Hoppa till huvudinnehåll

Forskare: Slarva inte med antibiotika

Alexander Flemmings mögel på Nobelmuseet
Alexander Flemmings mögel på Nobelmuseet Bild: Yle/Linus Hoffman nobelmuseet

EU har länge uppmanat länder att införa åtgärder som kan bidra till en återhållsam användning av antibiotika. I de länder där man för flera år sedan införde informationskampanjer har man kunnat konstatera en minskning av både antibiotikakonsumtion och -resistens.

En ansvarsfull användning av antibiotika kan bidra till att stoppa utvecklingen av resistenta bakterier, och därmed bidra till att antibiotika förblir verksamt också för kommande generationer.

En man tar ett piller
En man tar ett piller Bild: Yle/Ludovic di Orio naturläkemedel

Rädsla för så kallade superbakterier

Så kallade superbakterier - det vill säga bakterier som är resistenta mot all antibiotika - är ovanliga i Finland men väcker nu stor oro i USA.

Om en bakterie har utvecklat resistens mot ny antibiotika har läkare som en sista lösning tagit i bruk gamla mediciner som redan avlägsnats från marknaden på grund av att de ansetts vara för giftiga.

En sådan medicin är kolistin - ett "sista halmstrå" - som biter på e. coli och salmonella. Kolistin utvecklades år 1959 men man upphörde med användningen då man märkte att medicinen kunde leda till njurskador. På 2000-talet beslöt läkarna att ta kolistin i bruk igen i sådana fall då det inte finns alternativ.

Nu ser det ut som om också det här läkemedlet håller på att förlora sin effekt, säger amerikanska forskare i en ny rapport. Forskare i Kina har upptäckt en genförändring i e. coli-bakterien som gör den resistent mot kolistin.

Problemet förvärras av att den här genen kan förflytta sig till andra bakterier och därmed förstärka antibiotikaresistensen globalt, påpekar forskarna.

- Det amerikanska forskningsresultatet är mycket oroande, säger professor Pentti Huovinen vid Åbo Universitet till Helsingin Sanomat.

1/6 av Europas invånare känner inte till att felaktig användning av antibiotika gör att de fungerar mindre effektivt― ECDC
Se videor om hur man använder antibiotika ansvarsfullt!

Slarva inte med antibiotika

Innan antibiotika (antimikrobiell behandling) togs i bruk var bakteriesjukdomar som lunginflammation eller operationsrelaterade infektioner farliga och kunde lätt leda till döden.

Strax efter andra världskriget lanserade läkemedelsbolagen nya typer av antibiotika varje år. Småningom blev tillverkningstakten långsammare, och numera kommer det inte så ofta något grundläggande nytt preparat ut på marknaden.

I dag börjar det dessvärre se ut som om detta fantastiska läkemedel sakta men säkert blir allt mer obrukbart.

Antibiotikamissbruk riskerar att spoliera decennier av medicinska framsteg – och det är människans slarv som till stor del står bakom det.

Läkarväska och stetoskop
Läkarväska och stetoskop Bild: Juha-Pekka Laakio läkarväska

Vill vi tillbaka till det förgångna?

Världshälsoorganisationen WHO har varnat för att vanliga infektioner kan bli dödliga då antibiotika inte längre har effekt. Motståndskraften mot antibiotika utvecklas allt snabbare.

Resistens riskerar till och med att utvecklas mot nya preparat redan innan de har nått marknaden.

I en del länder är de två vanligaste antibiotikasorter som används vid behandlingen av relativt vanliga sjukdomar (lunginflammation, gonorré, blodförgiftning och diarré) verksamma i färre än hälften av fallen.― WHO

På många håll i världen dör människor på grund av infektioner orsakade av multiresistenta bakterier som inte kan motarbetas med antibiotika. Läkarkåren ser allvarligt på problemet.

- Utan snabba, koordinerade insatser går utvecklingen mot en post-antibiotikatidsålder där vanliga infektioner och smärre skador som i tiotals år har kunnat behandlas blir dödliga igen. Så formulerades problemet för två år sedan av Keiji Fukuda, WHO:s biträdande generaldirektör.

Margaret Chan och  Keiji Fukuda.
Keiji Fukuda och Margaret Chan från Världshälsoorganisationen WHO har utfärdat varningar Margaret Chan och Keiji Fukuda. Bild: EPA/SALVATORE DI NOLFI Margaret Chan,Keiji Fukuda,Världhälsoorganisationen,läkemedelsresistens, mikrobiell,antibiotika,antibiotikaresistens

Om den olyckliga utvecklingen tillåts fortsätta kan till exempel lunginflammation och förlossningar i framtiden bli svårhanterbara. Också cancerbehandlingar, transplantationer och operationer är svåra att genomföra utan effektiva antibiotikabehandlingar.

Bakterieodling görs på patienter som fått sjukvård utomlands

Hälsocentralläkare Mogens Lindén tar frågan på stort allvar, och konstaterar att infektionsläkarna är djupt bekymrade och att en del till och med anser att slaget i värsta fall redan är förlorat.

Mogens Lindén
Mogens Lindén Bild: Mogens Lindén mogens lindén

- Vi läkare försöker utarbeta stränga kriterier för när antibiotika får användas. I Finland och Sverige är vi mycket på alerten. I södra Europa är läget ett annat - och där får man ju dessutom antibiotika receptfritt.

- I Finland testar vi noggrant våra patienter. Om en patient har fått sjukvård utanför landets gränser, och efter det ska opereras i Finland, görs det alltid bakterieodlingar. Man tar prover från olika delar av patientens kropp och odlar bakterier för att utesluta att patienten inte för med sig resistenta bakterier. Det här gör man också då man flyttar en patient till exempel mellan sjukhus i Helsingfors och Mariehamn.

- En diskussion om antibiotikaresistens pågår fortlöpande inom läkarkåren. Läkarna försöker undvika onödig antibiotika, och läget i Norden är ganska bra. Under de senaste tio åren har läkarna allt mer betonat betydelsen av återhållsamhet.

Lindén påpekar att det handlar om ett ständigt pågående arbete som inte tar slut. Vi måste alla påminnas om hur allvarligt det är. Diskussionen måste ständigt återerövras!

"Följ upp symptomen - och minska på medicineringen"

Läkaren Maria Silfverberg säger att hon alltid har förhållit sig restriktiv till medicinering och att hon hellre följer upp sina patienter lite oftare än ger dem läkemedel. Hon strävar efter att undvika överdiagnosticering och onödig antibiotikabehandling.

Maria Silfverberg
Maria Silfverberg Maria Silfverberg Bild: Maria Silfverberg maria silfverberg

- Till exempel en halsinfektion ska inte behandlas i onödan. I en hals ser man inte direkt vad det handlar om men man kan göra snabbtest och därmed undvika onödiga antibiotikakurer. Och man kan vänta med öroninflammationer, och följa med läget regelbundet i stället för att genast skriva ut antibiotika.
E. coli orsakar både urinvägsinfektioner och allvarligare infektioner och är en av de vanligaste infektionsorsakande bakterierna. Resistensen hos E. coli mot antibiotika ökar i nästan alla europeiska länder.― ecdc.europa.eu/

Läkaren Gun Kaukopaasi-Lindström påpekar för sin del att urinvägsinfektioner är väldigt vanliga hos unga flickor, men att man inte direkt skriver ut antibiotikarecept.

- Först tar man ett prov och efter det får man se om det faktiskt handlar om en infektion och vad som behöver göras.

Också Kaukopaasi-Lindström är noga med att inte ordinera antibiotika i onödan.

Hon tycker sig se en större insikt hos föräldrar också då det gäller öroninflammationer hos barn.

- Föräldrarna förstår att det inte är nödvändigt med en antibiotikakur genast då symptomen uppkommer.

Skillnad mellan nord och syd

Länder med lägre förekomst av antibiotikaresistens använder i allmänhet antibiotika i mindre omfattning, medan länder med högre förekomst av antibiotikaresistens använder mer antibiotika.

Förekomsten av CPE (Enterobacteriaceae) – en bakterie som utvecklat antibiotikaresistens. Spridningen av CPE har ökat från år 2013 till 2015:

Karta över CPE-spridning i Europa 2013.
2013 Karta över CPE-spridning i Europa 2013. Bild: Yle kartor,läkemedelsresistens, mikrobiell,bakterier,CPE

Uppgifter från det europeiska nätverket för övervakning av antibiotikaresistens EARSS om bakteriespridning i nord-sydlig riktning pekar på låg förekomst i Skandinavien och Nederländerna och hög förekomst i Sydeuropa.

Karta över spridningen av CPE 2015
2015 Karta över spridningen av CPE 2015 Bild: Yle kartor,läkemedelsresistens, mikrobiell,CPE,bakterier

Motståndskraftiga bakterier

  • Tarmbakterierna ESBL-CARBA är ett stort resistenshot eftersom de kan tillverka enzymer som gör dem resistenta mot i stort sett alla typer av anti­biotika. Det gör infektioner svåra eller omöjliga att behandla.
  • Multiresistenta tuberkelbakterier orsakade nästan 1,7 miljoner fall av tuberkulos under 2011.
  • Meticillinresistenta stafylokocker (MRSA) sprids i sjukhusmiljöer och är en vanlig orsak till variga sår och bölder, men kan också orsaka lunginflammation, hjärnhinneinflammation och infektion i skelett och leder.
  • Shigellabakterier, som orsakar blodiga diarréer, har snabbt utvecklat motståndskraft mot flera antibiotika.

Källa: Forskning & Framsteg (sprider-sig-snabbt-over-varlden/) / WHO, SMI

Läkare skriver något på ett tangentbord.
Läkare skriver något på ett tangentbord. Bild: Yle remisser

”Behandling i blindo måste upphöra”

– Det är mycket viktigt att ställa rätt diagnos tidigt för att undvika behandling i blindo som ofta misslyckas, säger Gunnar Kahlmeter i tidningen Forskning & Framsteg. Enligt honom måste man effektivt besvara tre grundläggande frågor i sjukdomsfall:

  • Först måste man ta reda på om en infektion verkligen beror på bakterier, och inte på virus eller något annat som antibiotika inte biter på.
  • Följande viktiga steg är att identifiera vilken bakterie det handlar om. Varje preparat fungerar bäst på en viss grupp av bakterier.
  • Det tredje steget är att ta reda på vilka antibiotika som bakterierna är resistenta mot.
Tuberkulos
Tuberkulos Bild: EPA tuberkulos

Kahlmeter konstaterar att allt detta är fullt möjligt att göra i dag men att det är dyrt och tar tid. Bara en ytterst liten del av all antibiotika som konsumeras i världen tas i bruk efter noggrann diagnos. Det är viktigt att minnas att man bör använda enbart ordinerad antibiotika - aldrig ”överbliven” antibiotika eller antibiotika som införskaffats på annat sätt. Dessvärre är det i många länder möjligt att enkelt köpa antibiotika utan recept.

Nya genetiska analyser underlättar snabb diagnostik

Med tilltagande resistens blir diagnostiken ännu viktigare. Den tekniska utvecklingen har lett till nya möjligheter att kartlägga bakterier. Det finns nu metoder som kan identifiera bakterierna och visa om de bär på gener som gör dem resistenta mot antibiotika.

Normalt krävs det tidskrävande odlingar för att man ska kunna avgöra vilket slag av antibiotika som har effekt. I dag kan genetiska analyser snabbt ge användbar information. Genetiska metoder kan dock bara avslöja kända resistensgener, inte nya.

I dag kan man vid allt fler laboratorier analysera hela arvsmassan hos bakterier, det så kallade genomet.

Brittiska forskare har till exempel lyckats avläsa genomet hos tuberkelbakterier från en lungsjuk patient. Resultatet - som kom inom en vecka - visade att smittan var resistent mot nio kända antibiotika. Med traditionella odlingsmetoder skulle det ha tagit mellan en och två månader att få fram resultaten eftersom tuberkelbakterier växer så långsamt. Nu kunde mannen snabbt få rätt medicinering.

Det finns också en helt annan teknik som kan hjälpa till med kartläggningen av bakterier. Metoden bygger på laserstrålar och elektriska fält och kallas masspektrometri. Apparaten uppges kunna identifiera bakterier på några sekunder. En nackdel är att metoden fungerar bäst på rena kolonier av odlade bakterier – vilket tar tid.

Tuberkulosen kan vakna till liv

Uppskattningsvis en tredjedel av alla människor i världen antas ha latent tuberkulos. Det handlar om människor som är smittade men inte sjuka. Immunsystemet fungerar så att vita blodkroppar kapslar in bakterierna i en speciell typ av ärrvävnad - kallad tuberkel. Ingenting syns utåt och smittrisken är obefintlig.

Bakterierna kan dock vakna upp ur sin dvala. Risken för att sjukdomen ska bryta ut ökar med hög ålder, undernäring, olika sjukdomar och annat som försvagar immunsystemet.

I hela världen insjuknar omkring 9,6 miljoner människor i tuberkulos per år.

Felaktig medicinering av tuberkulos gynnar mutationer

Nästan alla som får välorganiserad vård mot tuberkulos blir friska. Patienten bör ta samtliga mediciner varje dag under hela behandlingsperioden.

Om den insjuknade däremot får korta kurer med bara ett eller två preparat alstras det farligare stammar. Det här skedde då Sovjetunionen bröt samman, bland annat i fängelser, säger den svenska tuberkulosforskaren Sven Hoffner i tidskriften Forskning och framtid.

– Då uppstod det mycket resistens, och det påverkar fortfarande situationen där.

Många avbröt behandlingen på grund av missbruk och fattigdom. Men i en del fall handlade det om att patienten kände sig bättre efter några veckor och ville slippa medicinernas biverkningar.

Felaktig medicinering gynnar mutationer som gör bakterier resistenta mot antibiotika. Dessa bakterier kräver andra läkemedel som är betydligt dyrare och ger värre biverkningar än standardpreparaten. Då måste patienten i allmänhet ta medicinen under ett par år för att bli frisk

Trenden har ändå varit positiv trots en mängd problem. De globala dödstalen i tuberkulos har nästan halverats sedan år 1990 tack vare effektiv diagnostik och behandling.

Resistenta bakterier hotar den positiva utvecklingen för tuberkulospatienter

Resistenta bakterier utgör dock ett hot. År 2014 drabbades cirka 480 000 människor i världen av tuberkulos som hade motståndskraft mot minst två av de mest effektiva medicinerna. De flesta som fick diagnosen hade smittats med vanliga bakterier som med tiden utvecklat resistens på grund av felaktig behandling.

En indisk tuberkulospatient på sjukhus i Bhopal, Indien.
En indisk tuberkulospatient på sjukhus i Bhopal, Indien. En indisk tuberkulospatient på sjukhus i Bhopal, Indien. Bild: EPA/SANJEEV GUPTA tuberkulos,patienter,Sjukhus och hälsocenter,sjukdomar (diagnoser),smittsamma sjukdomar

WHO har senare rapporterat om en kraftig ökning av sådana fall där patienten redan från början blivit smittad med multiresistent tuberkulos. De största problemen finns i sådana områden där det finns tillgång till mediciner men där det inte finns tillräckligt med vårdresurser som kan säkerställa att patienterna tar alla nödvändiga preparat under hela behandlingsperioden.

För några år sedan deltog den svenska tuberkulosforskaren Sven Hoffner i en kartläggning av resistent tuberkulos hos nyligen insjuknade patienter i Vitrysslands huvudstad Minsk. Då han såg de preliminära siffrorna trodde han att det hade uppstått fel i analyserna.

– Tyvärr var det lika illa som det såg ut. Det visade sig att 49 procent av patienterna med smittsam tuberkulos hade multiresistenta stammar. - Globalt är andelen uppskattningsvis 5 procent.

De största problemen finns i sådana områden där det finns tillgång till mediciner men där man inom vården saknar tillräckliga resurser för att se till att patienterna tar alla nödvändiga preparat under hela behandlingsperioden.

Enskilda individer ska vårda sin tarmflora

Att antibiotika ska användas bara när det behövs borde vara en självklarhet. En slarvig användning av antibiotika alstrar resistenta bakterier vilket utgör ett stort hot mot folkhälsan.

Överanvändningen hotar också den enskilda individen eftersom den slår ut skyddande mikrober.

- Det svårt att förbättra sin tarmflora. Man ska undvika att misshandla sina mikrober, säger läkaren Martin Blaser i Forskning & Framsteg. En antibiotikakur kan utarma tarmfloran på ett sätt som ökar risken för sjukdomar under flera månader eller år.

Stoppa medicinerna innan de rinner ut i haven!

Enorma mängder läkemedel passerar människors mag- och tarmkanaler utan att förlora sin effekt. Läkemedlen följer med ut i avloppet. Reningsverken har problem med att rensa bort läkemedelsrester ur avloppsvattnet, och det betyder att preparaten släpps ut i haven och sjöarna.

Över tusen olika substanser hamnar i vattnet, och de har alla förmågan att påverka processer och vävnader i kroppen.

Också fiskar och andra vattenorganismer påverkas. Forskare har uppmätt en hel del läkemedelssubstanser också långt ute till havs.

Boskap behandlas på många håll med antibiotika i stället för att man skulle förbättra djurhållning och produktionsvillkor.

Antibiotika används i preventivt syfte på friska djur, och antibiotika används till och med som tillväxtfrämjande medel på boskap – vilket dock är förbjudet i vissa länder.

Läkare Mogens Lindén vill också lyfta fram problemet inom djurhållning.

- Att stora djurpopulationer får antibiotika i tillväxtfrämjande syfte är helt skandalöst, säger Lindén.

Slambassänger i reningsverket i Kakola.
Slambassänger i reningsverket i Kakola. Bild: Yle/ Nora Engström rening

Vattendragen borde renas från läkemedel i mycket större skala. Forskning pågår och i Sverige finns det omfattande planer på nya reningssystem. Reningsverken skulle behöva ett extra reningssteg - vilket är både energikrävande och kostsamt.

Enskilda individer kan minska på läkemedelsutsläppen genom att undvika att använda onödiga mediciner. Och naturligtvis ska överbliven medicin inte spolas ner i toaletten utan i stället föras till ett apotek.

Det är vi alla som ska rädda antibiotikan för kommande generationer

Problemet är globalt. Antibiotikabruket måste justeras också i de fattiga länder där resistensen uppstår och sedan sprids vidare.

Människor reser mycket i dagens värld vilket betyder att resenärer tar med sig hem nya bakterier. Bakterierna sprids via direktkontakt mellan människor och via vatten, livsmedel och föremål i omgivningen.

Den som bär på en bakterie behöver inte nödvändigtvis själv bli sjuk men kan sprida bakterierna till svagare individer, till exempel vid sjukhusbesök.

Ansvaret för att antibiotika förblir ett verksamt preparat ligger hos oss alla.

Genom att tvätta händerna kan man ganska långt undvika att bli sjuk

Vad är antibiotikaresistens?

  • Bakterier är antibiotikaresistenta när särskilda antibiotika inte längre kan döda eller hämma tillväxten av dem
  • Vissa bakterier som normalt är känsliga för antibiotika blir resistenta på grund av genetiska förändringar (förvärvad resistens).
  • Resistenta bakterier överlever i närvaro av antibiotika och fortsätter att föröka sig.
  • De resistenta bakterierna kan sprida sig och orsaka infektioner hos andra människor som inte använder antibiotika. Bakterierna kan även smitta varandra med resistensgener.
  • Patienter som vistas på sjukhus riskerar att drabbas av infektioner som inte hänger samman med anledningen till deras sjukhusvistelse (blodinfektioner och infektioner i operationssår som MRSA)
  • Situationen förvärras alltmer eftersom det hela tiden uppstår nya bakteriestammar som är resistenta mot flera antibiotika (dessa kallas för multiresistenta bakterier) Sådana bakterier kan till slut bli resistenta mot all antibiotika som finns.

(ecdc.europa.eu)

Läs också

Nyligen publicerat - Hälsa