Hoppa till huvudinnehåll

Nu fattas de svåra sparbesluten i Raseborg

Raseborgs fullmäktige 11.4.16.
Stadsfullmäktigeledamöterna i Raseborg ska fatta stora beslut den 6 juni. Raseborgs fullmäktige 11.4.16. Bild: Yle/Tove Virta fullmäktige raseborg 2016

Raseborg 2020 har varit en omfattande sparprocess för staden och om en vecka ska klubban för den falla i fullmäktige. Inför stadsstyrelsens möte ikväll (30.5) blickar vi tillbaka på vad som hänt på vägen.

Den 1 september 2015 kom den nya stadsdirektören Tom Simola in som en fräsch fläkt och lovade som en jonglör kasta alla bollar upp i luften för att få staden Raseborgs ekonomi i skick.

Staden har ända sedan kommunfusionen 2009 lidit av dålig ekonomi, så också de tre kommunerna Ekenäs, Karis och Pojo innan dess.

De senaste åren har präglats av samarbetsförhandlingar och nedskärningar mer än i andra kommuner, men det har varit svårt att göra den där Stora Förändringen som skulle behövas.

Därav uppstod behovet av en skicklig jonglör, som ska få bollarna att landa rätt. Eller i alla fall sikta rätt eftersom processen ska pågå fram till år 2020. Därför heter hela förändringshelheten Raseborg 2020 - siffran kommer från årtalet då stadens ekonomi igen ska må bra.

Snabba ryck av Simola

Redan en månad efter att Simola tillträtt, i oktober 2015, fanns ett första utkast till åtgärdsprogram för hela staden på stadsstyrelsens bord.

– Jag ska försöka komma med nya infallsvinklar på hur man gör upp hela budgeten, lovade Simola i november.

Målsättningarna var höga och lät bra i invånarnas öra: enklare organisation, nya it-lösningar, satsningar på personalens kunnande och motivation samt på inflyttning, bostäder och närmiljön.

Anders Walls och Tom Simola.
Tom Simola (t.h.) och stadsstyrelsens ordförande Anders Walls (SFP) har många svåra beslut framför sig. Anders Walls och Tom Simola. Bild: Yle/Marica Hildén fixhuset

Han talade om att göra förändringar i skolor, kosthåll och i stadshusfrågan och ansåg att de investeringsplaner som fanns måste halveras.

Men för att nå målen kom också budet att alla invånare måste vara beredda att avstå från någonting.

I pengar måste staden sänka kostnaderna med sju miljoner euro per år, sade Simola. De tuffa och jobbiga besluten ska fattas nu år 2016 så att man sedan kan utveckla staden åren efter det.

40 sidor läsning för styrelsen om processen

Vad de här sju miljonerna och de tuffa besluten konkret betyder ska stadsstyrelsen slå fast på sitt möte i kväll (30.5). Fullmäktige har sista ordet den 6 juni, men stadsstyrelsens beslut brukar vara riktgivande.

Materialet som ledamöterna ska gå igenom är digert. Endast till måndagens möte har styrelsen i sin beredning en punkt på 40 sidor läsning och ytterligare fem sidor om revidering av förvaltningsstadgan, som hör till paketet. Samt sannolikt bilagor, men sådana finns inte tillgängliga officiellt.

Kommunala föredragningslistor och beslut
Beslutsfattarna måste läsa många digra luntor. Kommunala föredragningslistor och beslut Bild: Yle / Helena Rosenblad kommunala föredragningslistor

Styrelsen har behandlat ärendet redan sex gånger tidigare. Dessutom har nämnderna tagit ställning till sina respektive områden.

Men vad är det då konkret som styrelsen nu borde klubba igenom?

Det som varit tydligast för invånarna och också väckt mest känslor har varit att skolnätet och vården förändras.

Specialsjukvården kan inte spara tre miljoner

Beträffande vården har staden önskat att Raseborgs sjukhus ska minska på kostnaderna för specialsjukvården med tre miljoner euro. Det vill säga att Raseborg skulle återgå till att betala sjukhuset ungefär lika mycket som man betalade år 2013.

Men så mycket går det inte att spara, säger man från sjukhusets sida. Man kan lyckas få ner kostnaderna fram till år 2019 med maximalt 1,8 miljoner euro.

I debatten om sjukhuset slängdes under våren lite kängor hit och dit om vilkendera part som visste var det gick att spara och vad. Staden sade att sjukhuset hade överloppsresurser, sjukhuset sade att "det har vi visst inte".

I april var frågan inflammerad, i maj hade det värsta dammet lagt sig och man ville från sjukhusets sida blicka framåt.

Enligt det senaste offentliga förslaget ska den omdebatterade jour- och uppföljningsavdelningen, den så kallade juppen, fortsätta. Raseborg har önskat stänga den medan Ingå och Hangö vill hålla kvar den.

Bänkar och bord i väntrummet i Pojo hälsostation.
Pojo har än så länge en egen hälsostation. Bänkar och bord i väntrummet i Pojo hälsostation. Bild: Yle/Malin Valtonen pojo hälsostation

I dagens läge finns tre hälsostationer och fyra sidomottagningar. Det finns flera olika förslag, men enligt det senaste officiella förslaget föreslås i alla alternativ att det framöver ska finnas läkare endast på två hälsostationer, i Karis och Ekenäs.

Hur servicen ser ut på Pojo hälsostation framöver är det mest oklara. En del tjänster kanske blir mobila, en vårdbil eller -buss kan komma att åka runt i bygderna.

Stängningen av Bromarvhemmet ska spara så mycket som en miljon per år, men det betyder också att Bromarvs största arbetsplats kan försvinna.

20 platser på Tunahemmet kan komma att ändra från institution till serviceboende. Men att genomföra resten av förslagen, det vill säga att ändra om eller ta bort också Mariahemmets och Hagahemmets platser, skulle bli för riskfyllt för staden enligt beredningen.

Invånarna oroliga för de små skolorna

De högsta rösterna om förändringarna inom vården har kommit från beslutsfattare och tjänstemän, inte från invånare.

Invånarna har däremot ropat högt om skolorna. En demonstration för barnens framtid hölls på Ekenäs torg och namn har samlats för att bevara de nedläggningshotade skolorna i Billnäs och Klinkbacka. Insändarna har varit många och ett lagligheten i ett gåvobrev om Billnäs skola har utretts av en jurist.

Elever i Bromarv skola.
Bromarv skola ser ut att ha fått tilläggstid. Elever i Bromarv skola. Bild: Yle/Linus Westerlund Bromarv,Raseborg,västnyland,elever

I Bromarv hade hela byn ett kreativt stormöte där det bildades arbetsgrupper som fick fundera på hur man kunde hitta besparingar men ändå hålla kvar servicen i byn överlag. Deras arbete ledde till att skolan fick tilläggstid.

Från början sade en konsultrapport som staden hade beställt att Raseborg borde stänga sju skolor. Nu finns tre skolor kvar på stängningslistan (Västerby, Snappertuna och Klinkbackan koulu) och tre så att de stängs då andra skolor har byggts till och det finns plats (Billnäs, Svartå och Mustion koulu).

Alternativen längs vägen har haglat. Förslagen har rört sig på hela sektorn stäng - stäng inte. Exempelvis: stäng Bromarv skola - nej stäng inte än, vi ser hur ni i byn löser det först.

Samma i Svartå: stäng Svartå skola, stäng inte, eller jonej, ge lite tilläggstid tills Katarinaskolan är sådant skick att den kan ta emot så många elever.

Eller för Billnäs skola: tyst, tyst, inget nämns och sedan plötsligt mer på slutrakan - stäng!

Svår situation för beslutsfattare

Lojo har nyligen varit inne i en liknande process men där har det inte gått som på Strömsö. Politikerna har inte varit eniga och flera små enheter finns kvar trots målet att lägga ned dem.

Det finns en risk för att processen i Raseborg kan gå liknande väg. Det verkar nämligen inte vara lätt att hitta enlighet kring förändringarna.

Raseborgs fullmäktigemöte i Seminarieskolan i Ekenäs
Politikerna i stadsfullmäktige har ett långt och svårt möte framför sig 6 juni. Raseborgs fullmäktigemöte i Seminarieskolan i Ekenäs Bild: Yle/Maria Wasström raseborgs fullmäktige

Beslutsfattarna har haft en svår sits. De har balanserat mellan att få stadens ekonomi i skick samtidigt som de kanske varit oroliga för att den egna hembyns service försämras.

I en del av beslutsfattarnas omröstningar kan också skönjas taktikröstning eller ledamöter i en svår situation. Som exempel kan nämnas en omröstning i stadsstyrelsen där elva ledamöter deltog - fem röstade blankt.

Fem lådor blir fyra

Förutom alla ovanstående förändringsplaner har staden också jobbat med att göra förvaltningen enklare och göra upp en ny förvaltningsstadga. Det ska bli mindre byråkrati, färre tjänstemän och färre förtroendevalda.

Stadsbyråkraterna ska placeras och organiseras om i fyra lådor (koncerntjänster, bildning, social- och hälsovård och teknik) istället för tidigare fem.

Tanken har också varit att det utöver de fyra sektorerna ska finnas mindre team som leds av stadsdirektören, exempelvis ett näringslivsteam. Deras uppgifter ska inte vara bundna av förvaltningsstadgan, som annars styr stadens verksamhet.

Fredrika Åkerö ser framemot pridefestivalen i Stallörsparken.
Undomssekreterare och SFP-ledamoten Fredrika Åkerö föreslås bli utvecklingschef i staden. Fredrika Åkerö ser framemot pridefestivalen i Stallörsparken. Bild: Yle/Christoffer Westerlund stallörsparken,Gay pride,Pride,Raseborg

Inom näringslivsteamet föreslås Fredrika Åkerö börja arbeta som utvecklingschef, något som upprört läsarna på Yle Västnylands webbplats. De har ifrågasatt hurdan ansökningsprocessen varit eller om den alls existerat och Åkerös starka SFP-kopplingar.

Stadens cirka 200 fastigheter ska också ses över och så många ska säljas som möjligt.

Samarbetsförhandlingar

Om förändringarna blir av som planerat i det här skedet skulle de spara staden 6,1 miljoner euro per år. Det måste alltså ytterligare sparas 0,8 miljoner euro någonstans.

I mitten av april kom bud om samarbetsförhandlingar som ska vara avslutade nu i slutet av maj. Maximalt 70 årsverken ska försvinna under åren 2016 - 2019. Personalen har en viss vana, samarbetsförhandlingar har förekommit nu fyra år i rad.

Jonglör Simola har säkert lärt känna staden rätt bra vid det här laget. En del tankar kanske har förändrats längs vägen.

Printscreen på Raseborgs stads Facebooksida.
Invånarna har fått säga sitt om förändringsprocessen på nätet. Printscreen på Raseborgs stads Facebooksida. Bild: Skärmdump från Facebook Facebook,raseborgs stad,Raseborg

I ett tidigt skede sade han att det ska vara stadens egna tjänstemän som utreder, endast för skolnätet och fastighetsfrågor kan utomstående experter eller konsulter anlitas. Men nyligen beslöt staden att anlita företaget Inspira/Tilakonsultit för att gå igenom stadens interna hyror.

Delvis genomskinlig process

Frågan om genomskinligheten i processen är tudelad. Å ena sidan har det hållits flera sakliga invånarmöten. De har dessutom varit rätt lugna tillställningar, på en del har få deltagare dykt upp såsom i Pojo. Information har invånaren också kunnat söka i beredningen av förslagen.

Exempelvis i stadsstyrelsens 40 sidor nämns hur stora de olika besparingarna ska bli. Men å andra sidan har inga noggrannare kalkyler om hur man resonerat sig fram till besparingarna kommit till allmänhetens kännedom.

Seminarier för beslutsfattarna har hållits med jämna mellanrum vilket torde ha gett dem mer kött på benen, men invånarna har inte kunnat ta ställning till resonemangen.

Frågan är om eller hur mycket beslutsfattarna sett dem. De oklara siffrorna har lett till att det under processens gång förekommit en del egna beräkningar från om hur mycket exempelvis skolstängningarna sparar.

Inget förslag finns till kvällens möte

Hur de slutliga förändringsförslagen ser ut just nu vet ingen - de kommer först till kvällens styrelsemöte. Kanske mycket har ändrat från de tankar som fanns på styrelsemötet den 28 april och som artikeln utgår från, vem vet?

Har brådskan tagit över jonglörens hand på slutrakan? Personalinfo hålls imorgon (31.5) och då ska resultaten av samarbetsförhandlingarna presenteras. Efter det får medierna veta vad som beslutats.

Som tur är ligger i varje fall ett viktigt beslut bakom, en boll har fallit ner.

Raseborgs stadshus ska flytta till Ekåsen i Ekenäs. Bild: Yle/Maria Wasström angst,Ekenäs

En brännhet, men för kommuninvånaren egentligen rätt betydelselös fråga har varit var stadshuset ska placeras. Beslutet var i och för sig redan en gång tidigare fattat med den förra stadsdirektören.

Men Simola ville se över frågan igen eftersom alternativet Ekåsen knappast är den billigaste lösningen. Det hela slutade med att samma beslut fattades igen i april med den nya stadsdirektören - att Ekåsens huvudbyggnad blir stadshus. Den enda skillnaden från tidigare var att tidtabellen sköts framåt i och med den nya beslutsrundan.

Fortsatt sparprocess?

Just nu finns också ett hot om mer besparingar. Prognosen för i år visar ett större minus än tänkt (2,5 miljoner euro) eftersom staden inte har fått skatteinkomster som beräknat. Något mer måste alltså göras fort och under fullmäktigemötet nyligen nämnde Simola till och med permitteringar som ett alternativ.

Tom Simola och Thomas Blomqvist på Raseborgs fullmäktige 2016.
Fullmäktigeordförande Thomas Blomqvist (i mitten) från SFP ska klubba igenom de tuffa besluten. Tom Simola och Thomas Blomqvist på Raseborgs fullmäktige 2016. Bild: Yle/Tove Virta fullmäktige raseborg presidium 2016 thomas blomqvist tom simola

Det börjar också dofta kommunalval som hålls om ett år. SFP har majoritet i fullmäktige i Raseborg för tillfället. Frågan är också om viljan att vinna väljarnas gunst redan nu påverkar de viktiga besluten att spara och få staden på fötter igen.

Skolorna och vården förändras, men kosthållet har inte mer nämnts efter att de första spartankarna presenteras. Och stadshuset blir kvar på samma plats. Få se var resten av bollarna landar ur stadsdirektör Tom Simolas händer. Men det är ju ändå politikerna som ska våga fatta de stora och viktiga sparbesluten.

Läs också