Hoppa till huvudinnehåll

Skolans digitalisering går trögt – eleverna får för lite skärmtid

Fyran Annika Vokkolainen löser matematikuupgifter på skolans dator.
"Det är inte svårt om man kan tabellerna" - Fyran Annika Vokkolainen löser matematikuppgifter på skolans dator. Fyran Annika Vokkolainen löser matematikuupgifter på skolans dator. Bild: Niklas Evers mattlidens skola,digitala läromedel,bärbara datorer,skolelever,Klassrum

De flesta lärare välkomnar digitala hjälpmedel i undervisningen men utnyttjar inte det digitala fullt ut. Regeringens spetsprojekt, att digitalisera den grundläggande utbildningen har lång väg kvar innan det är uppfyllt, visar rapporter både från Undervisningsministeriet och lärarfacket OAJ.

Annika Vokkolainen går i fjärde klass i Mattlidens skola och är van vid att göra skoluppgifter på datorn.

– Med datorn behöver man inte skriva siffrorna, det är bara att trycka. Men jag tycker mer om att skriva med papper och penna, för då lär jag mig, säger hon.

I Vokkolainens klass används e-läromedel i matematik, finska och engelska. I matematiken gör dataprogrammet det lätt för eleverna att repetera teori via videoklipp och i språkundervisningen blir det lättare att öva på uttalet.

Datorerna har inte ersatt penna och papper

Det dröjer ännu länge innan digitala hjälpmedel kan ersätta böcker, papper och pennor i skolorna. De elektroniska läromedlen liknar tills vidare mest läroböcker och räknehäften som överförts till en skärm, med fördelen att läraren på distans kan kolla att uppgifterna blir gjorda.

Kerstin Aspelin, klasslärare i Mattlidens skola, berättar att datorn funkar bäst just för hemuppgifter.

– Vi använder e-läromedel som ett komplement till den övriga undervisningen. Jag uppmuntrar eleverna att använda dem hemma mera än vi gör på lektionstid, säger Aspelin.

Klasslärare Kerstin Aspelin samlar ihop datorer inför fyrornas mattelektion i Mattlidens skola.
Kerstin Aspelin plockar fram datorerna inför fyrornas lektion i Mattlidens skola. Klasslärare Kerstin Aspelin samlar ihop datorer inför fyrornas mattelektion i Mattlidens skola. Bild: Niklas Evers e-läromedel,Lågstadieskolor,digitala läromedel,Läromedel,datorer,undervisning

Lärarna är positiva men behöver mer stöd

Att digitala hjälpmedel används som komplement, som i klass 4A i Mattliden, verkar vara mer regel än undantag i de finländska skolorna.

Undervisningsministeriets rapport visar att var femte lärare inte använder digitala hjälpmedel i undervisningen varje vecka.

Då datorer används i undervisningen får eleverna sällan själva lägga händerna på it-utrustningen.

– Vi borde få upp elevernas användningsgrad av olika verktyg. Det är dit vi strävar. Digitala verktyg ska användas mer, speciellt av eleverna, säger Kristian Smedlund, vid utbildningsstyrelsen.

Inställningen verkar vara bra även om digitaliseringen samtidigt upplevs som ansträngande.― Kristian Smedlund, utbildningsstyrelsen.

De flesta lärare, 70 procent, är ändå positivt inställda till utvecklingen och vill använda mera digitala hjälpmedel i klassrummen.

– Det låter mycket positivt. Inställningen verkar vara bra även om digitaliseringen samtidigt upplevs som ansträngande, säger Smedlund.

Enligt en motsvarande rapport av lärarfacket OAJ vill över hälften av grundskolelärarna dessutom ha mer utbildning i hur de tekniska hjälpmedlen ska användas pedagogiskt.

För att få fart på utvecklingen kommer regeringen nu att satsa 50 miljoner euro på fortbildning av lärare, som en del av spetsprojektet att digitalisera grundskolan.

Digital kompetens viktig del av läroplanen från hösten

På hösten ska den nya läroplanen träda i kraft och i den finns digital kompetens med som en ny rubrik.

Men eftersom digitaliseringen har kommit igång långsam kommer också den nya digitala skolgången läroplanen att förverkligas med viss fördröjning, bedömer Kristian Smedlund vid utbildningsstyrelsen.

En utredning som EU-kommissionen gjorde 2012 visar att finska skolor, trots fin utrusting, var dåliga på att använda digitala hjälpmedel i undervisningen.

– Finland hade då de bästa anslutningarna, infrastrukturen och it-utrustningen. Men vi var faktiskt sämst i Europa på att använda digitala hjälpmedel i klassrummet, berättar Smedlund.

Han är ändå optimistisk inför hösten.

– Härifrån går det bara uppåt. Det är fint att viljan att lära sig nytt är stor bland lärarna, säger han.

Fyran Annika Vokkolainen löser matematikuppgifter på skolansn dator i Mattliden.
Annika Vokkolainen löser divisionsuppgifter på skolans dator. Programmet fungerar som papper och penna, men eleven vet direkt om hen svarat rätt eller fel. Fyran Annika Vokkolainen löser matematikuppgifter på skolansn dator i Mattliden. Bild: Niklas Evers matematik,Matematikundervisning,datorer,elever,Klassrum,undervisning,bärbara datorer,informationsteknik,Informationsteknik,lågstadiet,grundskolans lågstadium,klasskamrater,barn och datorer

Matteprogram är inte allt - skapandet kan få större roll

I Mattlidens skola finns de gott om teknisk utrustning, både pekplattor och bärbara datorer. Men datorerna används inte bara till matteprogram och språkundervisning.

I klass 4 A jobbar eleverna på egna videosnuttar om hållbar utveckling. De har till och med hängt upp en greenscreen i klassrumet för att kunna utnyttja digitala effekter i sin videoproduktion. Annika Vokkolainen berättar att det här inte är någonting nytt för henne.

– Vi använder mera datorer nu på fyran, men redan på tvåan gjorde vi videor med Ipad, säger hon.

Klasslärare Kerstin Aspelin berättar att e-läromedlen är lite väl statiska och inte tillräckligt interaktiva för att fungera som mer än komplement till undervisningen.

– Eleverna blir nog mycket mer inspirerade och intresserade av att skapar filmer och trailers, att bygga upp någonting nytt från grunden, än att helt mekaniskt jobba med ett e-läromedel, säger Aspelin.

Det mer lekfulla och skapande förhållningssättet till digitala hjälpmedel i klassrummet får också stöd i den nya läroplanen. Under rubriken digital kompetens poängteras också vikten av att kunna arbeta på ett kreativt och undersökande sätt. Både när det gäller informationssökning och egen digital produktion, till exempel text ljud och bild.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes