Hoppa till huvudinnehåll

Höga krav stressar unga i Österbotten

Amanda Storrank, Tilde Östberg, Joar Nylund och John Wik går i vår ut nian i Oxhamns skola i Jakobstad.
Amanda Storrank, Tilde Östberg, Joar Nylund och John Wik går i vår ut nian i Oxhamns skola i Jakobstad. Amanda Storrank, Tilde Östberg, Joar Nylund och John Wik går i vår ut nian i Oxhamns skola i Jakobstad. Bild: Yle/Mikaela Löv-Aldén oxhamns skola,Österbotten,Jakobstad,högstadie- och gymnasieskolor

Omkring trettio procent av ungdomarna i Finland mår psykiskt dåligt. De vanligaste problemen är ångest, stress och depression. Barnavårdsföreningen vill ge unga rätt redskap i tid och för att hantera negativa tankar och undvika stress.

Barnavårdsföreningen i Finland har under de senaste åren arbetat med att förebygga psykisk ohälsa hos bland tonårsflickor i Nyland.

Man har använt sig av det så kallade DISA-programmet för att förebygga psykiskt illamående. Barnavårdsföreningen har besökt Jakobstad för att presentera metoden för dem som jobbar med barn och unga i Österbotten. Tanken är att DISA-ubildningar och grupper ska startas upp i hela Österbotten i samarbete med till exempel skolor och ungdomsgårdar och nu vänder man sig både till flickor och pojkar.

- Tyvärr mår många unga dåligt. Vi lever i ett samhälle där de unga ska klara sig i skolan där konkurrensen ibland är hård. Vi ska vara lyckade och klara mycket stress. Även de vuxna upplever mycket stress och det påverkar också barnen, säger Merja Koponen på Barnavårdsföreningen.

Ta kontroll över sina tankar

DISA-metoden bygger på KBT, kognitiv beteendeterapi som innebär att man ska må och fungera bättre genom att förändra sitt eget beteende och hur man uppfattar och tolkar sig själv och sin omgivning.

Fokus ligger på att göra ungdomarna medvetna om hur deras tankar och handlingar påverkar hur de mår. Det ger dem en känsla av att kunna påverka och styra sitt liv, få bättre koll och därför må bättre.

Merja Koponen säger att negativa tankar och känslor ofta förstärker varanda.

- Negativa tankar och känslor kan göra att man också agerar på ett sätt så gör att man mår ännu sämre, man hamnar in i en dålig spiral. Speciellt i tonåren är det vanligt att humöret växlar snabbt, säger Koponen.

Man behöver inte reagera på alla tankar och känslor. De uppkommer snabbt men kan lägga sig lika fort om vi inte grubblar eller ältar. Men som tonåring är detta inte så lätt att hantera.

- Hjärnan utvecklas ännu i den åldern och vi lär oss hur man lever det här livet och klara av sina tankar och känslor, säger Koponen.

DISA-projektet vänder sig framför allt till unga i årskurs 8. Psykiskt illamående startar ofta i 15-16 års åldern och därför vill man ge de unga rätt redskap i tid.

Studierna stressar

Amanda Storrank, Tilde Östberg, Joar Nylund och John Wiik går i vår ut nian i Oxhamns skola i Jakobstad. De säger att det som framför allt stressar dem är skolan. Speciellt om man har en period med många läskurser.

- Skolan är det som stressar mest. Men det var värst i åttan och i början av nian, säger Amanda Storrank.

Nu har de alla gjort sina val vad det gäller fortsatta studier och stressen har släppt. Men det var inte helt enkelt att välja.

- Jag funderade länge fram och tillbaka. Jag hade tänkt välja kombistudier, men insåg att det kunde bli tufft att få ihop studierna. Nu siktar jag först på gymnasiet och sedan en yrkesutbildning, säger John Wiik.

Att de unga har höga krav på sig själva är något som Tilde Östberg känner igen.

- Många har jättehöga krav på sig själva. Jag tycker att det är synd. De skulle riktigt bra klara sig vidare till nästa skola fast de skulle chilla lite mera, säger Tilde Östberg.

Livet ändrar mycket under högstadieåren och de är överens om att det kunde vara bra att få stöd, exempelvis genom DISA-programmet.

- Det är helt annorlunda att vara 13 och 15. Det är bra om man är medveten om att det kommer att förändras och att det kan kännas stressigt och svårt, säger Joar Nylund.

- Det är också bra om vuxna finns där för tonåringarna och kan säga till dem att man inte behöver ha 10 i varje prov. Det duger lika bra med en åtta, säger Tilde Östberg.

Ett bra initiativ

Ann-Charlott Rastas är rehabiliteringschef på Psykosociala förbundet i Jakobstad. Rastas deltog i informationstillfället om DISA-programmet. Rastas säger att sådana program behövs också i Österbotten. För också hos oss mår unga allt sämre. Det blir allt fler vårddygn på psykiatrienheter och dessutom ökar droganvändningen bland unga.

Ann-Charlott Rastas är rehabiliteringschef på Psykosociala förbundet.
Ann-Charlott Rastas. Ann-Charlott Rastas är rehabiliteringschef på Psykosociala förbundet. Bild: Yle/Mikaela Löv-Aldén psykosociala förbundet,psykosocial rehabilitering,psykosocialt arbete

- Ångesten har blivit jättevanlig. Unga stressar över skolprestationer och krav på hur man borde vara och ofta bottnar illamående i en svag självkänsla. Dessutom blir det allt vanligare med droger som också orsakar psykisk ohälsa, säger Ann-Charlott Rastas.

Psykosociala förbundet arbetar med ungdomar och har fått signaler som att det är billigare att köpa en joint än ett sexpack öl.

- Droger är mycket vanligare och mera lättillgängliga än vi någonsin vågat tro, säger Rastas.

Ann-Charlott Rastas uppskattar att DISA-projektet grundar sig på KBT som visat sig fungera bra mot ångest och depression och att diskussionerna sker i mindre grupper och även skolan är involverad. När man frågar de unga själva så vill de gärna samtala i grupp.

- Ingen tonåring vill känna sig utpekad. Istället vill de gärna prata universellt om teman som angår alla. När man frågat de unga om var dessa diskussione ska ske så har de svarat att den ska ske i skolan, säger Rastas.

Det är inte alltid så lätt att veta hur en ung människa egentligen mår. Ann-Charlott Rastas påtalar hur viktigt det är att vi är lyhörda och tar oss tid att lyssna. Vi måste verkligen finns där för tonåringarna.

Men några varningssignaler ska man vara speciellt vaksam på.

- När man lämnar bort sådana saker som man tidigare tyckte var roliga, när de inte längre intresserar, det är ett tecken på att allt inte är som det ska vara. Aggressivt beteende, ledsamhet, håglöshet eller överaktivitet kan också vara sådana signaler, säger Rastas.

Det skulle vara viktigt att tröskeln att få hjälp och stöd är låg. Det behöver inte alltid vara professionell hjälp utan att samtala med en trygg vuxen kan räcka mycket bra. Men många ungdomar blir utan hjälp.

- När en ung människa som mår dåligt inte får hjälp så växer sig illamåendet allt större och värre. Därför borde vi gripa in i tid, säger Ann-Charlott Rastas.

Under nästa år kommer man att utbilda ledare och starta DISA-grupper runt om i Österbotten.

Läs också