Hoppa till huvudinnehåll

Rabarber från Österbotten ska DNA-testas

I trädgården hos Björkbackas i Strömfors.
I många österbottniska trädgårdar kan det finnas rabarber som forskarna är intresserade av. I trädgården hos Björkbackas i Strömfors. Bild: YLE/Strömsö marit björkbacka

I Naturresursinstitutets rabarbersamling ingår relativt få prover från ett litet område. Samlingen är således genetiskt begränsad och behöver uppdateras.

Institutet uppmanade därför ifjol alla finländare som tror sig ha rabarber äldre än 70 år i sin trädgård att höra av sig. Det gjorde över 750 finländare från olika håll i landet.

- Vi blev jätteglada över resultatet. Över hälften av alla som hörde av sig har rabarber på sin gård som är 70 år gammal eller äldre, några kan vara betydligt äldre än så säger Merja Hartikainen som är forskare vid Naturresursinstitutet.

Rabarber från Sverige?

Enligt Hartikainen tog även en hel del österbottningar kontakt. Detta gläder forskarna eftersom Österbotten är ett område som intresserar dem alldeles särskilt.

Trädgård längs med kustrutten
Rabarber odlas i stora och små trädgårdar i hela landet. Här i Åboland. Trädgård längs med kustrutten Bild: Yle/Monica Forssell kustrutten

I den nationella samlingen saknas prover från Österbotten helt och hållet. Dessutom finns det en gammal trädgårdskultur i landskapet och man kan anta att här har planterats rabarber som ursprungligen härstammar från andra sidan Kvarken.

- Det kan visa sig att det i Österbotten finns stammar eller sorter som vi inte har någon annanstans i landet, säger Hartikainen.

400 DNA-tester väntar

Vid Naturresursinstitutet har man under de senaste månaderna med möda fattat beslut om de kommande DNA-testerna. På basen av de drygt 750 anmälningarna som kom in har man valt ut 400 som ska testas. Under den gångna veckan har forskarna skickat brev till de finländare vars rabarber man nu vill ha prover av.

- Vi gjorde valen utgående från rabarberns ålder och växtplats. Vi vill ju ha prover från olika håll i landet, säger Hartikainen.

Det är blad från rabarbern som nu ska analyseras. Först fryses proverna ner och under sommarens och höstens lopp görs DNA-analyserna. På basen av dem kommer forskarna att kunna jämföra både nya och gamla prover med varandra.

- Det är möjligt att vår forskning rentav kan ge namn åt någon rabarbersort, säger en ivrig Hartikainen.

Kär vän i trädgården

Forskarna är inte ivriga och glada enbart över det pågående arbetet. Man gläds även med finländarna som så uppenbart tycker om rabarbern. Om det skvallrar inte minst det stora gensvar som institutet fick på sin efterlysning.

- Rabarbern är ofta en växt som vuxit på gården väldigt länge. En del lyckligt lottade finländare har levt på samma gård i hela sina liv och har barndomsminnen där rabarbern finns med. Det kan kanske förklara varför den är så populär, säger Hartikainen.

Rostad rabarber med lakrits och grädde
Rabarbern blir till många läckerheter. Rostad rabarber med lakrits och grädde Bild: YLE/Strömsö rostad rabarber

Dessutom hör rabarbern till de växter i trädgården som ger skörd rätt tidigt på våren och blir således ett tecken på att sommaren verkligen är på väg.

Historier och berättelser

Många av dem som hört av sig till Naturresursinstitutet bjöd även på berättelser om sin rabarber. Växten har flyttats från gård till gård, eller så vet man berätta vem man fått plantan av trots att det passerat tiotals år sedan den satts i jorden.

- Det är en liten bit kulturhistoria som vi fått ta del av via det här projektet, säger Merja Hartikainen.

Enligt Hartikainen minns många finländare även att rabarbern hörde till de växter man valde att ta med sig om man hörde till dem som tvingades fly under krigstiden.

Av Elina Kaakinen.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten