Hoppa till huvudinnehåll

Amnesty om skärpta asylregler: Regeringen ville försämra möjligheter till skydd

Stängsel vid gränsen mellan Grekland och Makedonien, nära den grekiska byn Idomeni.
Migranter stoppades av taggtrådsstängsel på gränsen mellan Grekland och Makedonien i början av året. Stängsel vid gränsen mellan Grekland och Makedonien, nära den grekiska byn Idomeni. Bild: EPA/NIKOLAS GIAKOUMIDIS staket,taggtråd,Grekland,Nordmakedonien,gränsövervakning,gränser,frihet,flyktingar,flyktingpolitik,asylsökande (process),migration

Från och med måndagen finns det bara två typer av uppehållstillstånd i Finland: asyl och alternativt skydd. Humanitärt skydd går inte längre att få, samtidigt som det blir svårare att få alternativt skydd.

I Finland fanns det fram till måndagen tre olika former av uppehållstillstånd – asyl, alternativt skydd och humanitärt skydd.

Humanitärt skydd kunde beviljas om det inte fanns ett direkt hot mot individen, men om situationen i ursprungslandet i allmänhet var så kaotisk att en människa ansågs vara i fara om den återvände till hemlandet.

Det gällde också ett land som drabbats av en miljökatastrof. Nu går det inte längre att få skydd i Finland på de grunderna.

Former av uppehållstillstånd i Finland

Asyl

Asyl kan beviljas om en person har välgrundade skäl att frukta förföljelse i sitt ursprungsland och inte kan ty sig till det landets myndigheter för att få skydd. Det kan handla om samhälleligt status, etnisk bakgrund, religion, nationalitet, tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller politisk åskådning. Det kan handla om hot om att bli fängslad eller torterad, av myndigheter eller någon annan grupp. Också förföljelse av kvinnor på grund av kön kan beaktas som grund för att bevilja asyl.
Flyktingstatus får en utlänning som har fått asyl i Finland, en utlänning som beviljats uppehållstillstånd på grund av flyktingskap och tagits till Finland inom flyktingkvoten, eller en familjemedlem till en utlänning i någon av grupperna ovan som fått uppehållstillstånd på grund av familjeband och som ska betraktas som flykting. Du beviljas inte asyl om du har begått eller om det finns en grundad anledning att misstänka att du begått ett brott mot fred, en krigsförbrytelse eller ett brott mot mänskligheten, ett grovt men inte politiskt brott innan du anlände till Finland, eller en gärning som strider mot FN:s ändamål och principer.

Alternativt skydd

Ges till en person som inte har grundad orsak att frukta att man blir förföljd, men att det finns en verklig risk att man utsätts för allvarlig skada om man sänds tillbaka, alltså grova kränkningar av en persons mänksliga rättigheter. Om man hotas av dödstraff, avrättning, tortyr eller någon annan behandling eller bestraffning som är omänsklig eller kränker människovärdet. Krigssituationer och konflikter kan ge alternativt skydd, men man mkåste visa att man som individ är i fara inom konflikten. En vanlig konfliktsituation där du inte som individ är i en riskkategori ger inte rätt till alternativt skydd.

Humanitärt skydd (2010-16.5.2016)

Gavs tidigare till en person som inte kunde visa att hen har utsatts för förföljelse eller att hen som individ i sig var i fara att utsättas för en människorättskränkning i landet på grund av konflikten, men situationen i allmänhet i landet var så kaotisk att det var svårt att göra bedömningen. Det kunde också gå att få humanitärt skydd om man tvingats fly på grund av miljökatastrofer, men den möjligheten finns alltså inte kängre. I Finland fick främst personer från Irak och Somalia humanitärt skydd.

Källor: Migrationsverket, Susanna Mehtonen, juridisk rådgivare, Amnesty


Orsaken att den tas bort är att Finland vill vara på samma nivå som andra EU-länder. EU förutsätter att medlemsländerna har asyl och alternativt skydd, övriga kategorier är valfria.

Vill man alltså se till att det kommer färre människor till Finland, Jorma Vuorio, överdirektör vid migrationsenheten vid Inrikesministeriet?

– Jag skulle snarare säga att vi inte vill att Finland ska vara mer lockande än något annat land när det gäller asylsystemet, säger Vuorio.

Några tusen har fått humanitärt skydd

Finland införde humanitärt skydd år 2010, och det är något hundratal per år som har fått uppehållstillstånd på de grunderna, främst irakier och somalier.

När deras tillstånd går ut kommer de inte att kunna få det förnyat, om de inte beviljas asyl eller sekundärt skydd. Arbete, studier, näringsidkande och familjeband till Finland kan också ge dem förnyat uppehållstillstånd.

– I flera fall var det gränsfall mellan alternativt och humanitärt skydd. Då fick de humanitärt skydd. I gränsfallen skulle alternativt skydd ha varit det man borde ha gett dem, säger Susanna Mehtonen, juridisk rådgivare på människorättsorganisationen Amnesty.

De som väntar på besked berörs också – om man för en vecka sedan skulle ha haft rätt till humanitärt skydd går det idag inte längre att få.

– Färre än tidigare kommer att få stanna här, säger Jaana Vuorio, överdirektör på Migrationsverket. Man följer Sveriges exempel. Vi har kollat vem i Sverige som får uppehållstillstånd och försöker matcha det, fortsätter hon.

"Säkert i Irak, Somalia och Afghanistan"

Samtidigt blir det nu också svårare att nu få alternativt skydd, den andra uppehållstillståndskategorin. På begäran av regeringen kollar Migrationsverket säkerhetsläget i Afghanistan, Somalia och Irak var sjätte månad, och enligt den senaste utredningen anser migrationsverket att säkerhetsläget där har blivit bättre.

– Vi ser på varje fall individuellt, men om det inte finns ett direkt hot mot individen anser vi nu att det är tryggt att återvända till Somalias huvudstad Mogadishu, säger Jaana Vuorio.

Jaana Vuorio är Migrationsverkets överdirektör
Jaana Vuorio, överdirektör för Migrationsverket, säger att det är tryggt att återvända till Irak, Somalia och Afghanistan. Jaana Vuorio är Migrationsverkets överdirektör Bild: Yle/Anna Savonius jaana vuorio

När regeringen behandlade förslaget till förändring i utlänningslagen och det röstades om den i riksdagen under hösten, poängterade Inrikesministeriet att man inte vill försämra någons rättigheter till skydd.

I och med lagändringen försvinner den humanitära skyddskategorin helt, samtidigt som det blir svårare att få alternativt skydd.

Det är klart att skyddet försämras, säger Susanna Mehtonen, juridisk rådgivare på Amnesty.

– Det fanns helt klart ett visst mål med det här lagförslaget. Det var inte att harmonisera asylreglerna inom EU, utan det var att ge en signal åt människor från Somalia, Irak och Afghanistan att de inte kommer att få skydd i Finland, och också att ta bort skyddet från dem som redan har det, säger Susanna Mehtonen.

Finländare ska inte resa till Somalia, Irak och Afghanistan

I Migrationsverkets pressmeddelande står det:

”Migrationsverket anser att det i dagsläget är möjligt att återvända till samtliga områden i Afghanistan, Irak och Somalia utan att de väpnade konflikter som förekommer där i sig utgör en fara för en person endast på grund av hans eller hennes närvaro."

"Säkerhetsläget har under de senaste månaderna småningom förbättrats i samtliga tre länder, även om situationen kan ha försämrats tidvis i vissa enskilda områden.”

På tisdagen dödades tiotals människor i ett bombattentat i Iraks huvudstad Bagdad, där IS har utfört flera attacker under de senaste veckorna. Den senaste veckan har ett hundratal personer dödats i bombattacker i Bagdad.

Utrikesministeriet avråder finländare från alla resor till Somalia, Irak och Afghanistan.