Hoppa till huvudinnehåll

Finlandssvenska studenter flyr Finland – Sverige har inga krångliga kvoter

Ellen Hägerström och Linda Björkenheim
Ellen Hägerström och Linda Björkenheim blir studenter från Mattlidens gymnasium i Esbo. Båda kan tänka sig att studera juridik i Stockholm ifall de inte får studieplatser i Helsingfors. Ellen Hägerström och Linda Björkenheim Bild: Yle/Linda Söderlund linda björkenheim

De nya antagningskvoterna till högskolorna och universiteten har fått många finlandssvenska abiturienter att söka studieplats i Sverige. De är rädda för att i Finland inte kunna byta studieinriktning senare ifall de väljer fel.

Linda Björkenheim och Ellen Hägerström har i flera veckor läst till juridiska fakultetens inträdesförhör. De vill båda helst studera i Helsingfors, men har Stockholm som sitt andra alternativ. De nya finländska kvoterna gynnar förstagångssökande och därför vill de inte ta emot någon annan studieplats i Finland.

- Om jag börjar studera till exempel på Hanken, har jag inte status som förstagångssökande om jag vill söka till juridiska på nytt nästa år. Eftersom det finns en kvot för förstagångssökande så lönar det sig inte att ta emot andra platser, säger Hägerström.

Jag förstår nog dem som vill börja studera utomlands, men samtidigt är det synd att de inte stannar kvar i Finland och bygger upp landet här.

På juridiska fakulteten vid Helsingfors universitet är kvoten för förstagångssökande 75 procent. Kvotens storlek varierar dels mellan högskolorna, dels mellan utbildningarna vid samma högskola.

- Det är jättesvårt att komma in till juridiska fakulteten. Om man misslyckas i proven kan man få vänta flera år innan man kan börja studera, säger Björkenheim.

- Jag har många vänner som håller ett mellanår för att de inte riktigt vet vad de vill studera. Med tanke på kvoterna lönar det sig inte att börja om man inte är riktigt säker, tillägger Björkenheim.

Många orsaker till att Sverige lockar

Vid alla svenskspråkiga gymnasier i huvudstadsregionen ser studiehandledarna en tydlig trend att abiturienterna vill börja studera i Sverige mera än tidigare år. Det här gäller också för gymnasierna i till exempel Sibbo och Pargas, medan abiturienterna i Vasa och Kyrkslätt inte har sökt till Sverige mera än tidigare.

Ungdomar sparkar boll på skolgård
Ungdomar sparkar boll på skolgård Bild: Yle/Jaani Lampinen ungdom

I första hand handlar intresset för Sverige om rädslan för de nya kvoterna i Finland. Men det är också lätt att söka till utbildningar i Sverige - det räcker med betyg och man slipper läsa till inträdesförhör. Det tredje motivet handlar om att utbildningarna i Sverige är tydligt profilerade.

- Examensbenämningarna är kanske mera lockande i Sverige. Det kan till exempel vara modedesign eller något specifikt juridiskt område som lockar mera än att studera ett ämne här, säger Pia Winell, studiehandledare vid Brändö gymnasium i Helsingfors.

Pia Winell, studiehandledare i Brändö gymnasium
Pia Winell är studiehandledare vid Brändö gymnasium. Pia Winell, studiehandledare i Brändö gymnasium Bild: Yle/Jaani Lampinen pia winell

I Brändö gymnasium har över 20 procent av abiturienterna Sverige som ett alternativ.

- De abiturienter som är målmedvetna och presterar bra blir också avskräckta av de här breda kandidatexamina i Finland. Om de hittar exakt den utbildning de är intresserade av i Sverige åker de hellre dit, säger Roland Karlsson, studiehandledare i Pargas svenska gymnasium.

Karlsson anser att det finns många faktorer som bidrar till osäkerheten vid högskolorna. Dels skär universiteten ner och drar in huvudämnen och allt det här leder till hjärnflykt, menar han.

- Jag förstår nog dem som vill börja studera utomlands, men samtidigt är det synd att de inte stannar kvar i Finland och bygger upp landet här. Det finns också många möjligheter att ta vara på här, säger Widell.

Kvoterna ska gynna dem utan studieplats

Kvoterna vid högskolor och universitet infördes för att flera förstagångssökande ska få en studieplats. I år var det till exempel 152 000 sökande, men det finns bara 50 000 studieplatser. Det innebär att endast var tredje får en studieplats, och de som inte har en examen eller studieplats sedan tidigare ska prioriteras.

Det var inte meningen att det skulle gå så här. Kanske kommer de tillbaka och fortsätter studera i Finland senare.

- Det finns nog en del utmaningar med kvoterna. Högskolorna borde göra det flexiblare att senare byta studieinriktning om man vill, säger undervisningsråd Birgitta Vuorinen vid Undervisnings- och kulturministeriet.

Vuorinen tycker ändå att kvoterna överlag är bra. Tidigare har en tredjedel av studieplatserna gått till studeranden som redan har en studieplats och det här förändras åtminstone. På finlandssvenskt håll verkar kvoterna ändå ha lett till att många söker sig utomlands.

- Det var inte meningen att det skulle gå så här. Förstås kan man också se det som internationalisering och det är en bra sak. Kanske kommer de tillbaka och fortsätter studera i Finland senare, säger Vuorinen.

Läs också:
Napp efter 116 jobbansökningar till diplomingenjör - i Sverige
Koloni av finlandssvenska ekonomer i Stockholm
Mindre utbildningar tappar sökande

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes