Hoppa till huvudinnehåll

Det kan vara bra att prata av sig om cancer

Kristina Kurtén är aktiv inom Tarmcancerföreningen Colores
Kristina Kurtén Kristina Kurtén är aktiv inom Tarmcancerföreningen Colores Bild: Yle/Maud Stolpe kristina kurtén

Då man drabbas av cancer uppstår många frågor. Tarmcancerföreningen Colores arbetar för att stöda dem som drabbas genom att dela med sig av erfarenheter och kunskap.

Kristina Kurtén var med och drog igång tarmcancerföreningen Colores verksamhet i Pargas för några år sedan. Det började med träffar i Pargas, sedan blev det träffar i Åbo och just nu är det jour på ÅUCS som gäller.

Dessutom står föreningen till tjänst med telefonstöd till dem som drabbats av tarmcancer och behöver prata med någon som vet vad det hela är frågan om.

Till hösten ska föreningen igen dra igång regelbundna träffar och de ordnas då i Åbo.

I Pargas sedan 2012

Kristina Kurtén berättar att hon fick höra att Colores verkade i Helsingfors då hon själv insjuknade. Någon motsvarighet fanns inte i den här landsändan.

Det råkade sig så att två av hennes bekanta också hade blivit opererade för samma sak, så de beslöt tillsammans att starta en stödgrupp i Åbotrakten.

I och med att alla tre bodde i Pargas blev det här de började och verksamheten var uttryckligen på svenska.

Verksamheten gick ut på att man samlades i grupper där folk fick tala med varandra. Kristina Kurtén poängterar att just tarmsjukdomar inte är det lättaste att tala om med folk som inte vet vad det hela är frågan om.

Dessutom ordnades olika föreläsningar och annan information om det aktuella ämnet.

I början drog träffarna i Seniorstugan ungefär ett tiotal personer, men småningom mattades verksamheten av så träffarna flyttades till Åbo, där uppslutningen var större.

Kristina Kurtén säger att det oftast är nyligen insjuknade eller nyopererade som behöver den här verksamheten, medan man oftast vill gå vidare och glömma då allt har rett upp sig.

De aktiva i Colores skulle i och för sig också kunna gå vidare, men anser att de har något att ge, så de fortsätter att vara stödpersoner.

ÅUCS T-sjukhus
ÅUCS ÅUCS T-sjukhus Bild: Yle/Linus Hoffman åucs t-sjukhus

Mottagning på ÅUCS och telefonstöd

Då också träffarna i Åbo mattades av tog Colores kontakt med direktionen för ÅUCS och fick lov att vara där med jour vid cancerpolikliniken en gång i veckan eller varannan vecka.

Då kan folk komma och prata och ställa frågor, plus att de som är på plats har olika broschyrer både på svenska och på finska att dela ut för dem som vill ha.

De som vill kan också få stöd av en kontaktperson, som man kan ringa och tala med.

Kristina Kurtén är själv en sådan stödperson och hon säger att en del ringer en eller ett par gånger, medan andra håller tätare kontakt en längre tid, men det är heller inte meningen att man ska ha kontakt i åratal.

Ofta handlar det om att en patient ringer före operationen och vill veta hur hon själv reagerade och många frågor handlar om mat och vad man kan och får äta.

Efter operationen undrar folk hur man ska förbereda sig på olika behandlingar och hur det är med illamående vid eventuella cytostatbehandlingar och biverkningar av olika mediciner.

Det hon kan ge är vissa praktiska råd i och med att folk kan reagera så olika och så beror det på vad som har opererats och hur mycket av tarmen som har tagits bort.

Oftast handlar det i alla fall om en akut stödverksamhet och många av dem hon stöder träffar hon aldrig annat än via telefon i och med att de ringer från olika håll i Svenskfinland och till och med från utlandet.

borgå stads toaletter vid kanonen
borgå stads toaletter vid kanonen Bild: Yle/Stefan Härus allmänn toalett

Praktiska lappar

Colores delar också ut en del lappar som kan underlätta livet för tarmcancerpatienter på olika sätt.

Den ena lappen är ett "vessapassi", som visar att innehavaren har rätt att använda sig av inva wc:n trots att han eller hon inte sitter i rullstol eller har andra synliga handikapp.

Då det har gjorts ingrepp i tarmen förändras magfunktionerna och man kan drabbas av akut diarré eller andra problem och kan behöva en toalett snabbt.

Med en stomipåse kan det dessutom behövas lite mera svängrum än det ett vanligt litet toalettbås kan ge.

De här passen får Colores medlemmar utan några extra kostnader.

En annan praktisk lapp är en som visar att man får gå i bastun i simhallar utan att ta av sig simdräkten. Man kan nämligen simma trots att man har en stomipåse på magen, men den vill man kanske inte visa upp.

I simhallarna finns samma märke där det förklaras att folk med ett sådant inte behöver ta av sig simdräkten i bastun trots att det annars är en regel.

Bild från simhall med texten: Saunaan ilman uima-asua / Gå i bastun utan baddräkt och Suihkuun ennen uintia / Duscha före simningen.
Bild från simhall med texten: Saunaan ilman uima-asua / Gå i bastun utan baddräkt och Suihkuun ennen uintia / Duscha före simningen. Bild: Yle / Laura Savolainen simhallen

Tarmcancern ökar i västvärlden

Tarmcancern ökar allt mer och det viktigaste vore att få den diagnostiserad i tid. I många länder har man börjat testa hela befolkningen med jämna mellanrum, men så långt har vi ännu inte kommit hos oss.

Screeningen går till så att man får ett litet kuvert som man ska stryka avföringen på och sedan skicka in på undersökning för att kolla om det finns blod i avföringen. Om det finns blod kallas man till fortsatt undersökning.

Samma undersökning har testats både i Pargas och Åbo och snart går testperioden ut. Frågan är hur det hela ska gå vidare och här handlar det antagligen om pengar.

På frågan hur man själv kan märka att något är fel svarar Kristina Kurtén att man ska ta det på allvar om man märker att det finns ens lite blod i avföringen.

Då ska man inte nöja sig med förklaringen att det kan vara frågan om hemorrojder, utan man ska be om en ordentlig undersökning, även om man ibland måste kämpa sig till en remiss.

Samma sak gäller om man får diarréer, märker att man har något fel i magen, att matsmältningen inte fungerar och blir fort trött.

Tecknad bild som visar tjocktarmens läge i kroppen.
tjocktarm Tecknad bild som visar tjocktarmens läge i kroppen. Bild: Yle/iStock tjocktarm

Riskfaktorer

Som med alla andra sjukdomar finns det olika riskfaktorer som kan leda till att man drabbas. Då det gäller tarmcancer ska man undvika stillasittande, tobak, alkohol, rött kött och charkuterier bara för att nämna några.

Dessutom påverkar hög ålder, tidigare tarmcancer, Krohns sjukdom och ärftlighet.

Oberoende av hur man lever kan man i alla fall drabbas i och med att det är individuellt och då gäller det bara att försöka göra det bästa av situationen.

Kristina Kurtén säger att folk som drabbas nog frågar sig vad de har gjort för fel då de blivit sjuka, men sådana frågor kan man glömma och bara försöka gå framåt och försöka komma över sjukdomen.

Under de tunga behandlingarna är det dessutom viktigt att försöka komma sig upp och promenera och nog tro att man klarar det hela.

Själv både simmar och gymnastiserar Kristina Kurtén och hon säger att det hon har gått igenom begränsar hennes eget liv förvånansvärt litet, trots att det idag finns vissa saker hon inte kan äta.

För mer information om Corores se: http://www.colores.fi/se

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland