Hoppa till huvudinnehåll

Pekdatorhajpen i skolorna får kritik: "Dumt att kasta ut fungerande bordsdatorer"

Flicka med Ipad.
Pekdatorer har blivit ett allt vanligare verktyg i skolorna. Men det kan uppstå problem med okompatibla program och höga kostnader. Flicka med Ipad. Bild: Pixabay/lcr3cr iPad,pekdatorer,Klassrum,elever,Lektion,lågstadiet,textbehandling,Apple Inc.

Lärare har svårt att påverka då kommunen bestämmer vilka datorer, program och operativsystem som ska användas i skolorna. Kristian Smedlund, undervisningsråd vid Utbildningsstyrelsen, tycker att pekplattetrenden är problematisk, dyr och långt ifrån ändamålsenlig.

Pekplattor har blivit ett allt vanligare verktyg i skolorna, till exempel beslöt Raseborgs bildningsnämnd tidigare i våras att ersätta skolornas mer traditionella bordsdatorer med pekplattor. Efter kritik från elevers föräldrar har stadsdirektör Tom Simola ändå sagt att beslutet ska ses över. Alla elever i kommunen kommer kanske inte att använda paddorna i skolan.

Kristian Smedlund, som jobbar med IKT-frågor vid Utbildningsstyrelsen, tycker att hajpen går ut över inlärningen.

– Jag ser inte enbart positivt på de här stora pekplatteanskaffningarna. Speciellt dåligt är det att man kastar ut riktiga bordsdatorer, arbetsmaskiner med stora skärmar, som man verkligen kan producera på.

Om kommunen bestämmer att alla elever ska ha en pekplatta, och det senare visar sig att viktiga program inte fungerar på apparaten kan det bli problem. Risken är betydligt mindre om skolorna i första hand använder bordsdatorer som klarar av att köra flera program.

– Enligt mig är pekplattorna inte riktiga produktionsdatorer, säger Smedlund.

Pekplattor på en kateder i ett klassrum.
Pekplattor på katedern i Pojo kyrkoby skola. Pekplattor på en kateder i ett klassrum. Bild: Yle/Malin Valtonen filip vuorio

Produktion ska gå före konsumtion

Den nya läroplanen som träder i kraft på hösten sätter mycket krut på digital produktion (text, bild, ljud, kodning) istället för digital konsumtion (sociala medier, spel).

– Pekplattor passar bättre för de användarnära och ytliga IT-kunskaperna. I skolan ska det nu satsas mer på skapande, säger Smedlund.

Läroplanen får en ny rubrik, "Digital kompetens", där det bland annat understryks att eleverna ska lära sig nätetikett och att producera eget digitalt innehåll (t.ex. ljud, bild och text).

Det finns inget i den nya läroplanen som säger att man ska kasta ut fungerande bordsdatorer.― Kristian Smedlund, undervisningsråd vid Utbildningsstyrelsen.

Men några riktlinjer för vilka program eller apparater som lämpar sig bäst för undervisningen i skolorna finns inte.

– Det finns inget i den nya läroplanen som säger att man ska kasta ut fungerande bordsdatorer, säger Smedlund.

Han tror ändå att det kan uppstå olika tolkningar av den nya läroplanen. Finns det till exempel ekonomiska intressen av att köpa in en viss programvara eller apparat går det säkert att motivera det på ett eller annat sätt.

– Alla läser läroplanen med sina egna glasögon, säger Smedlund.

Här hittar du den uppdaterade läroplanens gemensamma digitala mål (K5). Mer årskursspecifika riktlinjer finns i årskurshelheterna.

Fyran Annika Vokkolainen löser matematikuppgifter på skolansn dator i Mattliden.
Fyror vid Mattlidens skola använder bärbara datorer för att lösa matteuppgifter. I samma klass används också pekdatorer för att göra filmsnuttar. Fyran Annika Vokkolainen löser matematikuppgifter på skolansn dator i Mattliden. Bild: Niklas Evers matematik,Matematikundervisning,datorer,elever,Klassrum,undervisning,bärbara datorer,informationsteknik,Informationsteknik,lågstadiet,grundskolans lågstadium,klasskamrater,barn och datorer

Lärarna får inte påverka vilka datorer skolan använder

En rapport som Undervisningsministeriet släppte i början av maj visar att digitaliseringen av grundskolan går långsamt. Samma rapport visar också att lärarna upplever att de inte får påverka tillräckligt mycket i anskaffningen av IT-utrustning.

– Det är illa. Man skaffar först och sedan ser man vad det går och inte går att göra med utrustningen, säger Smedlund.

Han målar upp ett skräckexempel där kommunen gjort en massanskaffning av pekdatorer åt alla lärare och elever, utan att reda ut vilka konsekvenser det kan få.

– Man borde kolla upp begränsningarna med att skaffa en pekdator av ett visst märke. Kan man till exempel använda programmeringsmiljön Scratch på en Ipad? Förr eller senare märker man att det inte går.

Analysen i Undervisningsministeriets rapport (s.63) är att flera fallgropar, till exempel att program inte är kompatibla med datorerna, skulle kunna undvikas om kommunen lyssnade mer på lärarna då de köper nya datorer och program.

Artikeln uppdaterad 30.5.2016. Första stycket förtydligades: Raseborgs bildningsnämnd har beslutat att ersätta datorer med pekplattor i skolorna, men alla skolor har inte bytt ut datorerna ännu. Dessutom har stadsdirektören sagt att hela det kritiserade beslutet ska ses över.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes