Hoppa till huvudinnehåll

Hundratals skolor har dragits med dålig inomhusluft

Launeen koulu i Lahtis
Launeen koulu i Lahtis. Launeen koulu i Lahtis Hälsa och säkerhet på byggarbete,misslyckad

Hundratals skolor i Finland lider eller har lidit av dålig inomhusluft eller mögel, visar en kartläggning av Yle. Enligt enkäten ser elever ut att vara i en sämre sits än lärare vad beträffar hälsovården.

Yle har tillsammans med Helsingfors Universitet och Arbetshälsoinstitutet gjort den största kartläggningen hittills om problem med inomhusluft och mögel i finska skolor. Det finns 2 000 skolor i Finland och kring 800 rektorer eller fastighetsansvariga har svarat på enkäten.

Enkäten visar att nästan 200 skolor lider eller har lidit av mögel- och fuktproblem. Kring 400 skolor uppger sig ha drabbats av problem med inomhusluften, till exempel med ventilation. Tiotals skolor har lidit av bådadera.

43 procent av de som svarat på enkäten uppger däremot att de inte har haft några problem med inomhusluften. Informationen har samlats in sedan i fjol höstas.

Ingen överraskning

Rektor Mikael Pietilä i Bergö skola i Malax är inte överraskad. Han är en av de rektorer som har svarat på enkäten.

- Faktiskt förvånar det mig inte. När man följer med fackpress och medier överlag kommer det ju hela tiden fram problem med inomhusluften. Jag tycker det skrivs om det varje vecka, säger Pietilä.

Eleverna i Bergö skola tvingades flytta ut ur skolbyggnaden på grund av mögel som uppdagades 2012. I dag sitter rektorn och eleverna i ett nybygge tack vare statsbidrag.

Läraren Margareta Nyman-Klemets och rektorn Mikael Pietilä börjar riva Bergö gamla skola.
Mikael Pietilä och Margareta Nyman-Klemets i Bergö skola. Arkivbild. Läraren Margareta Nyman-Klemets och rektorn Mikael Pietilä börjar riva Bergö gamla skola. Bild: Yle/Anna Ruda nyman-klemets

Massiv saneringsskuld

Enligt Pietilä beror problemen med inomhusluften på byggnadsteknik som användes under 1960-70-talet. Men Sari Hildén, direktör för Helsingfors fastighetskontor, säger att problemet är mer komplext än så.

- Dels finns det en stor saneringsskuld i Helsingfors skolbyggnader, dels har det skett en förändring i hur byggnaderna används. All medieuppmärksamhet kring mögelproblem betyder samtidigt att oron ökar och fler problem utreds och upptäcks, säger Hildén.

Enligt Hildén behövs det nu mera forskning kring ny byggnadsteknik. En fråga gäller den maskinella ventilationen. Och Helsingfors behöver pengar, totalt en halv miljard euro för att finansiera skolornas saneringsbehov. Den årliga budgeten på 60 miljoner euro är inte tillräcklig.

Eleverna i svagare sits

Ur Yles enkät framgår också att lärare ser ut att ha en bättre sits än elever gällande hälsovård när problem uppdagas. Av de skolor med problem uppger 70 procent att lärarnas symptom har utretts av hälsovården, medan symptom för elevernas del har utretts bara i hälften av fallen.

Enligt Kari Reijula, professor i arbetshälsa vid Helsingfors universitet, har lärare bättre tillgång till företagshälsovård och bättre juridiskt skydd. Lagstiftningen för skolhälsovården är inte lika strikt som arbetarskyddslagstiftningen, säger Reijula.

- Personligen är jag oroad över skolhälsovårdens små resurser, säger Reijula och uppmanar företagshälsovården att jobba ihop med skolhälsovården.

I många skolor kan det finnas flera hundra elever och en skolsköterska.

I Malax kommun har rektor Mikael Pietilä ändå inget att anmärka på vad gäller hälsovården. Lärarna hade överlag lite symptom, medan eleverna drogs med seg influensa, huvudvärk och rinnande ögon.

- Jag kan bara tala för vår egen kommun och jag tycker vi har fått utmärkt hälsovård. Lärarna var inte så sjuka, det handlar ju också om känslighet för de här problemen, säger Pietilä.

Via Yles sökmotor kan du se uppgifter om din egen skola, förutsatt att skolan har deltagit i enkäten.