Hoppa till huvudinnehåll

”Glädjande att Östnyland tar emot så många kvotflyktingar”

Asylsökande på väg med färja från Kiel i Tyskland till Sverige i november 2015
Då asylsökande har fått uppehållstillstånd får de flytta ganska fritt inom landet. Asylsökande på väg med färja från Kiel i Tyskland till Sverige i november 2015 Bild: EPA/CARSTEN REHDER Sverige,asylsökande (process),flyktingar

Behovet av kommunplatser för flyktingar som får uppehållstillstånd är skriande. Bland annat ser Borgå ut att öka sin kvot rejält, från 25 till 119 i år. Martina Lindroos, chef för asylboendena i Borgå, är glad över signalerna från kommunerna.

De allra flesta östnyländska kommuner har redan beslutat att dra sitt strå till stacken och ta emot flyktingar som har beviljats uppehållstillstånd.

Borgå kommer troligtvis nästa vecka att besluta erbjuda 119 kommunplatser åt kvotflyktingar i år. Sibbo tar emot 46 flyktingar, Lovisa 36, Mörskom tre och Lappträsk tio.

Det är ännu oklart om Pyttis erbjuder kommunplatser.

Chefen vid Röda korsets asylboenden i Borgå, Martina Lindroos, är inte förvånad över att kommunerna har beslutat att ta emot fler kvotflyktingar än förut.

– Kommunerna i Östnyland har visat en stor vilja att sträcka ut en hand, och det här var ingen överraskning, säger Lindroos.

Martina Lindroos, biträdande chef för asylboendet i Johannisberg och Karijärvi i Borgå
Arkivbild av Martina Lindroos. Martina Lindroos, biträdande chef för asylboendet i Johannisberg och Karijärvi i Borgå Bild: Yle/Sune Bergström biträdande chef för asylboendet

Lindroos säger att beskedet är glädjande, eftersom ungefär 7 000 flyktingar som har fått uppehållstillstånd fortfarande behöver kommunplatser i Finland.

Enligt henne är varje plats kommunerna erbjuder ett steg framåt.

– Vi måste hitta en hållbar, långsiktig lösning. Det var en sak att ta emot asylsökande i höstas och se till att de hade någonstans att sova och att de fick sina grundläggande behov tillgodosedda, men nu måste vi blicka framåt.

Få har fått besked om uppehållstillstånd

Det är för tidigt att säga hur stort behovet av kommunplatser till exempel i Borgå kommer att vara.

Av dem som bor vid familjeenheten i Johannisberg och boendet för minderåriga ensamkommande flyktingbarn i Karijärvi har ytterst få fått besked om de får stanna i landet.

– Några av de asylsökande ska returneras till andra EU-länder där deras fingeravtryck finns enligt Dublinförordningen, och några har fått positivt besked, säger Lindroos.

Hon tror att mängden asylsökande som får uppehållstillstånd kan minska i och med att Finland har konstaterat att Irak, Somalia och Afghanistan är trygga länder att återvända till.

gult hus
Den gamla avdelningen Poppel vid äldreboendet i Johannisberg fungerar som asylboende. gult hus Bild: Yle/Mikael Kokkola poppel

Att ta emot kvotflyktingar innebär till en början en viss kostnad och en viss insats av kommunen vad gäller att fixa utbildning, sysselsättning och integrationstjänster.

– Men på lång sikt ser jag nog att det är en resurs. Vi får nya invånare med en annan bakgrund och ett annat sätt att se på saker. De kan tillföra mycket i vårt samhälle och påverka det i en positiv riktning.

Viktigt med rutiner och sysselsättning

Det viktigaste är enligt Lindroos att så fort som möjligt se till att de nya invånarna får en möjlighet att skapa rutiner och hitta en mening i vardagen.

För dem som väntar på besked om asyl är det viktigt att de får känna att de gör något meningsfullt och att det inte bara handlar om att sitta och vänta.

Bland annat har de asylsökande i Johannisberg och Karijärvi börjat lära sig finska.

Borgå stad var redan i ett tidigt skede i kontakt med oss och frågade vilka behov som kommer att finnas vad gäller de minderåriga barn som kommer att få asyl.― Martina Lindroos

Minderåriga ensamkommande flyktingbarn beviljas asyl i de allra flesta fall.

Troligtvis kommer de att vara betydligt fler än vad Borgås familjetjänster är vana vid då det gäller minderåriga som inte bor hos föräldrarna. Det är viktigt att de som jobbar med integration är redo för de nya invånarna.

Bra stämning och sammanhållning

Hurdan är då stämningen bland dem som väntar på besked om uppehållstillstånd i Johannisberg och Karijärvi?

– Jag har stor respekt för att människor håller sig så pass lugna som de gör. Det har uppstått en ganska bra stämning och sammanhållning, säger Martina Lindroos.

Hon vill ändå påminna att invånarna vid asylboendena kommer från många olika länder. Det är omöjligt att undvika små konflikter i vardagen.

– Jag tror situationen hade varit den samma om vi hade satt in 100 finländare på en så här trång yta. Lokalerna är dessutom byggda för ett helt annat ändamål.

Läs också