Hoppa till huvudinnehåll

Koloni av finlandssvenska ekonomer i Stockholm

Hankens nya rektor Karen Spens sitter i en fåtölj.
Hankens nya rektor Karen Spens sitter i en fåtölj. Bild: Yle / Ted Urho ny rektor vid svenska handelshögskolan

Allt fler ekonomer söker sig till Sverige. Det gäller såväl Hanken i Helsingfors som Hanken i Vasa. Det bedömer rektor Karen Spens på Svenska Handelshögskolan.

Känslan är att väldigt många får jobb i Sverige, mer specifikt i Stockholm. Det säger Svenska handelshögskolans rektor Karen Spens.

Spens grundar delvis sina uttalanden på siffror från Statistikcentralen. År 2014 fick 10 procent av de utexaminerade hankeiterna arbete utomlands.

Året innan hade hela 25 procent från Hanken i Vasa åkt utomlands. Siffran för Helsingfors låg då under 10 procent.

Notera att siffrorna berör de som flyttat utomlands, inte specifikt Sverige.

Svenska handelshögskolan i Vasa
Hanken i Vasa. Svenska handelshögskolan i Vasa Bild: YLE/Rolf Granqvist hanken i vasa

Stockholm lockar

- Min gissning är att 2015 års siffror kommer att se dramatiska ut, säger Spens.

Det grundar Spens på att hon talat med många studerande när de tagit sin examen.

- Många har svarat att de är på väg till Stockholm. Vid den senaste utexamineringen berättade fyra av fem att de är på väg till Stockholm.

- Det visade sig att det tog för lång tid att få jobb i Helsingfors, säger Spens.

Spens tror att siffrorna för 2015 kommer att vara ganska jämna mellan Helsingfors och Vasa.

- Det här är nog en trend som gäller båda verksamhetspunkterna.

Men Spens tror att det är i Helsingfors som man kommer att se den större förändringen.

Man kommer ändå att få vänta länge på de färskaste siffrorna. Siffrorna från 2014 fick man för bara någon månad sen.

Hanken har dock en alumndatabas.

- Problemet med den är att alla inte registrerar sig där, så den är inte riktigt tillförlitlig. Men eventuella trender kan vi säkert urskilja före vi får de officiella siffrorna, säger Spens.

Vy över centrala Stockholm
Stockholm. Vy över centrala Stockholm Bild: EPA/MAURITZ ANTIN vy över stockholm

Hanken-koloni

Så varför ger man sig av? Det dåliga ekonomiska läget i Finland?

- Det är förstås en orsak. Men jag har också hört att det har etablerats en finlandssvensk population i Stockholm och att finlandssvenska ekonomer är uppskattade där. Det gör att allt fler söker sig dit, säger Spens.

Det är förstås positivt att de får jobb i Sverige istället för gå arbetslösa eller vänta länge på en arbetsplats, men på lång sikt är det problematiskt, säger Spens. Det är så lätt att integreras och bli en del av kulturen i Sverige.

- De mest begåvade ungdomarna skulle vi ju gärna behålla i Finland, säger Spens.

Finns det då arbete i Finland för alla ekonomer?

- Vi har haft en sysselsättningsgrad på 98 procent efter utexaminering. Men vi har sett att även hankeiter har svårare att få jobb i dagens läge. Det gäller också sommarjobben.

- Så visst är det bra att man i så fall också kan få jobb utomlands.

Högre lön och positiv anda

En av många hankeiter som bosatt sig just i Stockholm är Sebastian Kåla med rötterna i Karleby. Han fick sin examen från Hanken i Vasa hösten 2012.

Flyttlasset till Sverige gick nästan direkt. Han fick ett erbjudande av företaget som han jobbade på i Finland att flytta till Stockholm.

Utöver erbjudandet att flytta påverkade också andra faktorer Kålas val.

- Det är en bättre arbetsmarknad i Sverige och jag hade möjligheten att få en attraktiv position direkt efter utexamineringen. Lönen är högre och skatten är lägre, motiverar Kåla.

Råder det en mer positiv anda i Sverige än i Finland?

- Det skriver jag under på. Samhället överlag känns mer öppet för tillfället.

Tidigare hankeiter ramlar in

Kåla är långt ifrån ensam hankeit i Stockholm.

- Av mina tio närmaste studiekompisar bor fem-sex här just nu. Plus att min yngre bror som har samma utbildning också flyttade hit i höstas.

Kåla säger att det inte känns som att bo utomlands. Man har en minst lika bred social krets som man skulle ha hemma i Finland.

Kan man prata om en hanken-koloni i Stockholm?

- Kanske man kan kalla det för det. Nästan varje månad hör man att någon som började studera när man själv blev utexaminerad ramlar in här i Stockholm.

Nu följer man till exempel med världsmästerskapen i ishockey tillsammans.

- Det har blivit lite av en förlängning av studietiden. Även om alla jobbar långa dagar och vardagen förstås ser annorlunda ut.

Kåla tror att förekomsten av många finlandssvenska ekonomer i Stockholm har sporrat allt fler att ta steget ut.

Man kan ju tänka sig att språket är en viktig faktor. Men för Kålas del skulle han ha klarat sig lika bra i Finland, eftersom han är tvåspråkig.

I nuläget har han inga planer på att söka sig tillbaka till Finland. Snarare då till något annat land för en kortare period.

Stockholm mer livskraftigt

Rasmus Savander jobbar också han i Stockholm. Han fick sin examen från Hanken i Helsingfors i december 2015.

Det hela började med att han under studietiden fick praktikplats i Stockholm. Det var hösten 2013. Sen fick han sommarjobb i Stockholm och på den vägen är det.

Sverige var inget medvetet val som han siktat in sig på redan när han inledde sina studier. Att det sen blev Sverige var en kombination av olika orsaker.

- Inom tech - och start up -sektorn är Sverige och Stockholm mer livskraftigt än Helsingfors. Visst finns det intressanta företag också i Helsingfors men för min del kändes det som att möjligheterna är fler i Stockholm.

Uppemot 30 vänner och bekanta

Savander utesluter inte en återflytt till Finland i något skede.

- Det här är verkligen inte någon protest mot Finland. Jag trivs jättebra i Finland och besöker landet ofta. Men just nu känns det som att det finns mer att lära sig och mer att se i Stockholm.

Likt Sebastian Kåla har Savander många vänner och bekanta från studietiden som nu jobbar i Stockholm.

- Det börjar närma sig mellan 20 och 30 kompisar och bekanta. Det är en ganska stor grupp. Man kan väl säga att det finns ett finlandssvenskt community här, säger Savander.

Ingen massflykt på Novia

På Yrkeshögskolan Novia i Vasa har man inte märkt av någon flyttvåg till Sverige, åtminstone inte än.

Men som enhetschef Jonas Waller uttrycker det är "medvetenheten om att Sverige är ett alternativ nu större än tidigare".

- I och med att det känns osäkrare i Finland, säger Waller.

Waller konstaterar att det ur en utbildares synvinkel är skönt att Sverige finns.

- Om det skulle bli riktigt kärvt här hemma.

Under den här veckan utexamineras studerande från Novia i Vasa. Kring hundra ingenjörer och fyra tradenomer.

- Det ska bli intressant att se var de börjar jobba, konstaterar Waller.

Vasaregionen slukar ingenjörerna

Det brukar röra sig om några enstaka utexaminerade som börjar jobba i Sverige, berättar Waller.

Varför så få? Är det de stora företagen i Vasaregionen som sväljer ingenjörerna?

- Ja. Våra ingenjörer har traditionellt fått jobb här, säger Waller.

Utbildare i företagsekonomi Anna-Lena Berglund, tradenomstuderande Jesper Björklund och enhetschef för Novia i Vasa Jonas Waller.
Anna-Lena Berglund, Jesper Björklund, Jonas Waller. Utbildare i företagsekonomi Anna-Lena Berglund, tradenomstuderande Jesper Björklund och enhetschef för Novia i Vasa Jonas Waller. Bild: Yle/Joni Kyheröinen novia i vasa,Yrkeshögskolan Novia,tradenomer,Vasa

Svårare tider

Men nu ser det lite dystrare ut. I februari fanns det kring 400 arbetslösa ingenjörer i Vasaregionen och Wärtsilä samarbetsförhandlar som bäst. Det är andra gången på en väldigt kort tid.

Kommer det att synas i den kull med ingenjörer som nu blir utexaminerade?

- Det kan man tänka sig. Men man kan också tänka sig att de arbetslösa ingenjörerna är från branscher som inte drar lika bra som tidigare. Det kan finnas ett fortbildningsbehov här i regionen och att det är det som är orsaken till att vi har hundratals arbetslösa.

Så den nya kullen då?

- Jag tror att Sverige kommer att dra men frågan är om det kommer att bli ett hemskt stort drag. Det kan hända att våra unga har mer relevant kompetens för arbetsmarknaden här än de äldre ingenjörerna. Kanske det är de äldre ingenjörerna som söker sig till Sverige, funderar Waller.

Ingenjörsbrist i Sverige

Det finns en brist på ingenjörer i Sverige och således en stor arbetsmarknad. Åtminstone är det signalerna som Waller mottagit.

Umeå energi har visat intresse för Novias ingenjörer. Men något drag har det inte blivit ännu.

- Jag tror inte att så många har nappat på det ännu. Det finns också flera automationsföretag i Stockholmsregionen som brukar fiska i våra vatten, säger Waller.

Flera tradenomer blickar västerut

Anna-Lena Berglund är avdelningschef för utbildningen i företagsekonomi på Novia. Just nu finns det kring hundra studerande inom företagsekonomi.

Den första kullen tradenomer utexamineras nu i maj. Utbildningen fanns tidigare på VAMK.

Berglund säger, likt Waller, att det kanske inte nödvändigtvis är fler än tidigare som söker sig till Sverige men att de studerande uppfattar det som ett vettigt alternativ.

Det är svårt att vara säker eftersom det inte finns exakta siffror att tillgå.

Också här är Stockholm magneten

- Sverige är en möjlighet. Stockholm drar. De kan språket och det är relativt lätt att hitta arbete, säger Berglund.

- Tröskeln har kanske blivit lite lägre. Men någon massflykt till Sverige märker jag inte av.

Precis som för ekonomerna tycks det också vara specifikt Stockholm som är magneten för tradenomerna.

- Jag vet inte av någon som sökt sig till något annat ställe i Sverige än till Stockholmstrakten, säger Berglund.

Sämre samhällsklimat i Finland

Såväl Berglund som Waller tror att samhällsklimatet i Finland är en bidragande orsak till att Sverige känns mer lockande.

- Finland känns lite deprimerande för tillfället. Jag tror att många ser en större framtidstro i både Sverige och Norge, säger Waller.

Språket är givetvis också en stor orsak.

- Många är ju rätt enspråkiga här. Vi försöker bli bättre med tvåspråkigheten. Vi har ett projekt på gång med VAMK där vi jobbar på tre språk, säger Berglund.

Norge är också intressant för tradenomerna.

- Det finns flera som sommarjobbar i Norge. Dit är det också rätt enkelt att åka och lönerna är bra, säger Berglund.

Ur utbildarens synvinkel, är det beklagligt att arbetskraften flyttar till Sverige?

- Att våra studerande får jobb är det viktigaste. Var de får jobb är inte lika viktigt, säger Berglund.

Positiv anda

Jesper Björklund från Nykarleby har precis avklarat sitt andra studieår på Novia. Han ska bli tradenom.

För honom är Sverige ett lockande alternativ.

- Inte bara för språkets skull, utan också den positiva anda som man både hör om och känner. På något sätt känns framtiden lite säkrare i Sverige, funderar Björklund.

Fler österbottningar flyttade till Sverige 2015

Under 2015 flyttade 704 personer från Österbotten utomlands. Sverige drar mest.

Sammanlagt flyttade 340 till Sverige från Österbotten i fjol. Det är den högsta siffran sen år 2003.

Det framkommer ur den statistik som Statistikcentralen publicerade i tisdags.

Flest utflyttare finns i åldersgrupperna 15-24 och 25-34.

År 2014 flyttade 327, år 2013 var siffran 262 och år 2012 flyttade 312 personer från Österbotten till Sverige.

Också nationellt sett är Sverige det populäraste landet, i fjol flyttade 3139 personer västerut.

Flyttningsrörelsen mellan Österbotten och Sverige är negativ åren 2015 och 2014 och har varit negativ de flesta åren sen 1990.

Antalet som flyttade till Österbotten från utlandet var under fjolåret 1584, det är nästan hundra färre än året innan. Nettoinflyttningen är dock fortfarande positiv, ett överskott på 880 personer år 2015.

Ser man på hela Finland flyttade totalt 16 305 personer bort medan 28 746 flyttade till Finland. Det innebär att nettoinflyttningen för 2015 är 12 441. Det är det lägsta överskottet sen år 2006.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten