Hoppa till huvudinnehåll

"De vuxnas behov styr på dagis"

Dagisbarn i sandlådan
Dagisbarn i sandlådan Bild: Mikael Crawford/Yle daghem,Dagisbarn,barn (familjemedlemmar),lek (barnlek)

Den traditionella pedagogiken från 1970-talet med time out-bänk och ett synsätt som utgår från de vuxnas behov, är förbi. Idag ska barnets bästa stå i fokus när man planerar verksamheten på dagis, säger Pia Sundell som är verksamhetsledare vid Barnavårdsföreningen i Finland. Men det här är ingen självklarhet på alla daghem. De regionala skillnaderna är stora.

- Vi har områden där det är verkligt hög kvalitet på pedagogiken och där barnet står i fokus. Men tyvärr finns det områden som inte håller måttet och det här måste vi komma åt, säger Sundell.

De som jobbar med barn på daghem ska ha en tillräcklig insikt i vad planen för småbarnsfostran innebär, men det räcker inte menar Sundell.

- Det är också viktigt att fundera på vilka värderingar som råder på daghemmet man jobbar i och hur de konkret ska synas i arbetet med barnen. Det talas mycket om att det saknas pengar inom dagvården, det är sant, men en människosyn som har barnet i fokus kostar ingenting.

Pia Sundell
Det mänskliga bemötandet är A och O på dagis, säger Pia Sundell, verksamhetsledare vid Barnavårdsföreningen. Pia Sundell Bild: Jouko Keski-Säntti barnavårdsföreningen

Också när man lägger upp den övriga verksamheten borde barnens behov komma först.

- När man planerar personalens arbetslistor eller lägger upp årsklockan på dagis borde man utgå ifrån barnets, helst det individuella barnets behov. Men det är inte lätt medger Sundell.

På vilket sätt låter vi barnen sjäva påverka innehållet i dagisdagen?― Pia Sundell

Vi borde se oss i spegeln

Astrid Packalén har arbetat inom dagvården i snart 40 år. Just nu är hon verksam inom den öppna småbarnsfostran. Hon säger att synen på barn har ändrat mycket under fyra decennier.

- Vi som jobbat länge och bär med oss vår pedagogik från 1970-talet, borde kanske se oss själva i spegeln och inse att vi inte kan jobba på samma sätt som tidigare. Ännu för 40 år sedan skulle alla barn göra samma sak och rätta sig efter samma mall. Men samhället har förändrats, i och med det har också barnen och familjerna genomgått en förändring.

Det att alla barn är unika och kommer till daghemmet med olika behov, är ett tämligen nytt synsätt som kan vara utmanande, framför allt för äldre pedagoger att ta till sig, menar Packalén.

Att be om hjälp är ju för många ett svaghetstecken.― Astrid Packalén

- Jag tror att många vill köra den gamla pedagogiken för att det känns tryggt och bra. När det inte fungerar kan det uppstå konflikter både med barnen och föräldrarna.

Pedagogerna kunde bli ännu bättre på att se barnet och öva upp sin lyhördhet för det enskilda barnets behov, anser Packalén.

- Jag skulle vilja säga att vi ser barnet men jag vet också att det inte är så alla dagar. Vi vuxna har vår agenda och våra planer. Det är nog de vuxna som styr och ställer ganska långt.

dam håller en liten baby i famnen
Astrid Packalén här tillsammans med barnbarnet Freddie, 5 månader. dam håller en liten baby i famnen Bild: Kika Packalén-Kippilä familjeliv

Ledarskapet saknas

Astrid Packalén säger att den pedagogiska handledningen i kombination med ett närvarande ledarskap ofta saknas på daghem idag. Hon efterlyser föreståndare med en stark pedagogisk insikt, personer som vågar lyfta fram också svåra saker.

- Vi får nog handledning om vi begär om det. Men man förstår inte alltid själv att man skulle vara i behov av handledning. Att be om hjälp är ju för många ett svaghetstecken.

Många föräldrar som varit i kontakt med Svenska Yle och delat med sig av sina dåliga erfarenheter av dagvården, har uttryckt sin oro över ett bristande ledarskap och en frånvarande föreståndare på sitt barns daghem. Den stora andelen obehöriga inom barndagvården i kombination med ett haltande ledarskap, är en utmaning som även Pia Sundell tillkännager.

Kommunerna har rätt att arrangera det här med närchefskapet på olika sätt. Personligen anser jag att det behövs en chef på plats i varje enhet. Då har man ansvar men också möjligheter att påverka och handleda personalen. Men det råder delade meningar om det här.

Frågar vi barnen?

I och med det nationella styrdokumentet för småbarnsfostran som träder i kraft år 2017, är det hög tid för alla småbarnspedagoger att ta i bruk nya metoder i sitt arbete, menar Pia Sundell.

- Ett barn ska faktiskt också själv kunna påverka sin dagisdag. Barnens rätt till delaktighet är någonting vi alla har orsak att fundera kring. På vilket sätt låter vi barnen sjäva påverka innehållet i dagisdagen?

Sundell understryker att det inte handlar om att barnen ska bestämma och överta makten.

- Naturligtvis är det de vuxna som ser till att barnen har det tryggt och bra och som bär ansvaret. Men barnen kan få säga sin åsikt, säger hon.

En viktig del av en fungerande dagvård är samarbetet mellan dagvårdspersonal och föräldrar. Fostringsgemenskapen är något man allt starkare lyfter fram. Det här betonar också Pia Sundell.

- Dagvårdspersonalen ska stöda föräldrarna i deras uppgift som fostrare. Det är ett utmanande arbete som kräver jättemycket, inte minst pedagogiska och kommunikativa färdigheter.

Läs också