Hoppa till huvudinnehåll

När maten är smärtlindring är den också skuld och skam

Kristina Karlsson
Kristina Karlsson har ibland hetsätit tills kroppen säger stopp och hon kräks. Hon försöker aktivt arbeta med sin självkänsla för att komma ifrån sitt desktruktiva beteende. Kristina Karlsson Bild: Claudia Rybin/Yle kroppsideal

Ett matmissbruk som hetsätning är något du dras med hela livet, säger Kristina Karlsson som lidit av ätstörningar sedan tonåren. Genom en nystartad stödgrupp försöker hon idag hjälpa andra och dra nytta av sina egna upplevelser.

- Har jag ångest så försvinner den när jag äter. Jag stänger av och det finns inget annat.

Det säger Kristina Karlsson, som haft problem med hetsätning hela sitt vuxna liv. I Finland lider uppskattningsvis tre procent av befolkningen av ätstörningen. Personer som hetsäter har svårt att hejda sitt ätande när de väl börjar och äter ofta mycket mer än vad en frisk person skulle göra.

Till skillnad från en bulimiker kompenserar en person som hetsäter inte frossandet genom att till exempel spy eller röra på sig säger Kristina, som periodvis också har lidit av anorexi och bulimi.

- Hetsätningen är mer okontrollerad och har varken tak eller botten. Du faller in i det och det bara går av farten.

Jag vet med förståndet att jag inte borde äta, men sedan kommer begäret och det är det enda som gäller. Jag är inte fri.― Kristina Karlsson

Maten bedövar smärtan

Kristinas matmissbruk började i tonåren.

- När jag kände mig ledsen och besviken på något tröstade jag mig med mat. I stunden bedövar maten smärtan och den blir min medicin, säger hon.

Men maten är inte bara smärtlindring utan ger också upphov till skuldkänslor.

- Om jag har en påse med bulle kan det börja med att jag äter en. Sedan tar jag en till och en till när jag väl har börjat, eftersom jag känner att jag redan är äcklig och hemsk.

Har hon en dålig dag kan hon också föreställa sig att andra kunder i affären dömer henne om hon till exempel har chipspåsar i sin inköpskorg.

Aldrig helt frisk

Trots att Kristina inte längre mår som under tonåren har hon fortfarande problem med hetsätningen.

- Jag vet med förståndet att jag inte borde äta, men sedan kommer begäret och det är det enda som gäller. Jag är inte fri. Jag tror personligen att om du utvecklat ett matmissbruk, oavsett nivå, så är det något som du hela livet måste vara försiktig med. Det kan finnas under ytan och bryta ut igen, säger hon.

Hennes tips till de som lider av hetsätning är att börja med att fundera över varför man mår så dåligt som man gör och varför maten får en att må bättre. Hon uppmanar också till att kontakt med en hälsovårdscentral och närningsterapeut som kan hjälpa en att se över matvanorna.

Kristina arbetar också med en ny stödgrupp för personer som lider av hetsätning.

- Genom mitt jobb får jag också hjälpa andra människor och jag känner att jag fått en uppgift. Det jag varit med om har inte bara varit av ondo utan för nu kan jag också hjälpa andra.

Nyligen publicerat - X3M