Hoppa till huvudinnehåll

Folktingssekreterare: Finlandssvenska unga vågar inte tala svenska

Markus Österlund poserar i en korridor.
Markus Österlund tycker inte att politikerna gör tillräckligt för att trygga till exempel svenskan i Finland. Markus Österlund poserar i en korridor. Bild: YLE/Ted Urho Markus Österlund,folktingssekreterare

Språkliga rättigheter förverkligas ganska dåligt i Finland och språkklimatet har blivit hotfullt. Det framkom när justitieministeriet höll ett seminarium i samband med statsrådets redogörelse om tillämpningen av språklagstiftningen.

Politikerna måste göra mer för att trygga minoritetsspråken i Finland.

Det budskapet var tydligt då språkliga minoriteter fick komma till tals på seminariet om hur språkliga rättigheter tryggas i praktiken. Det har nämligen funnits ett starkt missnöje bland de språkliga minoriteterna när det gäller politikernas vilja att göra detta.

Arbets- och justitieminister Jari Lindström från Sannfinländarna ansträngde sig i alla fall lite extra och talade svenska för första gången i ett tal.

- Jag hoppas att ni förstod, sa Lindström efter en mening på lite knagglig svenska och publiken applåderade berömmande.

Justitie- och arbetsminister Jari Lindström
Justitieminister Jari Lindström talade svenska vid seminariet. Justitie- och arbetsminister Jari Lindström Bild: Jarno Kuusinen / All Over Press Jari Lindström,justitie- och arbetsminister jari lindström,Justitieminister,Sannfinländarna

"Vi stampar lite på stället"

Varje regeringsperiod ger regeringen en redogörelse till riksdagen om hur de språkliga rättigheterna uppfylls men ingenting händer, anser folktingssekreterare Markus Österlund.

- Jag tycker att vi stampar lite på stället. Redan i två redogörelser har regeringen lyft upp problemet med att det står vissa saker om vissa rättigheter i lagen, men i verkligheten så förverkligas det inte, säger Österlund.

Nästan 2 000 svar om språkliga rättigheter

I samband med den nya rapporten stod det också klart att det finns en hel del problem när det gäller förverkligandet av de språkliga minoriteternas grundläggande rättigheter.

När justitieministeriet ordnade en möjlighet för offentligheten att säga sin åsikt om språkliga rättigheter via webbplatsen dinasikt.fi blev ministeriet mycket förvånat över responsen.

Nästan 2 000 svar kom in på bara några månader.

Över 50 procent av de som svarade var svenskspråkiga, men också samiska, karelska och teckenspråkiga gav respons, berättar Corinna Tammenmaa, språkrättsråd på Justitieministeriet.

Människor är hemskt oroade. De undrar om de får tala svenska, om de får existera och de gav en signal om att det har blivit sämre.― Corinna Tammenmaa, språkrättsråd, Justitieministeriet

Också Annika Lapintie, riksdagsledamot och ordförande för Riksdagens grundlagsutskott, är oroad över att vi har gått mot det sämre när det gäller att trygga språkliga rättigheter.

Den största utmaningen är nu att trygga de språkliga rättigheterna i den nya social- och hälsovårdsreformen, anser hon.

- Därför tycker jag att man noggrant ska gå igenom språkliga rättigheter i lagberedningen. Man borde göra konsekvensbedömningarna i god tid på förhand, så att man kan ta hänsyn till olika alternativ och ser vilken inverkan de olika möjligheterna har, säger Lapintie.

Annika Lapintie, riksdagsledamot och ordförande för riksdagens grundlagsutskott
Annika Lapintie, riksdagsledamot och ordförande för riksdagens grundlagsutskott Annika Lapintie, riksdagsledamot och ordförande för riksdagens grundlagsutskott Bild: Julia Holmvik, Yle grundlagsutskottet

Paneldebatten avslöjade missnöje och oro

Att språkklimatet är ganska hotfullt i dag framkom tydligt när representanterna från olika språkliga minoriteter kom till tals vid paneldiskussionen om språkklimatet i Finland.

Folktingssekreterare Markus Österlund representerade finlandssvenskarna i paneldebatten och sa att många finlandssvenska unga upplever att de inte vågar tala svenska när de rör sig i storstäderna om kvällarna.

Man kan få på käften om man talar svenska.― Markus Österlund, Svenska Finlands Folkting

Stanislav Marinets, verksamhetsledare vid Förbundet för Finlands ryskspråkiga föreningar, var förvånad över att också finlandssvenskarna är rädda för att bli slagna när de talar sitt modersmål om kvällarna.

Det här är vardag också för de ryskspråkiga i Finland.― Stanislav Marinets, Förbundet för Finlands ryskspråkiga föreningar

Marinets ansåg också att den ryskspråkiga minoriteten är passiva aktörer i samhället. Det syns i bland annat valdeltagandet. Ryskspråkiga i Finland är mestadels tysta och klagar inte för att undvika att väcka uppståndelse, förklarade han.

I paneldebatten framkom det också att samerna har det mycket svårt att överleva som minoritet.

Pirkko Selin-Grönlund, som är specialist för de Dövas Förbund, tyckte å sin sida att det känns jobbigt att de döva alltid måste kämpa för att få sina rättigheter uppfyllda.

Markus Österlund från Folktinget håller med.

Det är lite jobbigt ibland när vi hela tiden måste tränga oss på för att säga att kan ni också fixa språket.― Markus Österlund, Svenska Finlands Folkting

Ett exempel är vård- och regionförvaltningsreformen. Österlund tycker att det borde ha varit en självklarhet att statsrådet skulle ha tillsatt en arbetsgrupp som speciellt hade övervakat det svenska språkets och samiskans rättigheter.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes