Hoppa till huvudinnehåll

Svensk- och finskspråkiga elever firar 40 år under samma tak

Skärgårdshavets skola i Korpo firar 40 års jubileum
Skärgårdshavets skola i Korpo firar 40 års jubileum Bild: Yle/Nina Bergman skärgårdshavets skola,Korpo,jubileumsår

År 1976 flyttade de svensk- och finskspråkiga eleverna i Korpo in under samma tak. 40-års jubileet firades med pompa och ståt på måndag.

Festen började med att elever från Skärgårdshavets skola och Ulkosaariston koulu på svenska respektive finska hälsade alla välkomna. Att två språk verkar sida vid sida har varit utmärkande sedan start, berättar rektor Marin Hartman.

- Vi firar i dag 40 år under samma tak så vi har lång erfarenhet vid det här laget. Vi är två skilda skolor med två rektorer men i vardagen är det väldigt naturligt för oss att samarbeta.

- Samarbetet fungerar bra. På det här sättet har vi gratis språkbad varje dag, säger Vesa Vuoristo, rektor för den finska skolan.

Skärgårdshavets skola i Korpo
Skärgårdshavets skola och Ulkosaariston koulu, två skolor under samma tak. Skärgårdshavets skola i Korpo Bild: Yle/Nina Bergman skärgårdshavets skola

Bengt Holmström, som var föreståndare då det begav sig, minns inte att det skulle ha förekommit något diskussion om fördelar och nackdelar med att de svenska och finskråkiga eleverna skulle dela skolhus.

- Det kändes helt naturligt. Vi sa bara att vi flyttar in under samma tak och så var det bra med det, säger Bengt Holmström.

Rektor Martin Hartman från Skärgårdshavets skola
Rektor Martin Hartman. Rektor Martin Hartman från Skärgårdshavets skola Bild: Yle/Nina Bergman skärgårdshavets skola
Vesa Vuoristo rektor vid Ulklosaariston koulu
Rektor Vesa Vuorito. Vesa Vuoristo rektor vid Ulklosaariston koulu Bild: Yle/Nina Bergman skärgårdshavets skola
Bengt Holmström
Tidigare rektor Bengt Holmström. Bengt Holmström Bild: Yle/Nina Bergman skärgårdshavets skolla

Firar genom att bjuda in gamla lärare och elever

På plats på måndag var inte bara dagens personal och elever utan även pensionerade lärare och elever som var med då skolan invigdes 1976 var inbjudna. Läraren Lena Elgabsi som varit med och planerat festligheterna tycker det känns roligt att se korridorerna fyllas av gamla bekanta.

- Det ligger ganska mycket arbete bakom och vi har gått igenom en hel del gamla klassfoton för att få tag på alla gamla elever. Dagens elever har jobbat duktigt med utställningar och det känns roligt att få visa upp vad vi har på gång här i Korpo, säger Elgabsi.

Det var väldigt spännande. Jag minns hur vi kom hit med buss och stod här ute på gården och väntade på att dörrarna skulle öppna sig.

Två av skolans tidigare elever är Ann-Christine Nyström och Klas Nyström. Klas som gick på trean år 1976 minns tydligt dagen skolan öppnade.

- Det var väldigt spännande. Jag minns hur vi kom hit med buss och stod här ute på gården och väntade på att dörrarna skulle öppna sig. Då vi kom in slogs jag av hur blankt och fint allt var, jag hade ju gått i en liten mysig byskola så det blir en omställning, har fanns till och med ett stort fint bibliotek, säger Klas Nyström.

Ann-Christine Nyström började skolan den hösten och minns också hon en stor och flott skolbyggnad.
Exakt hur det var att gå i skola på mitten av 1970-talet är svårt att säga men visst har det hänt saker på 40 år konstaterar de.

Lena Elgabsi är lärare i Skärgårdshavets skola i Korpo
Läraren Lena Elgabsi tycker det är roligt att skolan fylls av gamla bekanta. Lena Elgabsi är lärare i Skärgårdshavets skola i Korpo Bild: Yle/Nina Bergman skärgårdshavets skola
Ann-Christin Nyström och Klas Nyström minns då Centralskolan i Korpo invigdes 1976
Ann-Christine Nyström och Klas Nyström tyckte den nya byggnaden var mycket fin då den invigdes år 1976. Ann-Christin Nyström och Klas Nyström minns då Centralskolan i Korpo invigdes 1976 Bild: Yle/Nina Bergman skärgårdshavets skola

- Då man själv var elev tänkte man kanske inte så mycket på läroplaner och undervisningsmetoder men då man i efterhand fått uppleva skolan som förälder kan man ju konstatera att det är annorlunda nu, säger Ann-Christine Nyström.

- Jag skulle säga att det ändrats till det bättre. Man satsar mer på grupparbeten och att lära sig hålla föredrag. Det som kanske blivit lite sämre är ordning och reda, säger Klas Nyström.

Dagens elever har fått lära sig om hur det var att gå i skola år 1976

Dagens elever har inför jubileet fått lära sig om hur det var att gå i skola för 40 år sedan och elever i årskurs fem och sex uppträde under festen med en pjäs där de visade på skillnaderna och likheterna med att gå i skola år 1976 och 2016.

- Det var kanske inte så annorlunda som jag trodde men inte skulle jag vilja byta, jag går hellre i skola nu, säger Wilma Johansson som går i årskurs 8.

Jim Johansson som går i årskurs fem håller med.

- Jag vill inte heller byta. Vi får nu lära oss om datorer och att hålla föredrag och det är säkert nyttigt i framtiden. En annan skillnad är att man jobbade mer på egen hand förr i tiden medan vi nu jobbar mer i grupp.

Jim Johansson och Wilma Johansson vid Skärgårdshavets skola
Jim Johansson och Wilma Johansson vill hellre gå i skola nu. Jim Johansson och Wilma Johansson vid Skärgårdshavets skola Bild: Yle/Nina Bergman skärgårdshavets skola

Skolhuset invigdes år 1976. Den svenska skolan hade då tre lärare och den finska två. I dag är både skolorna sammansatta skolor med elever från förskolan upp till årskurs nio.

- Jag tycker det ska bli roligt att börja sjuan, då kommer elever från Houtskär hit till Korpo så då får man nya klasskamrater, säger Jim.

- Det fungerar bra, det var inte så stor förändring att börja sjuan men det blev ändå lite annorlunda då Houtskärborna kom och man fick nya kompisar. Man fick också nya lärare och undervisningen blev mer krävande så visst blev det ändå en viss förändring, säger Wilma.

Skolan har en stark skärgårdsidentitet

Förutom de två språken och att eleverna går i skola under samma tak från förskolan till nian vill rektor Martin Hartman också lyfta fram skärgårdsmiljön som något som utmärker skolan idag.

- Vi tar uttryckligen fasta på namnet Skärgårdshavets skola och har till exempel ett samarbete med både skärgårdscentret i Korpoström och Skärgårdshavets biosfärsområde. I den nya läroplanen försöker vi också stärka vår skärgårdsidentitet och ta vara på den miljö vi har runtomkring oss säger Hartman.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland