Hoppa till huvudinnehåll

Stort maskineri för att gömma flyktingar på 90-talet

Marita Brandt i Jakobstad
Marita Brandt i Jakobstad Bild: Yle/ Kjell Vikman Jakobstad,Österbotten,marita brandt

Att gömma flyktingar i Österbotten på 1990-talet var en kollektiv angelägenhet. Nada-Nords grundare Marita Brandt minns tiden med blandade känslor.

Marita Brandt grundade hjälporganisationen Nada-Nord 1993, och den är sedan dess hennes hjärtebarn.

Hon tycker att Finlands behandling av flyktingar i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet är skamlig.

- Jag blir fortfarande upprörd när jag tänker på hur flyktingarna behandlades på den tiden.

Dublinkonventionen, Dublinförordningens föregångare, som gör att asylprocessen ska utföras i det land där flyktingen kom in, gjorde att många flyktingar gick under jord för att få stanna kvar i Finland. Något som Marita Brandt hoppas inte kommer behöva hända igen.

Nada-Nord hämtade också tillbaka en del av de avvisade familjerna.

- De som bor här nu har det bra och är duktiga finska medborgare, säger Brandt.

Hela Österbotten var med

Brandt minns hur flyktingarnas öde blev en kollektiv angelägenhet i Österbotten på 1990-talet.

- Jag levde på ett bra ställe, Österbotten. Hela Österbotten var engagerat.

- Befolkningen ansåg att det här inte var mänskligt i ett demokratiskt land som Finland.

Det krävdes en hel del för att hjälpa och gömma flyktingarna. Bland annat fanns det ett stort mänskligt maskineri när det gällde att fixa mat till flyktingarna.

- Inte ens jag själv visste alla gånger vem som gömde flyktingar.

Omänskliga utvisningar

Brandt minns den inhumana behandlingen av de som skulle utvisas.

- Polisen kom mitt i natten, tidigt på morgonen eller till och med mitt i en gudstjänst.

- Flyktingarna fick bara ta med det de kunde bära.

Det Brandt är nöjd med från den tiden är att man lyckades lyfta frågan om att behandla flyktingarna mer mänskligt när det handlade om utvisningar.

- Vi gav flyktingarna ett ansikte.

I dagens Finland är Brandt oroad för de än hårdare reglerna vad det gäller till exempel familjeåterförening. Men hon är fortfarande hoppfull vad det gäller medborgarnas engagemang.

- Österbottningarna och hela Svenskfinland är duktiga på att hjälpa humanitärt.