Hoppa till huvudinnehåll

Kan man lita på Wikipedia?

Illustration till text om Wikipedia - ANVÄND EJ I ANNAT SAMMANHANG
Allt är inte sant som står på Wikipedia. Illustration till text om Wikipedia - ANVÄND EJ I ANNAT SAMMANHANG Bild: Yle tillförlitlighet

Den som säger att nätuppslagsverket Wikipedia är fullt med en massa strunt har fel. Undersökningar visar att största delen artiklarna på Wikipedia (oftast) är fakta. Men det gäller att minnas att vem som helst kan redigera artiklarna och att informationen därför kan vara felaktig.

Före internettiden skrevs encyklopedierna av auktoriteter inom olika vetenskapsområden. Bland annat Albert Einstein och Marie Curie publicerade texter för den äldsta encyklopedin som fortfarande ges ut, Encyclopædia Britannica.

Britannica slutade ge ut en tryckt encyklopedi år 2012 och flyttade över till internet. Ändå är det Wikipedia som har blivit ett slags allmänt uppslagsverk som också webbens sökmotorer hittar bra.

Men hur pålitligt är Wikipedia, uppslagsverket som vem som helst kan redigera? Undersökningar visar att Wikipedia som helhet faktiskt är rätt pålitligt. Ändå är det bra att vara på sin vakt. Här är några tips för kritisk informationssökning.

Artikel om Wikipedias tillförlitllighet - ANVÄND INTE!
Artikel om Wikipedias tillförlitllighet - ANVÄND INTE! Bild: Yle tillförlitlighet

1. Hur är det med källorna?

Wikipedia bygger på källor. Åsikter och påståenden är inte sanning utan allt ska ha en trovärdig, utomstående källa. Tumregeln lyder: Lita inte på informationen om det inte finns några källor.

Klicka på siffran efter meningen för att se källan. Men även om du kollar källan kan informationen vara felaktig om den ursprungliga informationen inte stämmer.

Wikipediaartiklarnas källor är ofta olika nättidningar och innehåll från diverse mediehus. Tyvärr dubbelkollar de här skribenterna inte heller alltid allt de skriver, inte ens professionella journalister, ofta på grund av tidsbrist.

Allt artikelinnehåll kräver verifierbarhet. Uppgifter som inte kan verifieras med trovärdiga källor kan ändras eller tas bort.― Wikipedias grundprinciper

I själva verket kan det uppstå en kretsgång mellan Wikipedia och traditionella medier, där medierna först citerar en obekräftad (och felaktig) uppgift som på så sätt blir "bekräftad". Sedan används det traditionella mediet som källa i Wikipedia och den onda cirkeln är fullbordad.

År 2009 testade irländska Shane Fitzgerald hur trovärdig journalistiken är. Han hittade på ett citat som han skrev på en Wikipedia-sida om en kompositör som nyligen hade gått bort. Citatet blev kvar på sidan i ett dygn och under den tiden hade flera ansedda medier, bland annat The Guardian, tagit med citatet i sina nekrologer. Fitzgerald avslöjade bluffen men vid det laget hade han redan bevisat att inte ens traditionella medier har perfekt faktakontroll.

Artikel om Wikipedias tillförlitllighet - ANVÄND INTE!
Artikel om Wikipedias tillförlitllighet - ANVÄND INTE! Bild: Yle tillförlitlighet

2. Vem har skrivit och editerat texten? Hur ser den nyaste versionen ut? Är ämnet omtvistat?

Varje sida på Wikipedia har en flik där man kan se artikelns redigeringshistoria. Gamla versioner försvinner inte så det är enkelt att kolla på tidigare varianter av texten och jämföra.

Vad har man ändrat på på sistone? Vem har skrivit texten? Hur färsk är den senaste versionen? Har artikeln en eller flera skribenter? Ifall artikeln är väldigt aktuell kan det hända att informationen inte stämmer eftersom ingen har hunnit kontrollera den.

Texter om populära ämnen korrigeras rätt snabbt. Till exempel hinner namnet på chefstränaren för Finlands fotbollslag inte vara fel en lång stund på Wikipedia. Å andra sidan kan det hända att man själv råkar läsa artikeln just då när den innehåller fel. Under fliken "Diskussioner" kan man se ifall olika artikelskribenter har haft meningsskiljaktigheter kring en artikels innehåll.

Ett bra tips är också att läsa samma text på olika språk. Den engelska versionen av en text har ofta redigerats mer och kan därför vara mer korrekt. Man får fram en version av texten på ett annat språk genom att byta språk i balken till vänster.

Artikel om Wikipedias tillförlitllighet - ANVÄND INTE!
Artikel om Wikipedias tillförlitllighet - ANVÄND INTE! Bild: Yle tillförlitlighet

3. Kan skribenten ha baktankar?

"Att skriva från en neutral synvinkel innebär att skriva med balans och saklighet, och utan snedvridning. Neutralitet innebär inte att det går att skriva en helt objektiv artikel, vilket torde vara omöjligt. Istället gäller det att rättvist redogöra för alla sidor i en konflikt genom att inte låta artiklar konstatera, antyda eller insinuera att den ena sidan har rätt. En central del av Wikipedia är att användarna arbetar tillsammans för att uppnå detta mål."

Så står det i Wikipedias principer om en neutral synvinkel. Om en skribent inte kan skriva neutralt om ett ämne rekommenderas att hen låter bli att redigera texten. Men det är få som följer den principen.

Till exempel kan en artikel som handlar om ett börsbolag stämma riktigt bra, men om texten är skriven av företagets kommunikationsavdelning kan det hända att den berättar en förskönad version av sanningen.

Om Wikipedia

  • Wikipedia lanserades i januari år 2001. Det digitala uppslagsverket finns på 290 olika språk.
  • Wikipedia drivs av den icke-vinstinriktade stiftelsen Wikimedia Foundation med stöd av privata donatorer.
  • Wikipedia innehåller över 39 miljoner artiklar. Engelskspråkiga Wikipedia är störst med över fem miljoner artiklar. Näststörst är svenska Wikipedia. (Alla siffror från maj 2016.)
  • Wikipediaartiklar har mycket varierande kvalitet. Artiklarnas trovärdighet vilar mycket på källorna och på att ett stort antal personer granskar och bidrar till artiklarna, medan andra uppslagsverk vilar på att författarna är experter som anses vara auktoriteter på sina områden.

Källa: Wikipedia

Artikel om Wikipedias tillförlitllighet - ANVÄND INTE!
Artikel om Wikipedias tillförlitllighet - ANVÄND INTE! Bild: Yle tillförlitlighet

4. Luktar det åsikter?

Kalla fakta fungerar bäst på Wikipedia. "K. J. Ståhlberg var Finlands första president." "Hitler dog år 1945." "Det finländska ishockeylandslaget har vunnit VM-guld två gånger."

Men det finns många sammanhang där sanningen är mer komplicerad. Människor som frivilligt producerar innehåll har ofta något de vill få fram om ämnet. Åsikter och ideologier formar "sanningen".

Man kan skriva om saker på flera sätt men en text är inte trovärdig om den inte svarar på frågorna enligt vem?, hur många anser det?, kan de här personerna vara partiska? och varför är det här väsentligt?. Så var noggrann med vaga uttryck.

För att vara en seriös uppslagsbok krävs att artiklar formas ur en neutral synvinkel. Om du starkt känner för något du vill delge världen, kan du starta en egen webbplats och göra det där. Biografiska fakta och allmänt erkända ståndpunkter bör redovisas i Wikipedias artiklar för att ge en komplett bild av ämnet, men inte för reklam- eller propagandasyfte.― Wikipedias grundprinciper
Artikel om Wikipedias tillförlitllighet - ANVÄND INTE!
Artikel om Wikipedias tillförlitllighet - ANVÄND INTE! Bild: Yle tillförlitlighet

5. Tro på Wikipedias varningar

Ibland varnar Wikipedia för att innehållet i en artikel är bristfälligt. Innehållet kan vara vinklat eller ensidigt, eller på det stora hela bara icke-neutralt.

