Hoppa till huvudinnehåll

“På vissa daghem vill man helt enkelt inte jobba”

Barn på dagis
Barn på dagis. Barn på dagis Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist barn (familjemedlemmar)

Många dagisbarn vårdas av motiverade, engagerade och kunniga pedagoger som lyckats skapa en trygg gemenskap med en stark pedagogisk förankring i verksamheten. Men när ledarskapet haltar, personalen ständigt växlar och är obehörig kan daghemmet bli en förvaringsplats som varken barnen eller personalen trivs i. Det här vittnar många berättelser som Svenska Yle har fått ta del av.

En före detta dagisvikarie som arbetat både i stora enheter och små gruppdagem har sett allt för många daghem där personalen låter sin egen frustration gå ut över barnen. Vikarien berättar om ett daghem där barn kunde bli sittande på pottan under långa stunder för att personalen var på kaffepaus.

- Personalen skrek, hotade luggade och skymfade barnen. Men bara vissa barn. Andra favoriserades och fick höra hur gulliga de var.

Vikarien berättar om de förvirrade barnen som fick leva efter personalens godtyckliga regler.

- Ena dagen var det okej att hämta leksaker från leksakshyllan medan det nästa dag var förbjudet. Barnen fick inte röra vid vissa möbler eller gå in i köket. Barnen kunde nekas en till portion mat om de var hungriga. Vissa barn fick inte gå på toaletten när de ville.

När föräldrarna avhämtade sina barn var pedagogerna som förbytta, berättar vikarien.

- Det var värsta teatershowen när föräldrarna kom på eftermiddagen. Då var det idel leenden och komplimanger som delades ut. Till slut orkade jag inte mera, jag var tvungen att sluta. Jag kände att jag svek barnen.

Det räcker inte att man på papper är kompetent. Hela verksamheten ska vara uppbyggd enligt vissa principer.― Nina Fabricius, dagvårdschef i Helsingfors.

“Föreståndare är stressade och konflikträdda”

En annan ambulerande daghemsvikarie säger att daghem där man praktiserar så kallade gamla metoder som att tvinga barn att äta upp sin mat, placera dem i skamvrå, eller enbart fokusera på hyss och bråk, är svåra att jobba i.

- När man som vikarie försöker introducera andra värderingar, uppfattas man som ett hot. Många föreståndare är stressade, arga och konflikträdda och har fullt upp med personalens egna problem. Som vikarie tackar man nej till de här ställena trots att pengarna skulle behövas. På vissa daghem vill man helt enkelit inte jobba.

“En diskussion kring vår barnasyn efterlyses”

Nina Fabricius är dagvårdschef i Helsingfors och basar för cirka 60 daghem. Hon säger att en organisation är lika stark som den svagaste länken, det här gäller även dagvården. Hon kan inte ta ställning till enskilda händelser, men beklagar den stora bristen av behörig, svenskskpråkig personal som råder i hela södra Finland.

En annan utmaning är de många olika utbildningarna som ger formell kompetens till att arbeta i en barngrupp, just nu är de kring 17 stycken, berättar Fabricius.

- Det är en brokig skara människor som jobbar med barn. Det här är en del av problematiken. Det räcker inte att man på papper är kompetent. Hela verksamheten ska vara uppbyggd enligt vissa principer, säger Fabricius som efterlyser en bredare diskussion kring vad innehållet i småbarnspedagogiken borde vara.

Barn leker på en dagisgård.
Barn leker på en dagisgård. Bild: Yle/ Katarina Andersson barn,daghem,Förskola,dagvård,lek,Sandlåda,barnvårdsarbete

Finlandssvenskt dilemma

Barbro Högström, direktör för Svenska bildningstjänster i Esbo, anser också att de många obehöringa inom dagvården är en av de största utmaningarna. Kring 40 procent av de personer som jobbar på daghem i Esbo, saknar formell behörighet.

- Trots att vi fortbildar obehörig dagispersonal och idkar läroavtalsutbildning, räcker det inte till. På finlandssvenskt håll är det ännu svårare. Vi har inte samma förutsättningar. Det här är ett finlandssvenskt dilemma. Dessutom är det finlandssvenska nätverket glest. Det finns många små enheter och små enheter är sårbara, säger Högström.

Enligt Nina Fabricius, dagvårdschef i Helsingfors, handlar det mycket om attityder och hur man ser på barn i vårt samhälle över lag.

- Vi bygger upp mycket enligt vuxenbehov, vad de vuxna vill och inte vill i stället för att utgå ifrån barnet självt.

Nationellt styrdokument på kommande

Ett led i rätt riktning är det nationella styrdokument för småbarnsfostran som träder i kraft år 2017. Det här ska bland annat garantera en likvärdig behandling av barnen i alla regioner. Än så länge arbetar daghemmen enligt de normgivande riktlinjer. I varje kommun kan politiker och tjänstemän fatta egna beslut enligt riktlinjerna, men det blir det ändring på nu. Nina Fabricius är övertygad om att det här kommer att hjälpa upp situationen.

- Det är ju inte så att ett dokument i sig är frälsningen. Men i och med det här måste vi granska alla processer. Det kräver ett långsiktigt arbete.

Vi måste kunna räkna med att fostran sker i samråd med föräldrarna.― Nina Fabricius, dagvårdschef i Helsingfors.

Men tillbaka till gräsrotsnivå. Hur ser en bra daghemsverksamhet ut?

Enligt Nina Fabricius ska verksamheten vara strukturerad och gagna barnets fysiska och psykiska hälsa och utvecking. Hon förespråkar också det egenvårdarsystem som vissa kommuner implementerat, däribland Helsingfors.

Barnen ska känna att det är roligt att komma till dagis varje dag. Personalen måste få tillräcklig utbildning i att möta barnen professionellt, då har vi lyckats, säger hon.

Om så inte är fallet och man som förälder är orolig vad ska man göra då?

Först ska man vända sig till barnets egenvårdare eller övrig daghemspersonal. Om det inte hjälper blir nästa steg att kontakta daghemsföreståndaren. Om inte heller det bär frukt uppmanar Fabricius den oroliga föräldern att ta kontakt med kommunens dagvårdschef.

- Vi måste kunna räkna med att fostran sker i samråd med föräldrarna. Det här är ett samarbete som betonas starkare hela tiden. Också en del föräldrar är konflikträdda. Vi måste kunna prata om trevliga och mindre trevliga saker.

Hurdana erfarenheter har du av problem på daghemmen? Vad har du varit missnöjd med och hur har du som förälder blivit bemött av personalen? Förbättrades situationen? Hjälp oss granska dagisarna och dela med dig av din berättelse. Vi behöver dina kontaktuppgifter men de publiceras inte, utan behandlas konfidentiellt av redaktionen.

Svenska Yle granskar de kommande veckorna kvalitetskraven på dagis utgående från ett tips från publiken. Vilka möjligheter har föräldrarna att påverka dagisvardagen och hur blir de bemötta? Vi hoppas att du delar med dig av dina erfarenheter så att vi kan gå vidare och fråga de ansvariga hur de ser på de problem som föräldrar upplever.

Berätta din historia!

Kontaktuppgifterna behandlas konfidentiellt.

Läs också