Hoppa till huvudinnehåll

Regeringen 1 år: Oy Finland Ab hägrar

Ministrarna Lindström, Stipilä och Stubb håller presskonferens om arbetsmarknadsuppgörelsen.
Ministrarna Lindström, Stipilä och Stubb håller presskonferens om arbetsmarknadsuppgörelsen. Bild: All Over Press/Petteri Paalasmaa Juha Sipilä,Regeringen Sipilä,Alexander Stubb,Jari Lindström

Fria öppettider, lägre bilskatt, starköl till matbutiken och skärpt flyktingpolitik. Juha Sipiläs regering kan skåla också för att vården bolagiseras. Statsvetare ger regeringen både ris och ros inför ettårsdagen.

Sparandet slår till ojämnt, medgav Juha Sipilä på sin första presskonferens som nyutnämnd statsminister den 29 maj i fjol. Med ett väljarstöd på 57 procent och 124 riksdagsmandat i ryggen hade Centern, Sannfinländarna och Samlingspartiet några dagar tidigare spikat ett regeringsprogram med nedskärningar på över 4 miljarder euro för att balansera statsekonomin.

Vallöften ett minne blott

Med på sparlistan fanns allt från frysta index, sämre arbetslöshetsskydd och större dagis- och elevgrupper till universiteten och utvecklingsbiståndet.

Många vallöften rök på några timmar, bland annat utfästelsen att inte röra studiestödet.

Ännu före valet lät det annorlunda också om universiteten, inte bara i Samlingspartiet utan även i Centern, som då var i opposition.

Ni tycks ha glömt att det är utbildningen som skapar grunden för framtiden. Därför är det ytterst viktigt att värna om den i osäkra ekonomiska tider.― Centerledamoten Esko Kiviranta i interpellationsdebatt i riksdagen våren 2014.

På den första presskonferensen ombads färska finansministern Alexander Stubb berätta om det finns något i regeringsprogrammet som svider också i de välbeställdas skinn. Det enda han kom på var att den så kallade solidaritetsskatten för höginkomsttagare kvarstår och att den privata tandvården blir något dyrare.

Klokt att ta det svåra först

Kritiken mot nedskärningslinjen fick ändå regeringen att justera besluten en aning i budgetmanglingen några månader senare. Solidaritetsskatten skärptes lite, den högre kapitalskattesatsen höjdes något och den planerade försämringen av pensionärernas bostadsbidrag drogs tillbaka.

- Jag vill vara försiktig i att ta ställning till bra och dåligt i regeringens politik men jag skulle säga att den ändå gjorde klokt i att ta de svåra besluten genast. Den kämpar i motvind, ekonomin är tuff, men den har verkligen gått ut offensivt, säger statsvetaren Åsa von Schoultz.

Statsvetaren Åsa von schoulz
Statsvetaren Åsa von schoulz Bild: Robert Seger statsvetaren åsa von schoulz

Hon påpekar att det också är taktiskt klokt att fatta alla stora och hårda beslut i början. Då finns en chans till lugnare takt senare och dessutom har mycket av det som svidit glömts då nästa val närmar sig.

Kris och kritik om arbete och vård

De tuffa nedskärningsbesluten fattades rätt smärtfritt då det begav sig. Däremot blev det omedelbart problem med Juha Sipiläs vision om ett samhällsfördrag för att få ned arbetsenhetskostnaderna och konkurrenskraften upp. Efter många turer och en massiv protestmanifestation förevigad i bild och video ändrades upplägget. Hur det slutar är fortfarande ute i det blå.

Evighetsprojektet social- och hälsovårdsreformen har inte heller gått enligt statsministerns flödesschema från ett år tillbaka. Istället fick vi nästan regeringskris. I november hotade Sipilä med presidenten om de nattliga förhandlingarna om reformen inte ger resultat.


Nu är reformen kanske ändå på räls. Det första lagpaketet ska till riksdagen redan i höst men en rad experter är fortfarande mycket kritiska.

Kritiken handlar bland annat om att man centraliserar och skapar stora enheter samtidigt som många andra europeiska länder, visa av erfarenheterna sägs det, går i motsatt riktning.

Regeringen har dessutom låtit bli att göra språkkonsekvensbedömning av vårdbesluten, bland annat när det gäller sjukhusens jourer. Tidtabellen för reformen börjar vid det här laget också bli ansträngd.

Oy Finland Ab

Med vårdreformen för regeringen Sipilä in Finland i en helt ny era. Privata aktörer tar plats på bred front för att tävla med den offentliga servicen.

Den ska bolagiseras - men frågetecknen om gråzoner i valfriheten, öppenheten, demokratin och bland annat personalens ställning om det offentliga förlorar mot det privata i konkurrensen är fortfarande många.

På Kommunförbundet betecknas bolagiseringen som uttryckligen ett ideologiskt val. Tvärt emot vad som påståtts är den inte påtvingad av EU och till exempel i Sverige har man valt annorlunda.

Mysande kampanjchef

Bolagiseringen pressades fram av Samlingspartiet i krisförhandlingarna då Centern fick sina landskap.

- Vem skulle för ett år sedan ha trott att den här regeringen, där Samlingspartiet först är tredje störst, bolagiserar hälsocentralerna, myste Alexander Stubbs kampanjchef, riksdagsledamoten Kai Mykkänen då han för några veckor sedan listade partiets framgångar i regeringen under det gångna året.

Bolagiseringen går i linje också med Juha Sipiläs företagartänk. Han backar givetvis upp kommunikationsministern Anne Berners planer på bolagisering och privatisering i trafiken.

Berner tycks, enligt Hbl:s chefredaktör Tommy Westerlund, få bestämma farten som lok i regeringens marknadsliberala och högergirande tåg, som ingen knystade något om före valet. Det må sedan gälla Posten, vägarna eller tågen.


Men, säger Hbl:s Tommy Westerlund, farten när det gäller bolagisering och privatisering av offentlig egendom kan upplevas som hisnande och risken för irreparabla misstag är uppenbar.

Samlingspartiet regerar

Statsvetaren Jan Sundberg håller med Westerlunds bedömning om en högergir.

- Aldrig tidigare har Samlingspartiets politik synts så tydligt som i den här regeringen, säger han. Även han har frågetecken när det gäller bolagiserings- och utförsäljningsivern.

Jan Sundberg är direktionsordförande för Brages pressarkiv
Jan Sundberg är direktionsordförande för Brages pressarkiv Bild: Yle/Anna Savonius brages

- Också Margaret Thatcher gjorde sig av med statligt ägande men det ledde ofta till att utgifterna steg. I vissa fall kan det vara bra att verksamheter sköts på marknadens villkor men inte alltid, säger Sundberg.

Thatcher gjorde dessutom en klar markering. Den kungliga Posten fick inte röras.

Sundbergs kollega Åsa von Schoultz är konfunderad över att Samlingspartiet har interna problem trots att politiken glidit högerut.

- Väljarstödet är stabilt och man har fått gehör för sin politik så vad handlar det om? Eventuellt kan det bero på att ordförandevalet för två år sedan då Alexander Stubb tog över efter Jyrki Katainen var så uppslitande att det fortfarande ger återverkningar.

Lindström då och nu

Trots turbulensen i Samlingspartiet finns väljarna, åtminstone enligt opinionsmätningarna, kvar men däremot är Sannfinländarna ordentligt i blåsten. De två statsvetarna är överens om orsaken. Partiet har svikit alltför många vallöften.

Det handlar om de hårda sparåtgärderna som drabbar mindrebemedlade, om tvångslagarna som var på tapeten under förhandlingarna om det så kallade samhällsfördraget i höstas och om nedskärningar i de arbetslösas utkomst. Nyligen föreslog den sannfinländska arbetsministern Jari Lindström bland annat att det införs skyldighet att ta emot jobb även om lönen är lägre än arbetslöshetsbidraget.

Flera förslag om de arbetslösa går tvärt emot vad Sannfinländarna och Lindström själv ansåg som acceptabelt våren 2014 då partiet satt i opposition under Jyrki Katainens regering.

Ni lyssnar inte på Sannfinländarna utan tänker istället skära i anslagen för sysselsättningspolitiken och det inkomstrelaterade stödet. Det här visar hur lite ni faktiskt bryr er om de arbetslösas nöd.― Nuvarande arbetsministern Jari Lindström i interpellationsdebatt i riksdagen i maj 2014

De lindströmska förslagen sablas ner inte bara i det egna partiet utan också av en del i Centern. De har fått bland andra ordföranden för Centerns ungdomsförbund Hilkka Kemppi att krevera. Hon kallar dem för en bunt åtgärder för att förnedra de arbetslösa och förutsätter i Centerns språkrör Suomenmaa att de återremitteras för ny beredning.