Wikipedia har också egna kvalitetskriterier. En artikel som tilldelas statusen utmärkt artikel är välskriven, korrekt, uttömmande, illustrerande och försedd med källhänvisningar. En sådan här utmärkt artikel kan också bli en rekommenderad artikel om den är välskriven och ger en bra översikt av ämnet. De här texterna är försedda med stjärnor vid rubriken.

Märkväl att de här statusarna inte betyder att det inte skulle kunna finnas fel i texterna.

Vad säger undersökningar om Wikipedias trovärdighet?

En av de mest citerade undersökningarna om Wikipedias tillförlitlighet är gjord av vetenskapstidskriften Nature år 2005. Nature plockade ut artiklar om samma ämnen från Wikipedia och uppslagsverket Encyclopædia Britannica och lät experter granska dem. Experterna lämnade in 42 svar där de konstaterade att åtta av texterna innehöll allvarliga fel, hälften av dem i Britannicas artiklar. Mindre fel var mer vanliga, i Wikipedias texter fanns 162 mindre fel medan det i Britannicas texter fanns 123 fel. I medeltal innehöll Wikipedias texter 3,86 fel och Britannicas 2,92 fel.

Betyder det här att ett vanligt uppslagsverk innehåller lika mycket fel som Wikipedia? Man har motiverat Natures resultat med att de utvalda artiklarna var väldigt faktabaserade. De skrivs av experter och innehåller därför normalt inte så många fel som texter om mer vardagliga ämnen på Wikipedia.

Artiklar om kemi och fysik är till exempel i allmänhet mer korrekta än sådana om kontroversiella ämnen eller olika ideologier.

Wikipedia ger ingen garanti om korrekthet. Källhänvisningar är numera ett krav, men saknas än så länge i många artiklar. Eftersom Wikipedia inte har akademiskt referenssystem eller peer review är det ingen lämplig källa för avhandlingar eller uppsatser. Däremot kan det givetvis användas för att få information så att man kan söka vidare.― Wikipedias grundprinciper

År 2014 undersökte en professor vid Harvard Business School i USA neutraliteten i Wikipedias respektive Encyclopædia Britannicas texter. Med hjälp av en databas granskade professorn och en kollega närmare 4 000 texter för att avgöra om de var politiskt laddade åt något håll. De kom fram till att artiklarna på Wikipedia var långt mer vinklade än Britannicas - hela 73 procent innehöll värdeladdade ord jämfört med 34 procent i Britannica.

På basen av deras forskning verkade artiklarna i Wikipedia vara mer vänstervridna ideologiskt än artiklarna i Britannica. Samtidigt drog de också slutsatsen att ju mer en artikel på Wikipedia hade redigerats, desto mindre vinklad var den.

År 2013 granskade Helsingin Sanomat hur tillförlitlig den finska versionen av Wikipedia är. Tidningen valde ut 134 artiklar som granskades av experter. Beträffande fakta fick 70 procent av artiklarna vitsordet god eller utmärkt. Men också Helsingin Sanomat varnar för alltför blåögd tilltro till Wikipedia, även om kalla fakta ofta stämmer.

Mängden artiklar är en av Wikipedias största utmaningar. Finska Wikipedia innehåller över 393 000 artiklar medan den svenska versionen består av över tre miljoner artiklar (5/2016). Mängden artiklar gör att allt innehåll omöjligen hela tiden kan stämma. Fel som läggs till med avsikt kan tas bort, men det tar tid. Osakliga åsikter och "fakta" är inte lika svåra att rensa bort som sakfel som ser korrekta ut.

Bygger på en översättning av Tapio Kanteles text på Yle Media ja teknologia.

Grundskola, åk 3-6

Vetamix

Nyligen publicerat - Vetamix