Hoppa till huvudinnehåll

Fjärrstyrda fartyg tar över Östersjön

En digital modell för Rolls-Royce automatiserade fraktfartyg.
En modell för Rolls-Royce automatiserade fraktfartyg. En digital modell för Rolls-Royce automatiserade fraktfartyg. Bild: Pressbild/Rolls-Royce automatiserade skepp

Inom de närmaste 15 åren kan finska sjökaptener fjärrstyra fartyg över hela världen, enligt industrijätten Rolls-Royce.

- Det finns två miljoner sjöfarare i världen och 100 000 fartyg. Vi kan fjärrstyra alla världens fartyg från Finland, om vi tar detta på allvar. Så, det här är en möjlighet, säger verkställande vicepresident för Rolls-Royce, Sauli Eloranta.

I Rolls-Royce reklamfilm sitter en man bekvämt framför en bildskärm och blickar ut över världshaven. Små pulserande punkter på skärmen representerar otaliga fartyg på väg från en hamn till en annan. Datorn informerar honom att ett av fartygen har tekniska problem, men med ett klick är problemet löst.

Detta är ett exempel på hur digitaliseringen påverkar sjöfarten på olika nivåer.

- Det viktigaste är att man kan styra flera fartyg från ett kommunikationscenter som ligger på landet. Den extrema versionen är autonoma fartyg, som inte behöver någon bemanning, men de behöver också någon som övervakar dem från land, säger Eloranta.

Enligt Rolls-Royce finns fjärrstyrda fraktfartyg på Östersjön inom 15 år.

Sauli Eloranta på Åbo Mässcenter.
Sauli Eloranta. Sauli Eloranta på Åbo Mässcenter. Bild: Yle sauli eloranta

Kräver stora förändringar

Den främsta orsaken till datorstyrda skepp är kostnadseffektivitet. Om skeppet inte bemannas, behövs det inga hytter eller andra mänskliga nödvändigheter. Enligt Rolls-Royce betyder detta att fartygen blir lättare, miljövänligare och billigare.

- Vi talar om massiva inbesparingar, ungefär 20 procent av hela fraktkostnaden, säger Eloranta.

På Trafiksäkerhetsverket Trafi är man positivt inställd till tanken. Aleksi Uttula, ledande sakkunnig i sjöfartsfrågor, hoppas att det här ska kunna förverkligas i skärgården så fort teknologin finns till hands.

Det är industrin som avgör det. Men vi är med, och vi vill att det ska fungera.― Aleksi Uttula, Trafi.

Uttula tror att det i första hand är fraktfartyg som automatiseras.

Aleksi Uttula på Åbo Messcenter.
Aleksi Uttula på Åbo Messcenter. Bild: Yle/Adrian Perera aleksi uttula

De futuristiska fartygen kräver en hel del innan de kan förverkligas. Digitaliseringen medför diskussioner om vem som bär ansvar ifall ett system inte fungerar som det ska, samt kräver att allmänheten vänjer sig vid tanken av stora fartyg som i princip sköter sig själva. För att det ska hända måste kommunikationskedjan från skeppets minsta sensor till personalen som sitter på land fungera felfritt.

Själva pålitligheten av dagens fartygssystem är inte tillräckligt. Det måste vi förbättra. Det berör hela varvindustrin och alla systemleverantörer.― Sauli Eloranta, Rolls-Royce.

Ett ytterligare problem är att varken finsk eller internationell lagstiftning stöder konceptet av ett obemannat fartyg. Fastän Trafi gärna ser obemannade fartyg i den finska skärgården är man tvungen att vänta på den internationella sjöfartsorganisationens (förkortat IMO) beslut, särskilt när det gäller kraven på cybersäkerhet.

- Vi sammarbetar med IMO. De sköter det globala regelverket. Det är där man måste vara med och påverka så regelverket blir bra för oss.

Mer maskiner, färre människor

Sjökapten Christer Gorshelnik har arbetat inom sjöfarten i 25 år. Han tror inte att automatiseringen kan ersätta erfarna styrmän och kaptener, särskilt i storm.

- Människoögat är bättre att parera stora vågor. Automatiken hinner inte med. Det är omöjligt, säger Gorshelnik.

Gorshelnik ser digitaliseringen av sjöfarten som ett tydligt hot mot lägre utbildade sjöfarare.

Det är inte ett hot mot befälet. Där ser jag inte något hot. Manskapet, jo.
― Christer Gorschelnik, sjökapten.

Sjöfartsindustrins omsätter i dag 7.9 miljarder euro, jämfört med 2008 då industrin var värd sex miljarder. Samtidigt har antalet finska sjömän som arbetar till sjöss sjunkit stadigt de senaste 10 åren.

Christer Gorshelnik på Åbo Messcenter.
Christer Gorshelnik. Christer Gorshelnik på Åbo Messcenter. Bild: Yle/Adrian Perera christer gorshelnik

- Ja, det har minskat därför att det blivit mer automatiserat. Man kan lita på maskiner mer, säger Uttula.

Blir det inte fler arbetslösa om fartygen automatiseras?

- Det kan jag inte svara på.

Eloranta hoppas att fackförbunden inom sjöfarten ska höja sina röster.

- Det är viktigt att få en omfattande bild av vad vi behöver göra i framtiden. Manskapet har kompetensen att köra fartyg i dag. När man gör såna här lösningar måste man veta vad som har konsekvenser för fartygssäkerheten, så vi inbjuder dem hjärtligt till den här debatten.

Under de kommande fyra åren testkör Rolls-Royce ett antal automatiserade fartyg. Till exempel utrustas färjan Stella, som går mellan Houtskär och Korpo, med relevant teknologi.

- Skeppen kommer att ha autonoma funktioner, men det finns en begränsad besättning ombord. Det kan vara en eller fler personer. Sedan tar vi en person bort åt gången, säger Sauli Eloranta.

Presentationen av de automatiserade fartygen skedde i samband med den internationella sjöfartskonferensen NaviGate 2016 i Åbo.

Artikeln uppdaterades 08:36, då man ändrade antalet år Christer Gorshelnik arbetat inom sjöfarten. Dessutom ändrades sjöfartens omsättning från 13 till 7.9 miljarder. Enligt utredningen Suomen Meriklusteri 2020 omsätter hela havsklustret, där sjöfarten ingår, 13 miljarder. Sjöfartens andel är 7,9 miljarder.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland