Hoppa till huvudinnehåll

Lättare att prata om ätstörningar i grupp än med föräldrar och vänner

Kvinna som säger nej till mat.
Kvinna som säger nej till mat. Bild: All Over Press Ätstörningar,anorexi,Anorexia nervosa

När Amanda Mannström gick i gymnasiet blev hälsa och kropp någonting som tog upp allt mera av hennes tid och tankar.

- Jag funderade väldigt mycket på hur jag åt och samtidigt idrottade jag en massa. Under en period led jag av det som kallas ortorexi, dvs att träningen och kosttänket går till överdrift och blir ohälsosamt.

Vad fixeringen bottnade i kan Mannström inte direkt sätta fingret på.

- Jag antar att det handlade om ett behov av uppmärksamhet. Jag ville att alla, inte minst mina föräldrar, skulle se att jag var duktig. Jag ville ha bekräftelse av hela världen.

Amanda Mannström
Amanda Mannström Bild: Eva Frantz stödgrupp,Ätstörningar

Skönt att prata ut i grupp

Efter ett tag fick Mannström chansen att delta i en stödgrupp som ordnades av De ungas akademi. Gruppen hjälpte henne att börja se på sin situation på ett annat sätt. Dessutom kändes det skönt att ha ett sammanhang där det var tillåtet att prata ut om sina funderingar.

- Mina föräldrar har hela tiden varit väldigt stöttande och bra, men det kändes nästan bekvämare att tala med utomstående människor. Ibland kunde det också kännas som att mina kropps- och mattankar blev en börda för kompisgänget. Men att gå till gruppen och få släppa ut allt under en timme i veckan var väldigt skönt, för där var det jätteokej och där fanns sådana som förstod exakt vad jag talade om.

Låg tröskel att komma med

Nu är det Amanda Mannströms tur att ge andra personer samma möjlighet. I höst startar hon tillsammans med Rosa Hietikko en stödgrupp för personer med funderingar kring sin relation till ätande och hälsa. Gruppen ordnas i Helsingfors missions regi. Mannström och Hietikko kallar sig "erfarenhetsexperter", de har själva tidigare haft ett problematiskt förhållande till ätande och kan därför sätta sig in i gruppdeltagarnas situation.

- Man behöver inte vara svårt sjuk eller ha en diagnos för att komma. Gruppen är för personer som fyllt 18 och vill prata. Vi erbjuder inte terapi eller vård, men hjälper förstås gärna vidare den som behöver vård.

Ibland kan det vara svårt att klä sina tankar i ord, men Mannström menar att det finns andra metoder att ge utlopp för tankarna.

- I gruppen jag deltog i när jag gick i gymnasiet i kunde man till exempel få en klump modellera, och så fick man försöka forma sin ångest. För mig fungerade det visuella väldigt bra, att rita och se på bilder. Men också att bara få säga rakt ut att nu känns det väldigt svårt och få förståelse. Det var värdefullt.

När mattankarna tar över livet

Amanda Mannström framhåller att allas relation till mat och hälsa varierar och att det inte finns någon patentlösning för hur man tar sig ur en eventuell ätstörning. Men varningsklockorna ska börja ringa när vardagen börjar styras av tankar kring mat.

- Du kanske vill gå på bio men tänker ”usch, på bio måste man äta godis” eller ”om jag går på bio får jag absolut inte äta godis, hoppas ingen frågar mig varför jag låter bli” och så vidare. Redan då håller det på att gå för långt.

Det är inte lätt att sluta tänka på mat. Mannström poängterar att vi i dag ständigt är omringade av recept, bloggar och hälsotips, vilket ju inte är dumt i sig eftersom det ju är viktigt att leva hälsosamt. Men när fokuseringen på mat och hälsa blir för dominerande kan man behöva hjälp.

- Den som kommer till stödgruppen har redan bekräftat för sig själv att ätandet är ett problem, och då är han eller hon redan en bit på väg! Det finns inget recept för hur man tar sig ur en ätstörning, alla måste få hitta sin egen väg. Men då kan det hjälpa att få tala ut med andra som befinner sig i en liknande situation,

Den första gruppträffen ordnas den 6 september 2016 i Helsingfors. Stödgruppen vänder sig till personer över 18 år och träffas vid 8 tillfällen. Läs mera här.

Läs också

Hälsa

  • Läkare som påpekar vikten borde också kunna erbjuda hjälp

    Hurdan hjälp erbjuds den som vill ha hjälp med sin övervikt?

    Många överviktiga berättar att vikten ofta tas upp inom hälsovården fastän besöket gäller något helt annat. Ändå kan det vara svårt att få hjälp när man vill ha det. Hur ska läkarna egentligen göra? Vi frågar specialläkare Milla Rosengård-Bärlund.

  • Träning som är kul!

    Om du hör ordet motion eller träning, vad tänker du på då?

    Om du hör ordet motion eller träning, så vad tänker du på då? Är ordet negativt laddat? Är det skolidrotten där du blev vald sist? Är det blod, svett och tårar eller tråkig träning som aldrig tar slut? Isåfall är det dags att tänka om.

  • Nytt superantibiotikum utvecklas av forskare

    En molekyländring har gjorts i vancomycin.

    Forskare har gjort en molekyländring i vancomycin, ett centralt antibiotikum vid behandling av svåra infektioner, uppger FNB. Enligt forskarna gör den nya strukturen det svårt för bakterierna att utveckla resistens.

  • Ser ditt barn på nätporr?

    Allt yngre barn porrsurfar, vissa blir beroende.

    I Sverige är medelåldern för pojkar att första gången medvetet börja konsumera pornografi 12.3 år. De yngsta som uppger att de sett nätporr går på förskolan.

  • Synskadades förbund bekymrat: Man kan inte längre få service av människor

    Kritik mot att biljettförsäljningen upphör i tågen.

    Synskadade är bekymrade över att biljettförsäljningen inom kollektivtrafiken i huvudstadsregionen försvinner. Ordförande för förbundet finlandssvenska synskadade, Sune Huldin, ser det här som ett led i en samhällsutveckling där service som ges av människor minskar. Och det här drabbar synskadade.

  • Ta vara på din sömn!

    Publikens kommentarer om sömn och sömnlöshet.

    Vi frågade er om hur ni sover. Här är era kommentarer och råd kring sömnlöshet.

  • Sömnbrist tär på hjärnan och kroppen

    Speciellt immunsystemet försvagas om du lider av sömnbrist.

    Stresshormoner håller dig vaken. Om du stressar och belastar hjärnan eller gör fysiskt tungt jobb har du ofta stresshormoner kvar i blodet. Då kan det vara svårt att få sömn, säger Tarja Stenberg, sömnforskare vid Helsingfors universitet.

  • Om vi inte sover dör vi

    Viktigt att sova bra på natten för att må bra på dagen.

    Hur vi sover på natten påverkar starkt hur vi mår på dagen – och i livet. Tillfällig sömnlöshet är vanligt och inget att oroa sig för, men om sömnlösheten blir långvarig finns det skäl att söka hjälp. En god sömnhygien med regelbundna vanor hjälper de flesta, i vissa fall kan finnas anledning att låta undersöka sig på en sömnklinik.

  • Är vila nästa stora trend?

    Människan behöver sömn, vila och aktivitet i rätt balans.

    En sömnlös längtar efter sömn, en stressad längtar efter vila. Vi behöver en bra balans mellan sömn, vila och aktivitet. Men hur ska vi uppnå balansen?

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Mykoplasmalunginflammation

    Långvarig hackhosta, feber, ansträngd andning och ovanlig trötthet kan vara tecken på en lunginflammation förorsakad av den lilla mikroben Mycoplasma pneumoniae. Diagnosen kan vara svår att ställa men är viktig för att patienten ska kunna få rätt sorts behandling.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

Nyligen publicerat - Hälsa