Hoppa till huvudinnehåll

Finländska företag behöver mer mod

De medelstora företagen kan vara i nyckelposition för att få Finland på fötter, men de är för försiktiga. Många har valt att ta tag i problemet. Helkama är ett företag som gjort det.

Text och bild: Tove Virta

I början av 2000-talet kallades Tyskland för Europas sjuka man eftersom ekonomin var usel. Tio år senare hade landet karpat upp sig och blivit Europas motor. Många anser att Tysklands medelstora företag starkt bidrog till uppgången.

Finland befinner sig just nu i en liknande situation som Tyskland för 15 år sedan. För ett par år sedan fick därför 30 finländska företagsledare idén om skapa ett projekt, Kasvuryhmä (översatt ungefär gruppen för tillväxt) för de medelstora företag som kan vara i nyckelposition för landets tillväxt.

Kasvuryhmä

Verksamheten inleddes år 2015 och den är organiserad som en förening.

Gruppen kom till på ett privat initiativ. Bland de 30 grundarna fanns Antti Herlin, Mika Anttonen (St1), Matti Alahuhta (Kone), Sari Baldauf (Fortum, tidigare Nokia), Aaro Cantell (Normet) samt Ilkka Paananen (Supercell) och Kaj Hed (Rovio).

Kasvuryhmä fokuserar på de medelstora företagen eftersom de kan klassas som lämpligt stora eftersom de redan har en bra verksamhet uppbyggd men har potential att bli större.

Företagen får stöd, hjälp, idéer och inte minst mod av professionella för att kunna utvecklas och växa.

187 företag är i dagsläget med. De förbinder sig till att försöka fördubbla sin omsättning.

I Tyskland bidrog speciellt de gamla, familjeägda industriföretagen till Tysklands uppgång, de så kallade Mittelstand-företagen.

I Finland är de Mittelstand-liknande företagen proportionellt sett inte lika många. Jyrki Ali-Yrkkö från forskningsinstitutet Etla har forskat i de 51 företag som kan ses som Finlands Mittelstand.

- Närmare 30 procent av Mittelstand hade en kraftig önskan om att expandera. Det går alltså att vänta sig en ökning här, säger han.

Jyrki Ali-Yrkkö har konstaterat att Finlands Mittelstand-företag är rätt eniga om att det är vissa saker som finländska företag kan bli bättre på.

- Försäljning och marknadsföring är centrala saker där medelstora företag kunde satsa mer, säger han och konstaterar att i de undersökning han gjort så lyfte också företagen själva upp de här sakerna som problem som de kan göra något åt.

Trots att de utpräglade Mittelstand-företagen i Finland inte är så många så har de enligt Jyrki Ala-Yrkkö utgjort en hörnsten för Finland att klara den ekonomiska situationen sedan djupdykningen år 2008.

Sammanlagt har Finland något tusental medelstora företag. De små företagen närmar sig 270 000 stycken.

I Kasvuryhmä ingjuter man mer mod i företagarna. De behöver våga mer, ta större risker och ska tänka större.

Tillväxt är inte att göra samma gamla saker lite effektivare. Det är att göra modiga val. Det har en skillnad vad du gör eftersom företagen påverkar världen idag mer än någonsin tidigare, står det på Kasvuryhmäs webbplats.

- Det handlar om att hjälpa till med både strategiska och operativa beslut som till exempel att ompröva affärsmodeller och företagsstrukturer, investera i ny teknologi, finansiera tillväxt eller hitta kompetens för att växa globalt, säger Kenneth Virkkunen på Kasvuryhmä.

Det gamla, anrika familjeföretaget Helkama, med huvudkontor i Hangö, deltog ifjol i Kasvuryhmä.

- Efter att vi varit med i Kasvuryhmä så har vi lärt oss tänka lite utanför ramarna, säger Jari Elamo som är vd Helkama Velox.

Men är finländska företag verkligen för försiktiga?

- Det har man hört många gånger och visst finns det en sanning i det. Vi borde till exempel rikta oss tydligare utomlands och se över marknaden. Många gånger får vi också höra att de finska företagen borde satsa mer på marknadsföring, säger Elamo.

Jari Elamo som är vd för cykelföretaget Helkama Velox. Helkama Velox hör till koncernen Helkama Emotor.

De företag som deltar i Kasvuryhmä har nu en omsättning på runt 13 miljarder euro. År 2020 siktar de på att deras omsättning vara cirka 12 miljarder högre, alltså nästan det dubbla.

- Kasvuryhmä har säkert gett inte bara oss utan också många andra företagare mer mod. Man lär sig att tänka större än tidigare och ta större steg framåt, säger koncernens vd Satu Helkama från Helkama Emotor och konstaterar att utan risker händer inget.

Det familjeägda företaget Helkama firade i fjol sitt 110-års jubileum. Att ansvara för ett gammalt, familjeägt företag betyder också man ansvarar för ett familjearv som ska gå vidare till nästa generation.

Så var går då gränsen mellan försiktighet och att våga?

- Man måste ta risker för att komma framåt och ha företaget kvar för kommande generationer. Men samtidigt måste man också tänka på att firman måste vara så stark att företaget klarar också motgångar, säger hon.

De flesta medelstora företagen i Finland har en lång historia vilket kan också vara en börda, påpekar Kasvuryhmäs Kenneth Virkkunen.

- Men det är viktigt att kunna svara på frågan varför dessa företag existerar idag och imorgon. Kan företagen hitta sitt syfte, utnyttja senaste teknologi och skapa mervärde i en värld som ändras snabbt? frågar han.

Koncernen Helkama Emotor

Till koncernen hör Helkama Bica, Helkama Velox, Suomen Polkupyörätukku och Ferris Wheel.

Helkama Emotors omsättning år 2015 var 72,8 miljoner euro. Året innan var den 77 miljoner.

70 procent av försäljningsintäkterna kom år 2015 från kabelsidan, 30 procent från cykelsidan.

Helkama Emotors personal var sammanlagt 241 personer år 2015.

Helkama Emotor äger också Helkama Fastigheter och Helkama Auto (som bland annat importerar Skoda och också driver Avis och Budget biluthyrning) tillsammans med Helsingin Uuttera och Suomen Koneliike.

Helkama har under sin 110-åriga historia tillverkat och sålt bland annat symaskiner, metallsängar, radio- och tv-apparater.

Koncernen Helkama Emotors vd Satu Helkama anser att finländare överlag måste tänka mer positivt.

- Utan tillväxt blir det inget av Finland, ingen chans att komma över de svåra tiderna, säger hon.

Höga mål.

Det är en av de saker som Helkama lägger speciell vikt vid för att skapa tillväxt. Koncernens största omsättning kommer från kablar och inte från cyklar, som den vanliga konsumenten oftast tänker på. Då det gäller kabeltillverkningen vågar Helkama sikta högt. Målet är att omsättningen ska öka från 50 till 80 miljoner euro på fem år. Speciellt inom mobiltelefonin ser företaget sin chans.

- I hela världen byggs tusentals och åter tusentals master. Speciellt i länder där mobilnäten ännu inte är utbyggda finns stora möjligheter, ser Satu Helkama.

Kapacitet i företagets fabriker finns. Exempelvis i Hangöfabriken började personalen under fjolåret jobba i tre skift istället för två för första gången i historien. Då anställdes också mer personal till kabelfabriken.

Helkama ser fram emot en uppgång i kabelbranschen. Dels därför att de mer vågade satsningarna som man nu jobbar med inom exporten ska ge resultat. Och dels för att byggandet av master verkar ta fart i världen.

Däremot har fartygsindustrin, där Helkama är en känd kabelleverantör för kryssningsfartyg, haft en lugnare period. På Helkama hoppas man att branschen småningom ska repa sig. För tillfället går också oljeindustrin på lågvarv på grund av låga oljepriser och en del kablar levereras också dit.

Helkama Bica - kabeltillverkning

Helkama har tillverkat kablar i 50 år och exporterar till ett sextiotal länder.

Kabeltillverkningen inleddes i samband med att Helkama tillverkade radio- och tv-apparater i Hangö.

Företaget tillverkar exempelvis ström-, kontroll- och kommunikationskablar för fartygs- och annan industri.

De tillverkas i tre fabriker, i Hangö, S:t Karins och Shanghai i Kina. Fabrikerna har lite olika inriktning.

Kablarna används främst inom fartygsindustrin. Speciellt många kryssningsfartyg har Helkamas kablar.

De går också till offshore-industrin, exempelvis till oljeplattformar.

En rätt ny bransch för Helkama är mobilindustrin. Kablarna används i mobilmaster runt om i världen, särskilt i Asien, potentialen i framtiden beräknas vara stor.

I Hangö tillverkas också optiska ljusfiberkablar.

Mer än 75 procent av kablarna exporteras.

Kabeltillverkning i fabriken i Hangö. Allt börjar från tunn koppartråd. De hopvävda trådarna får ett plastskydd ovanpå. Flera kablar läggs sedan tillsammans och blir ett kabelknippe, som sedan igen får en ny hinna av skyddsplast. Kablarna får olika egenskaper då mängden och sorten kabelknippen inne i de färdiga kablarna varierar enligt kundens behov. Till exempel kan koppartråden brandskyddas med ett minerallager så att den inte förstörs i en brand. Det är en egenskap som är viktig exempelvis på kryssningsfartyg.

Mod.

- Man måste ha en viss självsäkerhet, trots det ekonomiska läget. Det är en känsla, ett sätt att tänka, säger Jari Elamo och syftar på den förändring Kasvuryhmä fört med sig.

Han påpekar att företagen också ibland måste acceptera att saker och ting tar tid. Han syftar exempelvis på Jopo-cyklarna. De nya Jopona kom ut på marknaden redan år 2000 men försäljningen tog fart först 6-7 år senare.

Företaget valde år 2010 att göra ett modigt val, att flytta tillverkningen av Jopo-cyklar tillbaka till Finland, efter att den hade varit stationerad i Taiwan.

Men de senaste åren har också inom Helkama Velox kantats av samarbetsförhandlingar och permitteringar då köpkraften överlag minskat i Finland.

Men trots det måste modet finnas för att växa. På cykelsidan är målet att öka omsättningen från nuvarande 25 miljoner till 30 miljoner euro på några år. Fokus ska ligga på att öka bland annat på exporten eftersom endast 7 procent av cyklarna exporteras för tillfället. Ledningen jobbar på att tänka annorlunda.

- Men det är svårt att tänka om. Man är van vid vissa metoder att arbeta, med nuvarande kunder och produkter. Det behövs nytt tänkande på alla de här områdena, säger Elamo.

Men han ser att det inte finns andra alternativ än att börja tänka större.

- Marknaden i hemlandet räcker inte till mer. I dagens läge måste vi tänka globalt, säger Elamo.

Erfarenheter.

Helkamas representanter anser att det bästa med Kasvuryhmä har varit att företagarna träffats i små grupper för att diskutera bra och mindre bra saker. De har kunnat lära sig av andras erfarenheter.

- Det fungerar lite som en sorts stödgrupp. Men en del saker kan fungera hos oss, andra inte alls eftersom produkter och produktion är så olika.

Vad har ni gjort annorlunda efter projektet?

- Vi har försökt analysera våra kunder och marknadssituationen lite annorlunda än tidigare. Vi har några projekt på kommande, de kan ge stora möjligheter.

De nya projekten kan Elamo inte tillsvidare berätta mer om, det är affärshemligheter.

Marknadsföring.

De finländska företagen borde bli bättre på marknadsföring, vad försöker ni göra bättre där?

- Det viktigaste är att lära känna marknaden och kunderna. Man måste också vara beredd att lite ändra produkterna beroende på vart de säljs, säger Elamo.

Jari Elamo och Satu Helkama nämner ett projekt som de har på gång. De exporterar cyklar till Danmark, men inriktar sig mer specifikt än tidigare. Nu har de fokus speciellt på cykelstaden Köpenhamn.

Dessutom söker de upp den typens människor som kan vara intresserade av exempelvis just Jopon och försöker lista ut var de handlar sina cyklar.

- Det kan handla om livsstilsbutiker där man hittar lite speciella produkter, säger Elamo.

Olika cyklar säljer också olika bra i de olika länderna. Då Jopona går åt i Danmark så säljer Helkama mest stålramade cyklar i Sverige. I Tyskland igen säljs mycket industriella cyklar och också exempelvis ett sorts industriellt sparkbräde.

Här tillverkas Jopo-cyklarna i fabriken i Hangö. En del av arbetet görs fortfarande inte maskinellt, exempelvis plockas Jopon ihop för hand. Årligen säljs ungefär 20 000 Jopocyklar.

Helkama Velox

Tillverkar och importerar cyklar.

Cykelfabriken finns i Hangö sedan år 1953.

Företaget har ett sextiotal anställda och omsättningen av Helkamas hela cykelaffärsverksamhet (Helkama Velox och Suomen Polkupyörätukku) var år 2015 cirka 25 miljoner euro.

Tillverkar förutom vanliga cyklar också specialcyklar och cyklar specialanpassade för exempelvis arbetsplatser.

Jopon är Finlands mest sålda cykel.

Koncernbolagen Helkama Velox och Suomen Polkupyörätukku har tillsammans en markandsandel i Finland på cirka 20 procent.

Av cyklarna exporteras för tillfället 7 procent. De största exportländerna är Sverige, Danmark och Tyskland.

Företaget importerar och delvis också tillverkar tillbehör och reservdelar till cyklar.

Att välja bort.

Det gäller också för företagen idag att allt mer välja att satsa på rätt produkter och att välja bort andra. Ett projekt som Helkama nyss valde bort är deras medverkan i city-cyklarna som för några veckor sedan lanserades i Helsingfors. Helkama ingick som en part i ett konsortium med företagen Moventia, Smoove SAS och Clear Channel Suomi. Helkama skulle stå för servicen av city-cyklarna men drog sig ur.

- Det var trots allt ingen business för oss i den ekvationen, säger Elamo.

Nya kunder och kundgrupper.

Eftersom endast sju procent av Helkamas cykelproduktion exporteras så är det viktigt för företaget att hitta nya kundgrupper i hemlandet. Tillsammans med Suomen Polkupyörätukku och Kesko prövas nu i sommar ett nytt koncept.

Man bygger upp sju nya säsongsbaserade butiker. De är så kallade shop-in-shop, butiker inne i stora varuhus. Suomen Polkupyörätukku har en egen cykelavdelning inne i tre Citymarket-butiker under sommarsäsongen.

- Det är en vinn-vinn-situation. Bra både för Kesko som får bättre försäljning och ett större kunnande om cyklar samt kvalitetsmärken i sortimentet samtidigt som det är bra för konsumenterna, säger Elamo.

De här popup-butikerna betyder att företaget får ett försäljningsställe där många potentiella kunder rör sig samtidigt som utgifterna för en butikslokal minskar till endast några månader om året, till skillnad från att driva butik året om.

Med bland annat årets nyhet, en Fat Jopo med rejält tjocka däck, hoppas Helkama nå kunderna i de nya säsongsbutikerna.

Arbetstagarna.

Personalen på Helkama har inte direkt deltagit i projektet Kasvuryhmä, men märker av effekterna. Det krävs bland annat en större flexibilitet av den än tidigare. Inom fabriken ska man framöver allt mer kunna byta mellan olika arbetsuppgifter.

- Det krävs mycket hårdare arbete av alla än tidigare, mera flexibilitet och nya sätt att tänka och göra arbetet på, säger Satu Helkama som anser att man kan få förståelse av personalen bara man är tydlig i kommunikationen.

För första gången har företaget också provat på att flytta personal mellan de två fabrikerna i Hangö, det vill säga cykelfabriken och kabelfabriken som ligger intill varandra.

- För några veckor sedan provade den första ur personalen på det här och de första erfarenheterna är goda, säger Satu Helkama.

Patrik Lindström jobbar med att lägga ihop en rosa Jopo-cykel. För honom som jobbat i tio år på fabriken tar det tio minuter.

- Där som det är mest bråttom får man flexa och hjälpa andra. Men det är bra, jobbet blir lite mer varierande, man får göra olika saker.

Förutom att plocka ihop cyklar så hjälper han till med lastning och lossning och i lagret där cyklarna skickas iväg till kunderna.

Personalen på cykelfabriken, som uppgår till ett sextiotal, jobbar också längre dagar speciellt under våren då det är högsäsong.

- Det har varit frivilligt att arbeta längre dagar. Om man vill jobba in lite extra får man sedan ta ut det på hösten då det är lugnare tider, säger Patrik Lindström.

Nya produkter.

Det gäller också för dagens företag att hela tiden hitta nya nischer, nya produktgrupper. Inom cykelbranschen ser det ut som om elcyklarna nu får ett uppsving och det här är något som Helkama vill ta vara på.

- Vi vill skapa nya modeller av elcyklar. Nästa år räknar marknaden med en ökning på 100-200 procent, säger Elamo.

En så stor ökning är möjlig eftersom det tills vidare inte sålts så många elcyklar i Finland. Marknadsandelen har varit endast 1-2 procent.

Ett företag som Helkama måste också hitta goda argument för sina produkter. Elamo lyfter exempelvis upp att den felaktiga stämpel som elcyklarna fått i tiderna äntligen börjar ändra.

- Elcykeln är inte bara ett hjälpmedel som man tar till då man blir äldre. Den kan till exempel vara utmärkt för pendlare som vill cykla till jobbet men kanske har 10-15 kilometers resa.

En del yrkesgrupper har också mycket nytta av elcyklar och posten i Finland gick in för dem åren 2002-2003 och köpte Jopocykar.

- Batterierna har blivit så mycket bättre. Förut måste de laddas 8-10 timmar, nu räcker det med under hälften.

En el-Jopo testades som ny produkt för första gången för två år sedan, men finns inte nu i sortimentet.

- Men den kanske kommer på nytt om ett år eller två, säger Elamo.

Genom åren har Helkama haft en ganska stabil marknad att verka på i hemlandet. Cykelförsäljningen är rätt stabil då det årligen säljs cirka 300 000 cyklar i Finland. 1-2 procent har varit elcyklar. Orsaken till att Helkama vågar tro att det inom kort kommer att säljas fler elcyklar beror på att trenden att köpa elcyklar ökar i Mellaneuropa. De trenderna brukar nå Finland något år senare.

Det verkar vara så i det här fallet, exempelvis på Cykelcentralen i Karis har man sett att elcyklarna ökat en aning i popularitet.

- Också i år har intresset varit lite större än ifjol, säger Anders Walls.

Om det blir så stor efterfrågan som beräknat redan i sommar så gissar Jari Elamo på att elcyklarna bli en bristvara under sensommaren eftersom det tar länge att få komponenter från tillverkarna.

En elcykel kostar runt 2 000 - 3 000 euro.

Artikeln baserar sig på intervjuer samt e-postkorrespondens med Satu Helkama och Jari Elamo från Helkama, Kenneth Virkkunen från Kasvuryhmä, Hanna Heikkilä från Urheilu- ja Vapaa-aikatukkuliikkeet ry, Anders Walls på Cykelcentralen, Matti Koistinen på Pyöräilyliitto samt Jyrki Ala-Yrkkö på Etla. Litteraturkällorna består av forskningsarbetet Suomen Mittelstand, löytyykö kasvu tästä yritysjoukosta? av Jyrki Ali-Yrkkö och Petri Rouvinen, boken Hopeasiipi av Tapani Mauranen samt Yles arkiv, Helkamas och Kasvuryhmäs webbplatser.