Hoppa till huvudinnehåll

Svenska miljöaktivister om behandlingen i finskt häkte: Man avhumaniserade oss

Häktet.
Häktet. Bild: Yle/Fia Doepel fylleri

Aktivister som greps under demonstrationer mot Fennovoimas kärnkraftverk i april förvarades i polisens häkte i hela två veckor innan de släpptes eller förflyttades. Yle Nyheter har talat med en av dem som vittnar om omänsklig behandling från polisens sida.

Sista veckan i april fick aktivisterna som slagit läger i Pyhäjoki vid Fennovoimas kärnkraftsbygge förstärkning från flera andra länder. Aktivistgruppen Stop Fennovoima planerade flera demonstrationer under veckan, då också Tjernobyl-olyckans 30-års dag uppmärksammades.

Två av de aktivister som sökte sig till Hanhikiviudden för att demonstrera var svenskarna Anna och Peter, som vill vara anonyma i den här artikeln.

De deltog i ockupationen på Hanhikivi och i aktionerna som snabbt eskalerade i våld mellan polis och demonstranter. På torsdagen den 28 april greps de tillsammans med ett trettiotal andra demonstranter.

Demonstranter i Pyhäjoki drabbade samman med polis på Tjernobylolyckans årsdag den 26 april. Anna och Peter greps två dagar senare under en till våldsam aktion.

Tre dygn inomhus utan dusch

Efter gripandet fördes de vidare till polisens förvaringslokaler i Brahestad, men de informerades aldrig om sina rättigheter.

- Under de första tre dagarna fick vi inte veta någonting om våra rättigheter. Vi fick inte tillgång till tandborste och vi fick inte duscha eller gå ut. Det var först då advokaten blev inblandad som vi fick veta att vi ens hade möjligheten att göra det här, säger Anna.

Det dröjde alltså flera dygn innan aktivisterna informerades om sina rättigheter,  något som enligt häktningslagen 2 Kap. 3 § borde ske omedelbart då den gripna anländer till häktet.

Häktet på polisstationen i Ekenäs
OBS! Bilden är tagen i Raseborg och har ingen koppling till fallet i Brahestad. Häktet på polisstationen i Ekenäs Bild: Yle/Fia Doepel fylleri,Ekenäs

Anna berättar också att behandlingen inte blev mer human trots att de till slut fick sköta sin hygien och vistas utomhus

- Jag hade föreställt mig att få se solljus eller promenera på någon liten gräsplätt. Men själva utomhusdelen var bara ett kallt och mörkt rum med betongväggar och en liten galleröppning.

Anna och Peter tillbringade sina tre första dygn inomhus i rum utan fönster helt utan tidsfördriv i form av böcker eller papper och penna.

Jag fick en jätteliten handduk, en sådan man torkar händerna på.― Anna om sin först dusch i häktet.

Naken genom korridoren

Anna beskriver bemötandet av polisen som kallt och vid ett tillfälle också sexistiskt.

Hon beskriver hur hon behandlats förnedrande då hon efter tre dagar i häktet hade möjlighet att ta en dusch.

- Jag fick en jätteliten handduk, en sådan man torkar händerna på. Då jag var klar vägrade vakten att hämta mina rena kläder från min ryggsäck. Jag var mer eller mindre tvungen att gå ut i korridoren med handduken som knappt täckte någonting.

- Det är ändå en arbetsplats men jag fick gå näck till cellen med ett litet tygstycke medan vakten gick bakom mig, säger hon.

Enligt både Anna och Peter städades inte heller cellerna under början av deras häktningsperiod och efter ett tag fylldes rummen med matrester och pappkartonger. Inte heller golvet eller toaletterna rengjordes.

Häktet på polisstationen i Ekenäs
Polisens förvaringslokaler är inte ämnade att inhysa fångar i långa perioder. OBS! Bilden är tagen i Raseborg och har ingen koppling till fallet i Brahestad. Häktet på polisstationen i Ekenäs Bild: Yle/Fia Doepel fylleri,Ekenäs

Brev till presidenten och statsministern

Peter sitter ännu häktad i väntan på rättegång men flyttades till Uleåborgs fängelse den 16 maj, efter två veckor och fyra dagar i polisens förvaringslokaler.

Peters mamma har skrivit ett brev till både president Sauli Niinistö och statsminister Juha Sipilä där hon kräver en utredning kring polisernas agerande vid Brahestads häkte.

Brevet, där hon frågar varför hennes son hållits under förnedrande och omänskliga förhållanden, har också skickats till Sveriges ambassad, Amnesty, inrikesminister Petteri Orpo och justitieminister Jari Lindström.

- Den behandling han utsatts för är inhuman. Alla måste ha rätt till grundläggande rättigheter som att få komma ut och ha rent omkring sig, säger mamman.

Hon fick i söndags se Peter första gången sedan häktningen då hon besökte Uleåborgs fängelse.

Hoppa över Twitterpostning

Måste tala engelska med anhöriga

Peters mamma fick beskedet om sin sons häktning på första maj. Men då han ringde upp henne från häktet var han tvungen att tala engelska, annars skulle polisen bryta samtalet.

- Första gången jag pratade med honom var han helt i upplösningstillstånd. Vi var dessutom tvungna att prata på engelska med varandra så det var en mycket konstig situation, säger mamman.

Hon tycker det är märkvärdigt med tanke på att Finland är ett tvåspråkigt land där det borde finnas service att tillgå också på svenska.

Anna berättar att också hon var tvungen att tala engelska med sina föräldrar.

Riskerar ett års fängelse

Peter väntar just på sin rättegång som kommer att hållas den 8 juni vid Ylivieska-Brahestads tingsrätt.

Han åtalas tillsammans med en finländsk aktivist för våldsamt upplopp och våldsamt motstånd mot tjänsteman.

Åklagaren yrkar på fängelsestraff på 1 år och 3 månader.

Aktivist förs bort av polis.
Polisen har blivit van med demonstranter vid kärnkraftsbygget i Pyhäjoki. Den här bilden togs i juni ifjol. Aktivist förs bort av polis. Bild: Yle / Ann-Charlotte Åkerholm kärnkraft

“No hard feelings”

Anna satt häktad i 12 dygn innan hon släpptes den 10 maj. Hon berättar att hennes försvarsadvokats sekreterare varit mycket hjälpsam med att få henne på ett flyg tillbaka till Sverige.

Men någon bra bild av den finländska fångvården har hon inte. Hon minns tydligt den sista kommentaren hon fick då hon släpptes och visades till busshållplatsen.

- När jag blev släppt sade polisen: "No hard feelings". Det tycker jag är ganska anmärkningsvärda sista ord efter den upplevelsen.  

"Vi har inte tagit emot några klagomål" 

Då Yle Nyheter ringer upp polisen för att få en kommentar kastas reportern vidare från en polis till nästa. Till slut kommer det fram att ansvariga chefen för polishäktet i Brahestad är på semester. Hans vikarie överkommissarie Jyrki Pelkonen säger ändå att de inte tagit emot några klagomål.

- Polisinrättningens ledning har inte kännedom om sådana uppgifter. Vi har inte tagit emot några klagomål och ingen har begärt att ärendet utreds. Jag kan inte bekräfta att det här stämmer, säger överkommissarie Jyrki Pelkonen vid polisinrättningen i Uleåborg.

Finland kritiseras av anti-tortyr kommitté

De finländska myndigheterna har så sent som i augusti ifjol fått kritik för de så kallade polisfängelserna, alltså polisens förvaringslokaler, där häktade personer tillfälligt förvaras.

I en rapport av den Europeiska kommittén till förhindrande av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling (CPT) uppmanas myndigheterna att sluta förvara personer i polisstationernas celler.

I rapporten som publicerades den 20 augusti ifjol föreslår CPT att myndigheterna, tills de helt slutat förvara människor i polisens förvaringslokaler, omedelbart garanterar minst en timme ordentlig motion utomhus per dag för de häktade. Dessutom ska de erbjudas tidsfördriv i form av idrott, böcker, tv eller brädspel anser kommittén.

<br />Justitieministeriet bereder som bäst ett lagförslag som skulle förbjuda polisens häkten inom tio år.

Enligt lagen:

- Får inte den frihetsberövades rättigheter inskränkas mera än vad som krävs.

- Ska frihetsberövade behandlas rättvist och med respekt för människovärdet.

- Får frihetsberövade inte utan giltiga skäl särbehandlas på grund av ras, nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg, språk, kön, ålder, familjeförhållanden, sexuell läggning, hälsotillstånd, handikapp, religion, samhällelig åsikt, politisk eller facklig verksamhet eller av någon annan orsak som gäller den frihetsberövades person.

- Ska häktade ges tillfälle att underrätta en närstående eller någon annan person om frihetsberövandet.

- Ska en frihetsberövad direkt efter ankomsten till en förvaringslokal informeras om förhållandena i den och om de frihetsberövades rättigheter och skyldigheter. Informationen ska vara tillgänglig på de mest använda språken enligt den frihetsberövades behov.

- Ska utländska frihetsberövade informeras om möjligheten att stå i kontakt med hemlandets beskickning. Utländska frihetsberövade ska dessutom få tolkhjälp i mån av möjlighet.

- Ska en samling bestämmelser som gäller frihetsberövade hållas tillänglig för de frihetsberövade.

- Ska en frihetsberövad ha ändamålsenliga förvarings- och tvättrum till sitt förfogande.

- Ska en frihetsberövad ges möjlighet att dagligen vistas utomhus minst en timme, om inte den frihetsberövades hälsotillstånd eller ett särskilt vägande skäl utgör ett hinder för det.

Lagen om behandling av personer i förvar hos polisen
Häktningslagen
Polisstyrelsens direktiv (på finska)

Rättelse: det är 30 år sedan olyckan i Tjernobyl, inte 40 som det ursprungligen stod i artikeln

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes