Hoppa till huvudinnehåll

Finnfund drar sig ur Hondurasprojekt efter mordåtal

Medlemmar av nätverket för ursprungsbefolkningen i Latinamerika sörjer mordet på Berta Cáceres i mars
Berta Càceres familj kopplade genast hennes mord till Agua Zarca-projektet. I maj åtalades en av de anställda på bolaget Desa som bygger dammen. Medlemmar av nätverket för ursprungsbefolkningen i Latinamerika sörjer mordet på Berta Cáceres i mars Bild: EPA/Oscar Rivera Honduras,Berta Cáceres

Finlands utvecklingsfinansieringsbolag Finnfund söker nu lagliga sätt att dra sig ur det kontroversdrabbade dammprojektet Agua Zarca i Honduras. Orsaken är att mordet på aktivisten Berta Càceres lett till åtal mot fyra personer. En av dem är anställd vid energibolaget Desa som bygger dammen.

Det har kommit fram ny information om mordet på aktivisten Berta Càceres som kämpade mot bygget.

Fyra personer har nu åtalats för mordet. En av de åtalade är anställd på energibolaget Desa, som bygger dammen med hjälp av utvecklingslån från bland annat Finnfund.

Finnfunds informationschef Topi Wallennius säger att nyheten om åtalen är upprörande.

– Då åtal i ett sådant fall väcks mot en anställd vid ett projektbolag måste vi se om våra beslut, säger Wallennius.

Motstånd ledde till mord?

Mordet på den prisbelönta aktivisten Càceres fick stor uppmärksamhet runt om i världen.

Càceres ledde organisationen COPINH och lencabefolkningens motstånd mot dammprojektet.

Hon hade tidigare hotats till livet på grund av sin aktivism.

Efter mordet på Càceres riktade andra aktivister och hennes familj genast ett anklagande finger mot myndigheterna och Desa, trots att polisen först ansåg att det var frågan om ett rånförsök.

Finnfund avbröt finansieringen tills utredningarna var färdiga. Projektet står redan stilla.

karta över honduras
Honduras är ett världens fattigaste länder och har sedan statskuppen år 2009 också blivit ett av farligaste. karta över honduras Bild: Yle karta över honduras

Kan bli svårt att lämna projektet

Efter åtalen mot en Desa-anställd försöker man nu helt dra sig ur men påpekar att inget ännu har knutit Desa till mordet.

Finnfunds vd Jaakko Kangasniemi har tidigare sagt att bolaget inte har något att vinna på mordet och Wallennius säger att inget har kommit fram som skulle ändra på den slutsatsen.

– Enligt den information vi har kan projektbolaget inte kopplas till mordet. Men om det kom fram sådan information skulle vårt beslut att försöka dra oss ur bygget så klart vara ännu mer entydigt, säger Wallennius.

Eftersom projektet inte är direkt bistånd utan en investering genom lån finns ömsesidigt bindande avtal om Finnfunds deltagande i projektet med fem miljoner dollar.

Det gör det svårare att dra sig ur Agua Zarca jämfört med vanliga biståndsprojekt.

– Juristerna jobbar nu hårt för att utreda våra möjligheter. Avtalen är rätt strikta och det finns en risk för att det blir efterföljder, krav på skadestånd och sådant, om allt inte görs enligt avtalen.

Wallennius säger att han inte vill spekulera om och hur det ska bli möjligt för Finnfund att lämna projektet.

Bra projekt trots problemen

Honduranska människorättsaktivister har kritiserat Finnfund för att inte ha varit tillräckligt lyhörda för de sociala och politiska förhållandena där projektet skulle förverkligas.

Sedan 2002 har över 100 miljöaktivister mördats i landet.

grafik
Mellan åren 2002 och 2014 har över 100 miljöaktivister dödats i Honduras. grafik Honduras

En delegation med miljöaktivister besökte Finland i april för att kräva att Finnfund drar sig ur projektet.

Trots kontroverserna säger Wallennius att Finnfund fortfarande ser själva projektet som ett bra exempel på utvecklingsinvestering.

Dammen skulle minska Honduras beroende av importerat bränsle för elproduktion med minimala miljöeffekter.

Han menar att Agua Zarca förutom jobb har fört med sig andra positiva effekter till området, effekter som helt kommersiella investeringar knappast skulle ha fått till stånd.

Om dammbygget slutar gör också den andra positiva verksamheten kring dammbygget det.

– Det är nu ett halvfärdigt projekt och det skulle vara konstigt om någon annan inte träder in och bygger klart. Då är frågan om de aktörerna är lika intresserade av utvecklingsfrågorna och ansvarsfrågorna som vi är.

Slår tillbaka mot kritiken

Wallennius påpekar att projektet har haft största delen av lokalbefolkningens stöd, trots att ursprungsbefolkningen i området har varit emot det.

Bygget har fört med sig både tillfälliga och långvariga arbetstillfällen.

– Dessutom har Desa ett brett samhällsansvarsprogram som de själva har finansierat med egna pengar och det upphör nu. De har bland annat kopplat 1 400 hushåll till elnätet och byggt ut vattenförsörjningen i området. Den verksamheten upphör också om projektet faller.

De här faktorerna har enligt Wallennius vägts då beslutet om att dra sig ur har fattats - slutsatsen har ändå varit att mordåtalen mot en anställd vid Desa väger tyngre.

Han slår också tillbaka kritiken om okunskap om de lokala förhållandena.

Finnfund har deltagit i projekt kring förnybar energi i Honduras i över tio år med goda erfarenheter.

– Orsaken till att vi är verksamma i så kallade svåra länder och deltar i svåra projekt är att vi har andra tillvägagångssätt än helt kommersiella aktörer. Vi försöker på riktigt lyssna på lokalbefolkningen, ta till oss deras åsikter och också här har vi jobbat hårt med att försöka rätta till problemen. Det är en av orsakerna till att vi går med i de här projekten. Vi deltar i svåra projekt och tar alltså medvetna risker för att kunna förbättra dem, säger Wallennius.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes