Hoppa till huvudinnehåll

Politik - varje dag är olik

Ungdomsparlamentet samlas.
Ungdomsparlamentet samlas. Bild: Yle/Ida Westermarck nyhetsskolan

Fredagen den 15 april fick tre elever från Winellska skolan en unik chans att besöka riksdagen. Det årliga ungdomsparlamentet ordnades i Helsingfors igen.

Riksdagshuset är nu under renovering, så jag och alla andra ungdomar fick gå till en annan byggnad som ligger alldeles nära riksdagshuset. När vi kom in blev vi mottagna av en säkerhetsvakt som gav oss instruktioner om att gå vidare till våningen nedanför. Nedrevåningen var fylld med unga och deras lärare från både finska och svenska skolor. Vi fick frukost och träffade även politiker som till exempel Carl Haglund.

Carl Haglund hälsade glatt och vi fick ta ett foto med honom. Sedan frågade vi vad han tyckte att var det bästa med att vara riksdagsledamot. Carl Haglund berättade att hans yrke är väldigt varierande och han får träffa många nya människor vilket är ett stort plus eftersom han beskriver sig själv som social. Att resa är också något han gillar. Carl berättade också att det aldrig känns tråkigt att komma till jobbet på morgonen eftersom varje dag är så olik.

Då morgonmålet var över var det dags för vår grupp att separera. Jag skulle gå till det lilla auditoriet och lyssna på fyra riksdagsledamöter och deras svar på våra frågor. Mitt program gick ut på att eleverna fick ställa frågor till riksdagsledamöterna och sedan fick riksdagsledamöterna svara.

Tillställningen börjar i Lilla auditoriet

Jag satte mig ner i en sal fylld med fint klädda ungdomar. Det fanns mikrofoner framför oss och stämningen var spänd. Sedan kom de fyra riksdagsledamöterna in med breda leenden - två från regeringen och två från oppositionen. Li Andersson från Vänsterförbundet, Ozan Yanar från De gröna, Katri Kulmuni från Centern och Simon Elo från Sannfinländarna presenterade sig själva och satte sig ner.

Tillställningen började med en fråga om vad som kunde göras för att ungdomarna skulle bli mer intresserade av politik. Li Andersson berättade att ur hennes synvinkel verkar det som om ungdomar är intresserade av samhällsfrågor, men hon tror att ungdomar tycker att det är jobbigt och invecklat att påverka via partierna.

Simon Elo ansåg att det var viktigt att föra fram alla ärenden så att också unga förstår vad de handlar om. Kulmuni berättade att då hon var ung fanns det inga sådana möjligheter som det gör nuförtiden, inga politikklubbar i skolan eller besök till riksdagshuset. Unga idag har mycket flera möjligheter att påverka inom politiken t.ex. genom sociala medier, ansåg hon.

Nästa fråga blev lite mer seriös: Vad gör Finland konkret för att stoppa klimatförändringarna?

Regeringen berättade hur aktivt Finland deltagit i mötet som ordnades i Paris i våras. Elo förklarade att Finland har höga mål gällande detta och Kulmuni berättade hurdana förnybara energikällor Finland har.

Både Li och Ozan kritiserade regeringen för klimatpolitiken. Li ansåg att regeringens tal stred emot vad de gjorde i praktiken. Regeringen har t.ex. slutat stöda utvecklingsländerna.

Riksdagsledamöterna kommenterar sparåtgärderna inom studierna

Vi diskuterade också en ganska känslig fråga, nämligen sparåtgärder gällande studiestödet och om hur finska ungdomarnas framtid ser ut.

Ozan började med att kritisera regeringens beslut. Han berättade att han varit flykting och att han fått en utmärkt utbildning i Finland. Han ansåg att man borde erbjuda gratis utbildning av hög kvalitet till alla som vill studera i Finland för att vårt skolsystem är alldeles utmärkt.

Li tröstade oss med att ungdomarna inte borde vara allt för oroliga över sin framtid, men hon sade att sparåtgärderna gällande studier är ett stort problem och att det är underligt att spara på utbildningen.

Li var mest orolig för de elever som behöver extra stöd, ifall skolorna inte har pengar har de inte råd att erbjuda eleverna det stöd de behöver för att studera.

Simon från Sannfinländarna svarade med kommentaren:

- Fråga inte vad fosterlandet kan göra för er, utan vad ni kan göra för fosterlandet.

Han sade att Finland inte kan fortsätta på samma sätt vi har gjort hittills, för som det nu ser ut ligger vi över fem miljarder i skuld.

Katri beklagade också beslutet över sparåtgärderna gällande studiestödet, men hon förklarade att största summan av Finlands budget går till utbildning och hälsoservice. Därför måste de största besparingarna komma inom dessa områden. Katri menade att förra regeringen redan gjort så stora inbesparingar inom utbildning så att det såg ännu värre ut.

Katri svarade med att säga att ifall de kunde ta pengar från de rika skulle de göra det, men de rika använder inte stödpengar.

Li bad om ett till inlägg och det fick hon. Li berättade att regeringen hade lovat att inte spara mera inom studierna och människorna röstade glatt på dem, men senare kom det fram att regeringen hade dragit in ännu mer pengar än förra gången.

Regeringen fokuserar på låginkomsttagarna i Finland, i stället för att fokusera på de som får mycket pengar eller på den grå ekonomin.

- Vi skjuter oss i foten genom att spara inom skolningen, sade Andersson.

Ozan tyckte det var ofattbart att skylla på den förra regeringens beslut då man borde ta ansvar för sina beslut. Sedan berättade han att Stubb och Sipilä till och med hade fotograferat sig själva med plakat där det stod “Koulutusta ei leikata” och senare spreds dessa fotografier på nätet.

Yanar var också av samma åsikt som Li, arbetslösa och studerande drabbas mest av sparåtgärderna. Katri svarade med att säga att ifall de kunde ta pengar från de rika skulle de göra det, men de rika använder inte stödpengar.

Hur kan vi hjälpa de hemlösa i Finland?

Sedan frågades det om de hemlösa i Finland, får de den hjälp de behöver och vad skulle Finland kunna göra för dem?

Simon svarade med att säga att de inte får tillräckligt med hjälp för det finns ännu hemlösa i Finland. Han ansåg också att de asylsökande tar all uppmärksamhet från de hemlösa i Finland.

Inget parti är så bra på att dra in de asylsökande i varje diskussion som Sannfinländarna― Li Andersson

Katri sade också att först då när de asylsökande kom till Finland började det väckas en fråga om att hjälpa de egna fattiga i landet. Hon ansåg att alla borde få en bostad och att kyrkan gör ett väldigt fint jobb för de hemlösa.

Ozan kommenterade på Simons svar att han ansåg den var förolämpande mot honom som flykting, för de finska hemlösa är alldeles olika än de asylsökande och det var ofattbart att jämföra dessa två.

- Inget parti är så bra på att dra in de asylsökande i varje diskussion som Sannfinländarna, sade Li.

Hon sade att frågan inte hade något med asylsökande att göra och sedan började hon fundera på lösningar för att hjälpa fattiga. Hon berättade om en undersökning som hade gjorts att i stället för att först ta itu med alkoholproblemet, sedan drogerna och sedan hitta en lägenhet till personen, skulle man kunna göra motsatsen. Man skulle först hitta en lägenhet och sedan börja ta itu med alkohol- och drogproblemen för denna lösning har lett till positiva resultat. Li berättade om ett samfund som hjälpte unga som blivit utkastade från lägenheten och hjälper dem att hitta nya lägenheter och vägleda dem.

Simon sade att Sannfinländarna är kända för deras frispråkighet och han ansåg att man borde fokusera på sådan invandring i Finland som kunde vara till nytta då man ser på Finlands ekonomiska situation.

- Lyssna, vi vill prata om de fattiga och hemlösa i Finland, men det finns ett parti som pratar om asylsökande och som ännu inte har hittat någon lösning på att hjälpa de fattiga i Finland, sade Li.

Natodiskussionen avslutade dagen

Tillställningen avslutades med frågan om Finlands medlemskap i Nato. Borde vi bli en del av Nato eller inte?

Alla fyra riksdagsledamöterna var överens om att det inte skulle vara lönsamt för Finland att gå med i Nato. De tyckte att vi ändå kan diskutera saken om medlemskapsfrågan blir aktuell.

Efter det fick vi ännu följa med en webbsändning och äta. Vi träffade till exempel Juha Sipilä och Timo Soini vid matbordet. Vi fick också lyssna på ett tal från Maria Louhela. Då vi ätit klart var dagen avslutad och alla fick gå hem, det var verkligen en fin upplevelse!

Ida Westermarck, Winellska skolan i Kyrkslätt
Den här texten är skriven av en av Yle Nyhetsskolans unga reportrar.

Läs också

Nyhetsskolan

  • Nyhetsskolan: Färdigbyggd eller självbyggd PC

    Lönar det sig att bygga sin egen PC?

    Vi jämför för- och nackdelar med att köpa en färdigbyggd dator och att köpa komponenterna till en dator och bygga PC:n själv. Vi berättar också hur man bygger en PC för 1000€ och vi visar en färdigbyggd PC för samma pris och ser varför de kostar mer än självbyggda datorer.

  • Fyra lektionstips

    Här hittar du tips på fyra olika lektioner á 45 minuter.

    Här finns förslag på fyra olika lektioner som man kan hålla för en klass som vill lära sig mer om hur man gör nyheter.

  • Varning: Lita inte på de här så kallade nyhetssajterna

    Falska nyheter sprids lätt, vi listar falska "mediehus".

    Osanna nyheter har på senare år blivit en stor business och ett sätt att forma politisk opinion. Ändå är det få som med avsikt går på in på sajter för så kallad alternativ media eller lögnmedia. Men det går bra för sajterna tack vare att Facebook möjliggör spridningen av innehållet – det är få som läser mer än rubriken innan de delar artikeln. Här listar vi några sajter som inte är tillförlitliga nyhetskällor.

  • Undersökning visar att falska nyheter påverkar oss regelbundet

    Desinformation att vänta också i presidentvalet.

    En majoritet av finländarna tror att falska nyheter som sprids på nätet påverkar vår uppfattning om aktuella frågor. 67 procent av de som svarade i Medieförbundets undersökning tror att falska nyheter påverkar finländarna mycket eller ganska mycket.

  • Det här är Yle Nyhetsskolan

    Svenska Yle mediefostrar ungdomar - kom med!

    Yle Nyhetsskolan är ett projekt i mediefostran. Idén är att låta unga göra egna nyheter som publiceras på Nyhetsskolans webbsida. Läs mer om projektet här och hur ni kan vara med!

  • Kom med i Yle Nyhetsskolan

    Nu kan man anmäla sig till våren 2017!

    Vill ni göra egna nyheter och nå ut till en stor publik? Gå då med i Svenska Yles projekt i mediefostran, Yle Nyhetsskolan. Där får man chansen att bli ung nyhetsreporter och lära sig mer om till exempel källkritik, rubriksättning och intervjuteknik.

  • Nyhetsskolan: Dag 1

    Så här kan intro-träffen gå till.

    Glädje och journalistik blandas under den första Yle nyhetsskoldagen av flera under höstens lopp. Eleverna i klass 9E i Grundskolan Norsen får lära sig om allt från vad en nyhet är till vad det betyder att Yle är ett public servicebolag.

  • Yle Nyhetsskolan – hur går det till?

    Här är ett exempel på hur projektet går till i praktiken.

    Upplägget för Yle Nyhetsskolan är flexibelt och anpassas efter varje enskild skolas önskemål. Här presenteras ett exempel på hur projektet kan genomföras, så att man får en uppfattning om de praktiska arrangemangen.

  • Vad är en nyhet?

    Svenska Yles Daniel Olin introducerar er till nyhetsvärlden.

    Svenska Yles Freddi Wahlström berättar vad en nyhet är och ger tips om hur man kommer igång.

  • Skillnaden mellan nyhetstext och kolumn

    Nyheten ska vara objektiv, kolumnen är till för åsikter.

    Nyhetstexten är neutral medan kolumnen är allt annat än det. I en kolumn kan (och till och med bör) skribenten öppet ta ställning, det vill säga argumentera för en åsikt, säger redaktionschef Jonas Jungar.

  • Webbnyhetens hemlighet

    Kort, koncist och grafiskt tilltalande.

    Att skriva nyheter för webben innebär att kämpa om publikens uppmärksamhet. Svenska Yles journalist Johan Gullmets har knepen.

  • Lätt att fejka en nyhet

    Guldåldern för fejkade nyheter är nu.

    På webben är det lätt att publicera innehåll som ser ut som journalistik, men som inte är det. Guldåldern för fejkade nyheter är nu.

  • Hur man ska sprida sin nyhet på sociala medier

    Svenska Yles Gitte Laurell ger sina bästa tips.

    Om du skriver en nyhet vill du säkert att så många som möjligt läser den. Då kan du ta hjälp av de sociala medierna och de tips som Svenska Yles some-expert Gitte Laurell här delar med sig.

  • Vilket format ska nyheten ha?

    Följ de här råden och nyheten kommer att se proffsig ut!

    Eftersom Yle Nyhetsskolans material publiceras på Svenska Yle finns det vissa önskemål på till exempel bildernas storlek och texternas längd. Genom att följa de här garanterar vi att era nyheter passar in på våra webbsidor och dessutom ser professionella ut.

  • Nyheter på 30 sekunder

    Tips på hur du filmar ett videoklipp med din telefon.

    Vi på Svenska Yle förmedlar ofta våra nyheter med hjälp av korta videoklipp. Du som reporter på Yle Nyhetsskolan kan också testa på det här! Det enda du behöver är din smarttelefon.

  • De fem journalistiska frågorna

    Vad? När? Var? Vem? och Varför?

    Svenska Yles nyhestuppläsare Ida Henriksson berättar om de fem journalistiska frågorna: Vad? När? Var? Vem? och Varför?

  • Nyhetsbildens ABC

    Med några enkla knep blir din nyhetsbild riktigt bra!

    Skärpa, ljus och kameravinklar - läs mer om hur du tar en bra nyhetsbild.

  • En bra webbrubrik är inte mystisk eller för finurlig

    "Handlar det om potatis ska ordet potatis finnas med."

    En rubrik på webben måste stå för sig själv eftersom man ofta ser den utanför sitt sammanhang, t.ex. på Facebook eller Twitter. Vi sysslar inte heller med klickjournalistik, säger Johanna-Törn Mangs på Svenska Yle. Rubriken får inte lura läsaren.

  • Intervjun tar fram historierna

    Utrikesredaktör Jessica Stolzmann ger goda råd.

    I det här klippet delar utrikesredaktör Jessica Stolzmann med sig av sina bästa tips på hur man gör en bra intervju.

  • "Kontrollera dina källor noggrant"

    Det här är A och O i nyhetsarbetet.

    - Vi hör om nyheter från många olika håll. Sen gäller det att sålla fram det viktigaste och dubbelkolla att det man har hört är sant, säger nyhetschefen Sebastian Dahlström.

  • Journalistens spelregler

    Här diskuteras objektivitet och trovärdighet.

    Att göra nyheter är roligt och intressant, men det finns vissa spelregler och etiska principer som man måste beakta.

  • Sommarjobbare - känn dina rättigheter och skyldigheter

    Bra saker för en sommarjobbare att veta!

    Hur gammal måste man vara för att få sommarjobba? Gäller samma regler för sommarjobbare som för andra anställda? Och vad kan man riktigt sommarjobba med? Det är viktigt att unga arbetstagare vet vad sommarjobb går ut på.

  • Nyhetskollen – skräddarsy ditt nyhetsflöde

    Som Uutisvahti men med innehåll från Yle Nyheter och Sport.

    Nyhetskollen är en app som ger dig de senaste nyheterna om ämnen som intresserar dig. Jag tycker det är bättre att få utvalda nyheter direkt i mobilen än att förlita sig på det andra delar, till exempel på Facebook, säger Sara Torvalds som länge har utnyttjat den finskspråkiga motsvarigheten Uutisvahti.

Nyligen publicerat - Nyhetsskolan