Poäng på flyktingpolitiken

I retoriken i offentligheten sopar Sannfinländarna gärna nedskärningarna under mattan. Partiordföranden, utrikesminister Timo Soini talar hellre om regeringens flyktingpolitik. Där finns rum för ytterligare skärpningar, bland annat i socialskyddet.

Regeringens åtstramningar i flyktingpolitiken har i själva verket varit så drastiska att man i flera oppositionspartier säger att det främlingsfientliga så kallade njugga manifestet nu har förverkligats. Det skrevs ihop av en grupp sannfinländare med Jussi Halla-aho i spetsen inför valet 2011.

Bara de njugga kvar?

Regeringen har fortfarande 124 mandat bakom sig i riksdagen men det sammanlagda väljarstödet för de tre partierna har sjunkit drastiskt. I Yles senaste opinionsmätning har det gått ned med mer än 10 procentenheter från 57 procent i valet till 46 procent nu. Raset går så gott som i sin helhet på Sannfinländarnas konto.

Statsvetaren Åsa von Schoultz ser det som en logisk följd av regeringspolitiken.

- Sannfinländarnas väljare har andra intressen än regeringen, de är inte med på tåget längre.

- De väljare som finns kvar bakom Sannfinländarna är väl de som stöder den negativa inställningen till flyktingar. Den är omänsklig och partiet har fått härja så gott som fritt i regeringen. De andra har tigit och accepterat, säger Sundberg.

Också regeringsmedlemmar har varit tvungna att medge att det inte alltid sett så snyggt ut, till exempel då reglerna för familjeåterförening än en gång skärps och grundlagsutskottet kommer in i bilden.

Pragmatismen har kört över humanismen i flyktingpolitiken.― Inrikesminister Petteri Orpo (Saml) i riksdagsdebatt i början av maj

Sitter kvar perioden ut

Men hur ser då regeringen Sipiläs framtid ut med tre år kvar till nästa val?

- Sannfinländarna är den svaga punkten. Väljarstödet kan i princip gå ned ännu mer. Partiet har inte samma stabila bas som de andra, det finns inga kärntrupper som håller ut hur det än blåser, säger von Schoultz.

Hon tror ändå att koalitionen sitter mandatperioden ut.

- Det finns inte så många alternativ. Men nog hade det varit enklare med en mera koherent regering.

Sundberg varnar Sipilä för alltför snabba ryck fram över om det ska gå vägen.

- Den här regeringen gör inte ordentliga beredningar utan allt ska gå så förbaskat snabbt undan. Då blir det problem med implementeringen.

Sundberg ser beslutsbrådskan med bristande förarbete som ett fatalt misstag.

- Det visar att Sipilä inte är någon statsman utan företagsledare.

Regeringens mål i ett nötskal

  • Regeringsprogrammet inleds med en framtidsvision. År 2025 ska Finland vara ”ett land som förnyar sig, som bryr sig och som är tryggt, där var och en av oss kan känna sig viktig och där förtroende råder i samhället”.
  • Regeringens mål är att få bukt med statsskulden och täcka det så kallade hållbarhetsunderskottet på 10 miljarder euro under regeringsperioden.
  • Den offentliga ekonomin ska stärkas med sammanlagt 6 mrd före år 2021. Utöver inbesparingar krävs åtgärder på arbetsmarknaden för att få upp konkurrenskraften och bättre sysselsättning.
  • Sysselsättningsgraden ska upp till 72 procent och antalet sysselsatta ska öka med 100 000.
  • I dag är sysselsättningsgraden 68 procent. I mars fanns det enligt Arbets- och näringsministeriets statistik 351 000 arbetslösa arbetssökande. Det är 4000 fler än för ett år sedan.
  • Statsskulden var i fjol drygt 99 mrd euro och utgjorde drygt 48 procent av BNP. Nu är den en god bit över 100 mrd och BNP-andelen drygt 50 procent. Men ränteutgifterna har sjunkit eftersom de internationella marknadsräntorna är låga.

I Obs debatt torsdagen 26.5 utvärderar Centralhandelskammarens vice vd Leena Linnainmaa, riksdagsledamoten Peter Östman (KD), ordföranden för De grönas ungdoms- och studentförbund Saara Ilvessalo och Helsingforspolitikern Dan Koivulaakso (VF) regeringen Sipiläs första år vid makten. Se diskussionen i sin helhet på Yle Arenan!

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes