därför kommer SMR oftast till sina gatuaktivismer utrustade med tomflaskor och SMR-fanor på stänger. Tomflaskor kan kastas, och fanornas stänger kan användas som tillhyggen.

- Första gången jag deltog i en gatuaktivism i Sverige, så undrade jag varför de bar med sig kassar med tomflaskor. Eftersom min svenska är så dålig så delade jag inte ut flygblad, och därför fick jag vara flaskpojke. Efter en stund förstod jag att flaskorna var till för att användas som vapen mot eventuella fiender. Och flaggstängerna används också. De kan åstadkomma mycket skada om man slår mot ansiktet eller halsen med dem, säger Holappa.

Samtidigt handlar svenskarnas våldsbenägenhet om en yngre generations försök att etablera sig inom rörelsen, att försöka bevisa att de är att räkna med.

- De äldre nazisterna inom SMR har redan rykte om sig att vara farliga. Det bygger huvudsakligen på brott som begicks av organisationen Vitt Ariskt Motstånd (VAM) på 90-talet. Det var allt från våldsbrott till bankrån och vapenstölder. Klas Lund var en av de centrala medlemmarna i VAM. Nu försöker de yngre aktivisterna i SMR visa att de håller samma klass, säger Holappa.

Olika regler för olika personer

Reglerna tolkas olika för olika personer.

- Reglerna förbjuder obefogade våldshandlingar. Sådant kan leda till att man blir utesluten ur motståndsrörelsen. Men om gärningsmannen är omtyckt och en duktig aktivist så ser man i praktiken genom fingrarna med det mesta, till och med mord. Det blir en sorts anarki där medlemmarna gör vad som faller dem in utan att det medför något straff.

Image kontra verklighet

- Nordiska Motståndsrörelsen försöker framstå som en stark, välorganiserad och disciplinerad militant organisation. Men den bilden är inte riktigt sann, säger Holappa.

- Under min nazistkarriär lärde jag mig att en liten vit lögn aldrig skadar. Om man inte berättar hela sanningen så är det lättare att hävda att nationalsocialismen är en ideologi för starka människor. Vad ledarna eller aktivisterna än gör, så presenteras det alltid som en succé. I motståndsrörelsens egen kommunikation är aktivisterna alltid oövervinneliga, och motståndsrörelsen en hårdför organisation som man inte ostraffat ger sig på.

I motståndsrörelsens egen kommunikation är aktivisterna alltid oövervinneliga.

Ett exempel är en sammandrabbning mellan nazister och antifascister i Tammerfors oktober 2012. De inblandade aktivisterna från FMR berättade såväl för sina nordiska kamrater som utåt att det var den bästa lördagen någonsin för dem. I FMRs version vann aktivisterna slagsmålet och drev antifascisterna på flykten. Verkligheten var en annan. Nazisterna blev misshandlade och åtminstone den dåvarande ledaren Juuso Tahvanainen blev tvungen att uppsöka sjukhus efter slagsmålet. Men Holappa säger att Tahvanainen försökte tona ner sina skador när slagsmålet diskuterades efteråt.

Finland viktigt för Motståndsrörelsen

Slagsmålet i Tammerfors orsakade en del intern diskussion inom rörelsen. De svenska ledarna fick så småningom höra vad som på riktigt hade hänt, och läckta uppgifter från rörelsens interna diskussionsforum visar att det orsakade en hel del höjda ögonbryn i Sverige. Pinsamt för Finlandsavdelningen, men svenskarna lät saken bero. Finland är så viktigt för Nordiska Motståndsrörelsen att man inte har råd med några större konflikter länderna emellan.

- Klas Lund har sagt till mig att Nordiska Motståndsrörelsen inte skulle klara sig utan FMR. Därför ser de ofta mellan fingrarna med det som händer inom Finska Motståndsrörelsen. "Den bästa lördagen någonsin" är bara ett exempel på det, säger Holappa.

Sund livsstil en myt

Nazisterna i Nordiska Motståndsrörelsen vill också gärna framstå som förkämpar för en sund och rakryggad livsstil. Inte heller det är riktigt sant.

- Jag har hört berättelser om droganvändning, huvudsakligen amfetamin, och brottslig verksamhet i Stockholmsregionen. Medlemmarna har begått rån, inbrott, misshandel osv. Det motsvarar det intryck jag fått när jag träffat aktivister från Stockholm. Jag har också frågat Lund om rörelsens inställning till droger och just amfetamin. Han sa att han inte accepterar amfetamin som en partydrog, men att det kan fylla sin funktion som kampdrog, säger Holappa.

Det har tidigare också gått rykten om att framför allt de svenska aktivisterna skulle ha använt anabola steroider för att bygga muskelmassa. Holappa säger sig inte ha några bevis på att det skulle stämma, men han säger att han sett aktivister som på anmärkningsvärt kort tid blivit mycket stora och starka.

Ideologisk klyfta mellan Finland och Sverige

Även om Finlandsavdelningen är viktig för Nordiska Motståndsrörelsen, så finns det en ideologisk klyfta mellan Sverige och Finland som tidvis har orsakat friktion. Där SMR representerar en hitlertrogen, gammaldags högernazism, så är den finska organisationen mera splittrad. Delar av FMR förespråkar nyfascism, den så kallade Tredje positionen, och har kontakter med den fascistiska husockupantorganisationen Casa Pound i Italien. I de svenska traditionalisternas ögon är detta strasserism eller vänsternazism, vilket ses som en inre fiende i rörelsen. I Finland är Uleåborgsavdelningen strängt nationalsocialistisk, medan den fascistiska falangen är stark i söder, speciellt i Åbo och Helsingfors. Åboaktivisterna har med Ali Kaurila i spetsen ända sedan början försökt tona ner motståndsrörelsens hårda nazism.

Delar av Finska Motståndsrörelsen förespråkar nyfascism.

- De hade planer på att grunda en egen organisation, men valde att gå med i FMR i stället. Det ledde till att de drev sin egen linje inom motståndsrörelsen. Inom Svenska Motståndsrörelsen har alla som upplevs som vänsternazister gallrats ut, men inom FMR är den här inriktningen så stark att den motvilligt har blivit accepterad. Till en början var jag själv kraftigt emot de fascistiska inslagen, men det fanns inte så mycket jag kunde göra, berättar Holappa.

Han säger att flera centrala aktivister med ansvar för bl.a. propaganda, webbsidor, videor o.s.v. hotade lämna rörelsen om FMR valde en mera gammalnazistisk linje. Det hade betytt slutet för Finska Motståndsrörelsen.

Kontrollerad opposition inom FMR

Det här har under åren lett till att det uppstått något som FMR själv kallar för en kontrollerad opposition inom rörelsen. Ali Kaurila har grundat Musta Sydän-nätverket, som har sin egen webbsida. Utåt sett gör man skillnad på FMR och Musta Sydän, men de drivs båda av samma människor.
Motiveringen till att skapa Musta Sydän var att det höll på att uppstå grupperingar av autonoma nationalister i Finland, och att FMR behövde redskap för att fånga upp dem.

- Jag är inte helt säker på om det någonsin fanns några autonoma nationalistgrupperingar i verkligheten, eller om Musta Sydän skapades bara för att ge Kaurila och hans gäng en egen kanal, säger Holappa.

Det finns lika många ideologier i Finska Motståndsrörelsen som det finns medlemmar.― Esa Holappa

2011 höll FMR ett seminarium i Helsingfors dit man hade bjudit in såväl italienska nyfascister från Casa Pound, tyska autonoma nationalister från Freie Nationale Strukturen som konservativa högernazister från Svenska Motståndsrörelsen. Inom rörelsen var seminariet bara ett anmälningsärende, men ideologiskt var det en märklig blandning. Svenskarna hade aldrig tillåtit någon av sina medlemmar att arrangera något liknande. De italienska och tyska gästerna representerade ju de inre fienderna. Men Finlandsavdelningen var alltför viktig för rörelsen för att svenskarna skulle ha tagit strid om saken.

Så länge den finska organisationen var aktiv, och man utåt förespråkade nationalsocialism, så var det inget större problem om det internt fanns olika ideologier.

- Det finns lika många ideologier i Finska Motståndsrörelsen som det finns medlemmar. Det enda som håller ihop rörelsen är aktivismen, för någon gemensam ideologi existerar inte. Officiellt heter det att rörelsen arbetar för att skapa en nationalsocialistisk nordisk republik. I verkligheten är det ganska få medlemmar som på riktigt tror på det. De tror och litar på organisationen som erbjuder dem olika former av verksamhet och möjlighet att resa till likasinnade i andra länder. FMR är på god väg att utvecklas till en organisation i still med Casa Pound, säger Holappa. Han förutspår att ju starkare FMR blir i förhållande till svenskarna och takorganisationen, desto större ideologiska friheter kommer finländarna att ta sig.

Screencap av Varisverkostos webbsida.
Screencap av Varisverkostos webbsida. antifascism,Vänsterextremism

Nu och i framtiden

I takt med att motståndsrörelsen har vuxit sig allt starkare i Finland så har även deras fiender antifascisterna organiserat sig. Under många år fanns det ingen organiserad, militant antifascistisk rörelse i Finland. Nu finns ett nätverk som kallar sig Varisverkosto.

Tills vidare har kampen mellan organisationerna huvudsakligen handlat om skriverier på webben, men det har förekommit slagsmål, bland annat under FMRs gatupatruller. Myndigheter och forskare säger att det finns en risk för att kombattanterna småningom radikaliserar varandra. Varje slagsmål leder till en motaktion av något slag.

Våldet mellan nazister och antifascister kommer att fortsätta.

Också Holappa tror att våldsamheterna mellan nazister och antifascister kommer att fortsätta. Båda sidor jobbar för att kartlägga fienderna, och ser sitt eget våld som självförsvar. Båda sidor söker aktivt konfrontation.

-De vill visa både sina egna anhängare och motståndarna att de inte är att leka med, säger Holappa.

Hembesök hos motståndare

Det har hänt att FMR-aktivister har sökt upp och angripit personer som uppfattas som motståndare. Det här kallas för att göra hembesök. Holappa säger att man inte talar högt om de här fallen inom motståndsrörelsen, men han har hört via mellanhänder om ett hembesök hos en anarkist i Tammerfors. Personen i fråga blev misshandlad vid sin hemdörr.

-Såvitt jag vet var det en planerad operation, men jag vet inte varför just den här personen blev utvald. Det kan handla om en personlig konflikt, eller så har personen profilerat sig som en välkänd anarkist, säger Holappa.

Även antifascisterna har gjort hembesök hos en FMR-aktivist.

-De krossade fönstren hemma hos en aktivist som bor i huvudstadsregionen, och spraymålade "här bor en nazist" på väggarna. De delade också ut flygblad med hans personuppgifter och rubriken "håll koll på nazisten i grannskapet". Det var meningen att vi skulle skriva på vår webbsida om angreppet, men vid närmare eftertanke lät vi bli. Det skulle bara leda till negativ uppmärksamhet och kunde i värsta fall leda till flera liknande attacker.

Samhällsutveckling avgör FMRs framtid

Esa Holappa säger att motståndsrörelsens framtidsutsikter är beroende av den allmänna samhälleliga utvecklingen.

-Om ekonomin fortsätter att försämras och arbetslösheten och utslagningen av unga ökar i Finland så stärker det motståndsrörelsens positioner. I Sverige hänger allt nu på om rörelsen lyckas etablera ett politiskt parti. Om partiprojektet misslyckas så är det möjligt att SMR splittras. Men Finska Motståndsrörelsens framtid är inte beroende av hur det går för svenskarna, säger Holappa.

Sociala aktiviteter ger nya medlemmar

Han anser att FMR har alla förutsättningar för att värva nya medlemmar och växa om de fortsätter på samma linje med olika former av sociala aktiviteter. Finska Motståndsrörelsen är i dag en liten men tät organisation. Deras mål är inte primärt att få fler medlemmar, utan de jobbar på att utveckla sin verksamhet. Rörelsen erbjuder t.ex. redan krishjälp enligt grekisk förebild. Det är den vägen tillväxten kommer.

-Om fattigdomen och arbetslösheten växer i Finland så kommer det allmänna missnöjet att knuffa folk i famnen på motståndsrörelsen, avslutar Esa Holappa.

*) Eftersom vi inte nått Mikko eller Mika för en kommentar, och ingendera har uppträtt offentligt som FMR-medlemmar, så publicerar vi inte deras efternamn.

Detta projekt har genomförts i samarbete med norska Hate Speech International.

LÄS MER:
Nazistledaren som slutade tro
Männen som leder naziströrelsen
Så fungerar nazisternas nätverk
Nationalsocialismens soldater