Hoppa till huvudinnehåll

"Bygg inte för högt i vinterstaden Vasa"

Johan Ångerman står framför silorna i Vasa
Johan Ångerman utanför ett av Vasa landmärken, silorna. Johan Ångerman står framför silorna i Vasa Bild: Yle/Sofi Nordmyr ångerman

Arbetet med delgeneralplanen för Vasa centrum 2040 är i full gång och tanken är att framöver utveckla staden så att den kan fortsätta växa och locka till inflyttning. Arkitekten Johan Ångerman(SFP) vill att staden är försiktig med att bygga på höjden.

I utkastet till delgeneralplanen för centrum 2040 står att man nu aktivt bör planera för att förtäta staden och även diskutera möjligheterna att bygga på höjden.

Johan Ångerman (SFP), som är ordförande för byggnads- och miljönämnden i Vasa, ser ändå ogärna alltför höga hus i centrum av staden och har lämnat in en anmärkning som påtalar att Vasa är en vinterstad.

- Det finns flera organisationer i världen som arbetar med hur man ska utforma vinterstäder för att människor ska trivas bättre, och där sägs tydligt att man inte ska bygga för högt. Höga hus tar ner vinden till gatunivå, till de utrymmen där människor ska trivas och mötas, säger Johan Ångerman.

Ångerman efterlyser en strategi i Vasa där man skulle planera staden enligt dess klimat.

- Till exempel står solen lågt på vår himmel under en stor del av året, då kastar höga hus väldigt långa skuggor.

Vasa centrum
Vasa stad. Vasa centrum Bild: Yle/Patrick Stenbacka vasa centrum

Umeå visar vägen?

På andra sidan Kvarken jobbar Umeå med samma planeringsfrågor. Där genomförs redan en strategi, enligt vilken många existerande hus får tilläggsvåningar och det även byggs helt nya hus som är lite högre än brukligt.

- Det finns många likheter mellan våra städer och vi kunde faktiskt ha en gemensam strategi. Klimatet är detsamma och bägge städer är tillväxtcentra som måste ta ansvar för hur man bygger, säger Johan Ångerman.

Just arbetet med att ge redan existerande byggnader en eller ett par tilläggsvåningar vill Ångerman se mera av även i Vasa.

- Vasa har många byggnader som är tre, fyra, fem eller sex våningar höga. På flera av dem kunde man absolut lägga till våningar i lätta material som till exempel trä. Vi har också en hel del obebyggd tomtmark centralt i Vasa som kunde utnyttjas, säger Ångerman.

Det finns många fördelar med den här typen av förtätning av staden, enligt Ångerman.

- Då utnyttjar man en struktur som redan finns och behöver inte bygga nytt i exempelvis gatunätet.

Tveksamt kring tornhuset på Vasklot

I utkastet till delgeneralplan för Vasa centrum 2040 konstateras att byggnaderna som högst är kring tio våningar, med undantag för landmärken som Trefaldighetskyrkan och vattentornet.

Byggnader som är rejält högre än tio våningar måste därför planeras med stor omsorg slår utkastet fast och arkitekt Johan Ångerman ställer sig tveksam till högt byggande även utanför stadskärnan.

Tornuset.
Tornhuset som planeras på Vasklot. Tornuset. Bild: Animation: Arkkitehtitoimisto Aitoaho & Viljanen tornhuset

Exempelvis det planerade tornhuset på Vasklot som planeras få 21 våningar, merparten för bostäder.

- Höga byggnader handlar ofta om makt. Då kan vi konstatera att det är mer okej om byggnaden är till allmän nytta än om den byggs för privata intressen som bostäder, säger Johan Ångerman.

Ska huset byggas vill han att man satsar på ett bygge i hög kvalitet.

- Bygger man så högt så handlar det om ett ikonhus. Det ställer höga krav. Tyvärr vet vi av erfarenhet att många städer satsat mycket på att ett enskilt högt hus ska sätta dem på kartan, men det går oftast tvärtom eftersom husen tenderar att bli så lika varandra.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten