Hoppa till huvudinnehåll

Humanitetens seger eller världssamvetets fikonlöv?

Karta över folk på flykt.
Karta över folk på flykt. Bild: Yle flyktingar,kartor,flyktingström,hemlöshet

FN har sammankallat till världens första humanitära toppmöte i Istanbul 23-24 maj. Över 6 000 stats- och regeringschefer, hjälporganisationer, donatorer och aktivister samlas för att reformera hjälparbetet.

Det är första gången ett humanitärt toppmöte ordnas. Bakgrunden är att flera människor befinner sej på flykt idag än någonsin tidigare. Över 60 miljoner människor har tvingats lämna sina hem på grund av krig, konflikter, terror och naturkatastrofer.

FN räknar med att totalt 130 miljoner människor behöver hjälp i någon form. Men bistånds- och utvecklingsinsatserna präglas av brist på koordinering och överlappningar, staters ökande ovilja att följa internationella avtal, brist på resurser, samt svårigheter att samordna de pengar som finns.

Han har en dröm

Redan 2012 inledde FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon förberedelsen för det humanitära toppmötet med målet att försvara vår gemensamma medmänsklighet och agera för att hindra och minska mänskligt lidande. 23 000 personer från 153 länder har konsulterats för det förberedande arbetet.

Målen är högtflygande, men det finns ett desperat behov av att reformera det globala humanitära systemet. Under de senaste åren har flyktingkrisen exploderat och viljan hos den mera lyckligt lottade delen av mänskligheten att dela med sig minskar.

Fikonlöv för goda intentioner

Förväntningarna på mötet är blandade. Intentionerna är för luftiga och för långt ifrån den konkreta verkligheten menar många.

En av de större hjälporganisationerna, Läkare utan gränser, MSF, kallar konferensen för ett fikonlöv av goda föresatser, som ska täcka över världssamfundets och FN:s oförmåga att skrida till konkret handling.

I början av maj meddelade organisationen att den inte kommer att delta i toppmötet.

- Det första toppmötet någonsin om humanitära frågor missar helt chansen att ta itu med de mest utmanande frågorna kring hur nödhjälp levereras, och då ser vi ingen anledning att sätta ner tid och resurser på mötet, säger Pieter-Jan van Eggermont. Han är humanitär rådgivare för Läkare utan gränser i Stockholm.

Inga bindande beslut

Ett konkret exempel på att hjälpsystemet av idag är otillräckligt var den bristfälliga responsen då Ebola-epidemin bröt ut för ett par år sedan. Ett annat konkret problem är hjälparbetarnas tillträde till konfliktområden, som Syrien.

Pieter-Jan van Eggermont
Pieter-Jan van Eggermont, Läkare utan gränser Pieter-Jan van Eggermont Bild: Alexander Uggla/MSF van eggermont,Läkare utan gränser

- Mötet kunde ha varit en chans att komma fram till bindande och konkreta åtgärder, för att få stater att garantera att hjälporganisationer får tillträde till konfliktområden, säger van Eggermont.

- I stället väljer man att ställa civilsamfundet på samma nivå som medlemsstaterna, och det gör att vad man än kommer fram till på mötet, finns det inga garantier för att man faktiskt går från ord till handling, säger van Eggermont och understryker att det är helt oacceptabelt med tanke på läget i världen.

Attacker mot vårdpersonal

Ett annat stort problem för organisationer som Läkare utan gränser är de riktade och systematiska attacker, som sjukvårdspersonal i starkt ökande grad utsätts för. Det har förekommit attacker i Syrien och i Jemen, och ytterst allvarliga attacker i Sydsudan och Afghanistan.

-Det borde ha varit den allra högsta prioriteten för det humanitära systemet att kräva bindande åtaganden från stater att upphöra med den här typen av övergrepp, säger Pieter-Jan van Eggermont, humanitär rådgivare för Läkare utan gränser.

Ge mötet en chans

Från Finlands regering deltar statsminister Juha Sipilä, utrikeshandels- och utvecklingsminister Lenita Toivakka samt social- och hälsovårdsminister Hanna Mäntylä i toppmötet.

Många finländska hjälporganisationer deltar också, bland dem Kyrkans utlandshjälp , som har fyra delegater i Istanbul.

Verksamhetsledaren Jouni Hemberg är en av dem och han anser att man ska vara hoppfull inför möjligheterna att mötet verkligen kommer att få en betydelse och ta vara på chanserna till dialog och koordinering.

Mötet har i alla fall förberetts grundligt.

Syrisk flykting i tältläger.
Syrisk flyktingar strandade i Grekland. Syrisk flykting i tältläger. Bild: EPA/ORESTIS PANAGIOTOU flyktingar,Syrien,idomeni,Grekland

- Jag tänker optimistiskt att mötet kan bidra till att öka viktighetsgraden för det humanitära arbetet på de deltagande staternas dagordning, säger Jouni Hemberg.

Uppföljningen kan bli bindande

Eftersom mötet är så stort och avverkas på bara två dagar kan inte särskilt mycket konkret kommer till stånd. Hemberg hoppas ändå att mötet kan bidra till att effektivera och samordna den humanitära hjälpen.

- Det här är ett forum där man utbyter kunskap och idéer. Om man dessutom kan lägga grunden till en bättre koordinering av katastrofinsatserna, så att man undviker att åtgärderna går på varandra och om man kan få de brokiga finansieringssystemen mera jämförbara, så kan mötet få en praktisk betydelse, säger Jouni Hemberg.

- Av statsrepresentanter har jag också fått intrycket att förslagen, som behandlas under mötet tas på allvar, så kanske vi i nästa skede sedan kan få officiellt bindande underskrifter på besluten, säger verksamhetsledare Jouni Hemberg vid Kyrkans utlandshjälp.

Läs mera:

FRK-chef: Lokala aktörer och staters ansvar nycklar i hjälparbetet

FN:s humanitära toppmöte i Istanbul borde lösa den humanitära krisen där över 60 miljoner mänskor är på flykt eller hemlösa - fler än någonsin. Stater struntar i internationella avtal och finansieringen är inte särskilt transparent.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes