Hoppa till huvudinnehåll

”Afrikas Pinochet” får sin dom i dag – det bortglömda massmordet krävde 40 000 liv

hisséne habré, tschads förre diktator, i rätten
Hisséne Habré gjorde våldsamt motstånd när han fördes in i rättssalen i juli ifjol. hisséne habré, tschads förre diktator, i rätten Bild: EPA Tchad,Hissène Habré,rättegång,diktator

I dag faller domen mot Tchads förre diktator Hisséne Habré. De människor som hölls godtyckligt fängslade och torterades under hans grymma regim har väntat i 25 år på rättvisa.

– Se på min käke, säger mannen.

Han har svårt att prata och ser ut att vara blind på enda ögat. Han brister ut i gråt.

– Onda människor. Det var ett helvete på jorden! snyftar han högljutt.

Scenen är från Mahamat-Saleh Harouns film Hisséne Habré - A Chadian Tragedy, alltså en tchadisk tragedi.

Dokumentärfilmen har premiär på filmfestivalen i Cannes samma dag som Hisséne Habré får höra sin dom i en specialinrättad domstol i Senegals huvudstad Dakar och berättar om offren för Habrés grymma diktatur. Om dem som överlevde alltså.

Mördade med USA:s goda minne

Det uppskattas att 40 000 människor dödades under de åtta år mellan 1982 och 1990 som Hisséne Habré hade makten i Tchad.

Han lät mörda och tortera dem som han misstänkte att var ett hot mot hans regim.

De 40 000 var på sätt och vis offer för det amerikanska kriget mot terrorismen.

USA var Habrés nära allierade medan fransmännen betalade för den ökända polisstyrkan DDS som torterade människor i industriell skala och lydde rakt under Habré.

USA:s stora bekymmer var då Libyen och Muammar Gaddafi. En av hans ambitioner var att ta över norra Tchad, vilken gjorde Habré till en lämplig allierad för den amerikanska presidenten Ronald Reagan.

En hemlig CIA-operation hade hjälpt Habré till makten och han fick massivt militärt stöd av USA, som också hade en hemlig militärbas i Tchad där tillfångatagna libyska soldater mobiliserades till en anti-Gaddafi -styrka.

Sparkade och skrek i rättssalen

När Habré störtades av Tchads nuvarande president Idriss Déby år 1990 hade tiotusentals människor upplevt fasansfulla år i hans ökända tortyrkammare.

Habré levde i exil i Senegal fram till år 2013 när han greps. Trots att det redan år 2000 gjordes försök att ställa honom inför rätta tog det 13 år och ett presidentbyte i Senegal för att det skulle ske.

Senegal var tvunget att antingen lämna ut honom eller att ordna en rättegång, och det blev det senare. En specialdomstol, the Extraordinary African Chambers, inrättades i Senegals huvudstad Dakar.

Men när rättegången skulle inledas i juli ifjol var Habré inte samarbetsvillig.

Han skrek och sparkade inlindad i vita sjalar när han fördes in i salen, och vägrade sedan yttra ett ord.

Eftersom han inte hade anlitat några advokater var Senegal tvunget att göra det åt honom. Rättegången sköts upp till september så att de skulle ha tid att förbereda sig.

Men som många andra som ställs inför internationell rätt godkänner Habré inte domstolens legitimitet.

Viktigt steg för Afrika

Den 11 februari i år hölls sedan slutpläderingen, och måndagen den 30 maj faller domen.

Åklagaren yrkar på livstids fängelse för diktatorn för brott mot mänskligheten, tortyrbrott och krigsbrott.

Vad domen än blir är det här ett viktigt steg framåt för kontinenten med tanke på att det är i ett afrikanskt land han döms.

Det är det första fallet av universell jurisdiktion som går till rätten i Afrika, oh dessutom finns hela rättegången inspelad och upplagd på nätet.

Habré kunde inte ställas inför rätta i den internationella brottmålsdomstolen ICC eftersom den bara har mandat att behandla brott som har begåtts efter den 1 juli 2002.

Många afrikanska länder har kritiserat ICC för att fälla främst afrikaner - då är det viktigt att afrikanska länder själva kan stå för rättegångarna så att ingen ostraffat kan komma undan med brott mot mänskligheten.