Hoppa till huvudinnehåll

Daniel Olin: Brexit - det nya Grexit

Redaktören Daniel Olin.
Redaktören Daniel Olin. Bild: Johanna Kannasmaa olin

Goda nyheter: Ifall du har en Greklandssemester inplanerad för i sommar så behöver du inte oroa dig för stängda bankomater eller flygande molotovcocktails. Det blir ingen grekisk bankkris i år. Eurogruppen kom till skott och beviljade Grekland ett nödlån och Grexithotet är avvärjt åtminstone för stunden.

- Uppgörelsen är ett genombrott och en milstolpe, konstaterade eurogruppens ordförande Jeroen Dijsselbloem efter maratonmötet i tisdags. Uttalandet kan med fog ifrågasättas.

Triangeldramat slutade förvisso i en kompromiss mellan euroländerna och Internationella Valutafonden, men några löften om lättare tider för den tredje parten i förhandlingarna, Grekland, gavs ändå inte.

I stället sköts frågan om skuldlättnader på framtiden.

Lugnet före midsommarstormen?

Tisdagens eurogruppsmöte handlade i stället om att få Grekland bort från dagordningen. EU gör nu allt för att slippa politisk turbulens fram till dagen innan midsommar, den 23 juni - ödesdagen då britterna röstar om sin framtid i EU.

Fram till det ligger Bryssel lågt och vill med alla medel undvika utspel eller kriser som kunde spela Brexitlägret i händerna.

En välkänd hemlighet i Bryssel är att kommissionen har lagt otaliga lagförslag på is i väntan på att kunna utlösa en tsunami efter midsommar. I fjol somras var Grexit modeordet – i år är det Brexit. Skillnaden är att ett brittiskt utträde ur EU skulle ha betydligt större och mer oanade följder än ett grekiskt.

Leavesidans och Remainlägrets argument

Störst skulle givetvis konsekvenserna vara för Storbritannien. Medan Leavesidan anser att EU kostar för mycket, underminerar demokratin och slukar en för stor del av självbestämmanderätten så kontrar Remainlägret med att måla upp en framtid av isolering och ekonomisk tillbakagång.

Samma bekanta mönster följde även den Brexitdebatt som ordnades i Bryssel häromdagen.

Debattens vågor gick höga ända tills panelisterna ombads tippa resultatet i folkomröstningen, då blev det tyst.

- Jämnt så det förslår – sista veckan avgör, konstaterade de brittiska politikerna enstämmigt.

Det behövs inte mycket för att pendeln ska svänga. En kris som kan handla om euron, migration eller ett misslyckat uttalande från Bryssel eller Downing Street 10 kan räcka för
att avgöra Storbritanniens framtid.

De flesta britter röstar med känsla och dagarna före midsommar har enorm betydelse speciellt nu när opinionsmätningarna visar att valet blir en nagelbitare.

En myriad av opinionsmätningar piskar upp stämningen

Bara i år har hela 79 opinionsmätningar publicerats i Storbritannien. Brittiska politiska analytiker har synat dem i sömmarna och flera av dem konstaterar att det trots allt lutar mot ett fortsatt brittiskt EU-medlemskap.

Peter Kellner drar i sin analys slutsatsen att de mätningar som gjorts genom telefonintervjuer är mer pålitliga än de som görs på nätet. Telefonintervjuerna har i regel visat att Ja-sidan har ett större försprång. Det beror enligt Keller på att man per telefon når också de personer som inte är intresserade av politik men som tenderar att föredra status quo framom förändring.

Han argumenterar också att Remainväljare är svårare att nå till skillnad från de mer passionerade Leaveanhängare som i sin tur är mer benägna att ta del i internetmätningar.

Men han slänger i slutet av sin analys in en brasklapp och konstaterar att många oförutsedda faktorer kan omkullkasta alla mätningar och ändra styrkeförhållandena.

Det också därför Bryssel har lagt locket på även om det kokar inuti. För faktum är att Brexit är åtminstone lika sannolikt som Grexit var ifjol somras.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes