Hoppa till huvudinnehåll

Snabb amortering kväver bostadsägarna

Våningshus
Våningshus Bild: Mikael Crawford höghus

För de flesta räcker normala inkomster att betala bort bostadslånen på 20 år. Men speciellt i huvudstadsregionen borde bankerna flexa med längre lånetider, visar statistiken.

Trots historiskt låga låneräntor känner allt fler finländare att boendekostnaderna blir övermäktiga. En tredjedel av finländarna tycker, enligt Hypoteksföreningen, att bokostnaderna är för stora.

Samma tredjedel pungar ut med över 40 procent av sina nettoinkomster för tak över huvudet.

Johan Hultkrantz, placeringsmäklare
Ska man amortera lägenheterna på Eirastranden på 20 år, krävs det höga inkomster, då kvadratmeterpriset kan ligga på över 12 000 euro, konstaterar placeringsmäklaren Johan Hultkrantz. Johan Hultkrantz, placeringsmäklare Bild: Mårten Wallendahl / Yle johan hultkrantz

På Finlands Bank beräknar man att det är en smärtgräns för en hållbar hushållskassa. Följden är att många saknar buffert för oväntade utgifter eller möjlighet att spara på andra sätt.

- Har man inte andra placeringar eller egendom, och sätter allt på boendet, blir det svårt om man vill resa bort, byta bil eller ordna en större fest. Räntorna i sig är ju inget problem, men att tvingas amortera bostaden på 18-19 år är det som kväver finländarna, säger Johan Hultkrantz, som är placeringsmäklare.

Alla ägg i samma korg

Han tror att både hushållen och samhällsekonomin skulle må bättre av att ha större utrymme för konsumtion.

- Men om alla medel binds till bostaden saknar man svängrum. Det går ju inte att sälja bort halva badrummet om man behöver frigöra kapital. Då är enda alternativet att ta mera lån, säger Hultkrantz.

Att dessutom ha alla pengar fast i samma placering ökar också känsligheten för marknadsutvecklingen. Likt värdepapper är det köp- och säljläget som avgör hur bra affären blir.

Nu har bostadsmarknaden utvecklats moderat – också i huvudstadsregionen, då prisstegringarna varit kring ett par procent. Försäljningstiderna är rätt långa, vilket tyder på att köparna inte förhastar sig.

Därför ser Hultkrantz ingen risk för en bostadsbubbla.

Kerstin Rosenqvist, fastighetsmäklare Aktia i Lovisa
Jag kan absolut inte förstå varför en bostad är dubbelt mera värdefull innanför Ring 3, än här i Lovisa, säger fastighetsmäklaren Kerstin Rosenqvist. Kerstin Rosenqvist, fastighetsmäklare Aktia i Lovisa Bild: Mårten Wallendahl / Yle kerstin rosenqvist

En timme bort ordnas bostadsrea

En timme österut, i östnyländska Lovisa, är bostadsmarknaden lugnare än i metropolområdet. Fastighetsmäklaren Kerstin Rosenqvist säger att marknaden håller på att återhämta sig efter en dykning.

- Bankerna var återhållsamma med lån, men nu har köparna inga problem att få finansiering för bostäderna, säger hon.

Under det senaste kvartalet har kvadratmeterpriset sjunkit med kring 13 procent i Lovisa. Nu ligger det på kring 1 300 euro. Jämfört med nästan 4 000 euro i huvudstadsregionen, är priset lågt.

- När det kommer spekulanter från storstan ser dom ofta bara på priset. De räknar vad de får för sin bostad i storstan och i stället köper här. De ser bara hur mycket pengar det blir över för annat, som att pendla. Så visst ser vi intresse från stadsborna, säger Kerstin Rosenqvist.

OP-gruppen uppger att 60 procent av deras lånekunder är beredda på räntehöjningar. Däremot uppskattar en tredjedel av dem att de saknar utrymme att spara vid sidan om lånet. Det här ser Johan Hultkrantz som aningen oroande. Men riktar sig speciellt mot bostadsägarna i Helsingfors.

- Det är ju dyra Helsingfors som är problemet. I resten av landet är det lugnt.

Ta modell av Frankrike och Tyskland

Johan Hultkrantz tycker därför att också Finland kunde gå in för en motsvarande lånemodell som praktiseras i Mellaneuropa.

- Den svenska modellen att amortera i 100-120 år, eller den finländska att betala på 18-19 år så man är skuldfri då man ligger i kistan - bägge modeller är ju vansinniga. Däremot modellen i Frankrike och Tyskland, där man amorterar så länge man har inkomster, kring 40 år, det är mest logiskt, säger Hultkrantz.

För några år sedan beviljade Handelsbanken lånetider på upp till 60 år, men i dag är det vanligast med nya lån på 20-25 år, beroende på bank och kund. Men Hultkrantz efterlyser en större flexibilitet, med regional anpassning.

- Man kunde tänka sig att dagens amoreringstider är okej i en stor del av landet medan lånen i huvudstadsregionen kunde ges på 40-50 år. Då skulle finländarna inte kvävas av den snabba amorteringstakten, utan också ges möjlighet att andas, säger han.

Läs också

Nyligen publicerat - Ekonomi