Hoppa till huvudinnehåll

Ny trend: Högutbildade flyttar mellan universitetsstäder efter jobb

Sex av bröderna Soronen flyttade med sin målarfirma från Haapavesi till södra Finland där det fanns mera jobb för företaget. En ny trend i flyttningsrörelsen är att unga i arbetsför ålder flyttar mellan universitetsstäderna.

29-åriga Samuel Soronen är en av de tre företagarbröder som driver målarföretaget Sorcolor. Då det blev ont om jobb i hemkommunen Haapavesi i norra Österbotten flyttade de söderut för några år sedan, anställde tre av sina småbröder, och nu har företaget verksamhet i huvudstadsregionen, Raumo och Åbo.

- Vi har ungefär sextio anställda den här säsongen och omsättningen är över två miljoner euro. Vi har omkring 300 objekt som vi målar, berättar Samuel Soronen, som sköter försäljningen i Nyland.

Två målare målar en pergola.
Omkring tio av sommarjobbarna kommer från Haapavesi. Två målare målar en pergola. Bild: Yle målare,sommarjobb,ungdomar,arbete

- Inte kommer man ifrån att det rör sig mera pengar här i södra Finland. I Haapavesi finns det inte många sommarjobb, säger Joel Soronen, som blir student i år och jobbar som arbetsledare i brödernas företag.

Soronens har inte haft svårt att hitta arbetskraft till företaget och ungefär tio av sommarjobbarna kommer från hemkommunen Haapavesi.

Högutbildade flyttar mellan universitetsstäderna

I årtionden är det främst unga mänskor som har flyttat dit där det finns jobb. Arbetslösheten är över 16 procent i landskapen norra Karelen, Kajanaland och Lappland. Från de här landskapen är utflyttningen fortfarande stor.

Det finns helt enkelt inte så många unga mänskor kvar på landsbygden som kan flytta bort.― Seppo Laakso, forskare

Samtidigt pågår en ny flyttningsrörelse mellan universitetsstäderna. Tidigare flyttade folk med låg utbildning från landsbygden till städerna för att få jobb, men i dag är det de högutbildade som flyttar mellan universitetsstäderna.

- De som flyttar till Helsingforsregionen kommer från andra universitetsstäder eller från mindre städer i södra Finland, men ganska litet från landsbygden och små städer i norra och östra Finland. Det här är en stor förändring från 1970- och 1980-talet då de flesta kom från landsbygden, säger Seppo Laakso, forskare och vd för företaget Kaupunkitutkimus.

- En orsak till den här förändringen är att det helt enkelt inte finns så många unga mänskor kvar på landsbygden som kan flytta. Hälften av Finlands befolkning lever nu i universitetsregioner, säger Laakso.

Flyttrörelsen i Finland 1970-2014

- Utflyttningen har varit störst från norra och östra Finland.
- Över 53 000 personer har flyttat från Lappland, medan över 245 000 har flyttat till Nyland.
- Endast landskapen Nyland, Egentliga Finland, Birkaland, Åland och Egentliga Tavastland har fått inflyttningsöverskott.
- Alla 15 övriga landskap har utflyttningsöverskott.

Källa: www.timoaro.fi


Också Samuel Soronen har hög utbildning. Han utbildade sig till ekonom i Uleåborg och många av hans klasskamrater har liksom han flyttat till huvudstadsregionen för att få jobb.

- Några har fått bra jobb i Uleåborgstrakten och trivs där, men ungefär hälften av klasskamraterna har flyttat.

Låglönejobben lockar inte i huvudstadsregionen

Ändå anses arbetsmarknaden i Finland vara oflexibel för att finländarna inte är beredda att flytta efter jobben i tillräckligt hög grad.

Byggnadsarbete
Hälften av allt som byggs i Finland, byggs i huvudstadsregionen. Byggnadsarbete Bild: Mikael Crawford/Yle bygge,Konstruktion av byggnader,byggnadsteknik

I huvudstadsregionen är det till exempel brist på arbetskraft inom byggnads-, städ- och restaurangbranschen och inom social- och hälsovårdsbranschen. Men de här jobben lockar inte arbetslösa att flytta från andra delar av landet.

- Många jobb i Helsingforsregionen är tillfälliga låglönejobb och det lockar inte mänskor med familj och eget hus i andra delar av landet att flytta, säger Laakso.

Är det viktigt att hela Finland är befolkat eller kan vi acceptera att arbetsplatserna finns i de stora städerna?― Timo Lindholm, Sitra

En betydande orsak till att den arbetsföra befolkningen inte vill flytta är de stora variationerna i bostadspriser. Lyckas man sälja sitt egnahemshus på landsbygden räcker pengarna bara till en liten lägenhet i huvudstadsregionen.

Men för unga som ännu inte har familj och bostadsskulder är en flytt mera lockande. Statistiken visar att 74 procent av dem som flyttar är under 35 år och att benägenheten att flytta har ökat för dem.

Billigare hyresbostäder kan få fart på näringslivet

För att råda bot på bristen på billiga hyresbostäder har HNS börjat bygga personalbostäder och också stiftelsen Brita Maria Renlunds minne låter bygga bostäder för lärare på Busholmen i Helsingfors.

- Det här är förstås bra, men det är inte många arbetsgivare som har sådana möjligheter, kommenterar Timo Lindholm, teamledare för arbetslivsfrågor på Jubilumsfonden Sitra.

Jag drömmer nog om att flytta tillbaka, fast det börjar kanske vara en ganska romantisk dröm.― Samuel Soronen

Lindholm anser att det skulle ha stor betydelse för näringslivet och utvecklingen av regionen om man kunde lösa problemet med dyra bostäder - men lätt är det inte.

- En möjlighet är att slopa överåtelseskatten vid fastighetsköp. Den är en stor extra kostnad som bromsar flyttningen till städer. En annan åtgärd kunde vara att sänka skatten på hyresintäkter, det ger kanske lägre hyror. Men båda de här förslagen ger förstås mindre pengar i statens kassa, säger Lindholm.

Om man jämför med till exempel Sverige är urbaniseringen i Finland förhållandevis ny. I Sverige bor 85% av befolkningen i tätorter. Lindholm anser att det kommer att stå Finland dyrt i längden om man försöker bromsa urbaniseringen.

- I grunden är urbaniseringen en politisk fråga. Är det viktigt att hela Finland är befolkat eller kan vi acceptera att arbetsplatserna finns i de stora städerna?, frågar Lindholm.

“Det kan finnas någon annan bil i rondellen samtidigt”

Samuel Soronen trivs som företagare, men vad han gör om tio år vet han inte ännu. Då han besöker sina gamla hemtrakter brukar han fundera på vilka utkomstmöjligheter han kunde ha där.

- Jag drömmer nog om att flytta tillbaka, fast det börjar kanske vara en ganska romantisk dröm nu, skrattar han.

Bild: Yle/Seppo Sarkkinen
Bild: Yle/Seppo Sarkkinen Bild: Yle/Seppo Sarkkinen åkerväg

För bröderna Soronen har flytten från landsbygd till stad varit bekymmersfri, även om vardagen ser annorlunda ut.

- I Haapavesi är cirklarna små och man får många naturliga kontakter. Jag känner kassatanterna i S-Market och kan byta några ord med dem. Här möter man nästan bara okända mänskor, men småningom börjar man få bekanta här också, säger Samuel Soronen.

- Här är det annorlunda än i Haapavesi på det sättet att det kan finnas någon annan bil i rondellen samtidigt. Men nog vänjer man sig med det här också, säger Joel Soronen.

Segregering i städerna

Att det är högutbildade som flyttar avspeglar den fas i samhällsutvecklingen där vi är nu, säger forskaren i socialpolitik, Johannes Kananen.

- Under 60- och 70-talen minskade inkomstklyftorna och det blev mindre skillnad mellan rika och fattiga. Efter 1990-talet har det gått tvärtom och både arbetsmarknaden och bostadsmarknaden segregeras.

Johannes Kananen, forskare i socialpolitik
Johannes Kananen Johannes Kananen, forskare i socialpolitik Bild: Yle forskare i socialpolitik,socialpolitik,Helsingfors universitet

- Det har uppkommit lågavlönade servicejobb som är svåra att kombinera med med boende i städer. Det har också uppstått mer attraktiva områden där bostadspriserna är högre och där man äger sin bostad, och det finns mindre attraktiva områden med mera hyresbostäder och lägre bostadspriser, säger Kananen.

Mindre tillgång på socialservice där den skulle behövas

Enligt honom syns det bland annat i att tillgängligheten på social- och hälsovård är ojämnt fördelad. Typiskt för Helsingfors är att de sociala problemen hopar sig i norr och öster. Där finns stor efterfrågan på socialservice men resursbristen gör att den är mindre tillgänglig än det skulle behövas.

- Man borde satsa mera på social- och hälsovården i de belastade områdena, säger Johannes Kananen.

- Skräckscenariot är det som vi ser i miljonstäderna ute i världen där de rika bor i inhägnade områden medan de fattiga bor i slummen. Vi är lyckligtvis långt ifrån den utvecklingen men vi är på väg ditåt och det ser jag inte som önskvärt, säger Kananen.

Läs också:
Urbaniseringen gör bostadsmarknaden alltmer tudelad
Ungdomarna lämnar Västnyland
Mari Lindman: Är landsbygden en belastning?
Arkivet: Unga har svårt att få jobb och bostad

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes