Hoppa till huvudinnehåll

När modet blev omodernt

En ung kvinna med uppsatt hår och iklädd svart spetsskjorta.
En ung kvinna med uppsatt hår och iklädd svart spetsskjorta. Bild: Yle/Pia-Maria Lehtola spets

Jenny Lantz bok Modets död blottar dagens mode. Modet är intimt och offentligt på samma gång. Förut speglade modet sin tid i dag formas modet av rädslan att sälja för lite.

Modet som bulkvara

Jag har föjt med modet sen jag var sju år gammal. Som vuxen jobbade jag en säsong hos den franska trendbyrån Peclers Paris. Min stjärnstund som journalist var när jag fick intervjua det världsberömda, holländska trendoraklet Li Edelkoort. Nu läser jag att modet inte längre är så unikt.

Det gör ont att läsa forskaren Jenny Lantz nya teser om modet i den nya brännande boken Modets död. På det puderrosa omslaget finns en tecknad svart sax. Den klipper av navelsträngen till min egen mor. Det var mamma som lärde mig vilka färger matchar med varandra, vilket material är behagligt och slitstarkt. Flanell och plysch fanns i min garderob. Noppiga akrylkläder var strängt förbjudna.

Min koketta mormor talade alltid om sista skriket, det som var det allra senaste modet. Enligt Lantz finns det inget mode mer. Trendbyråerna som spår de nya trenderna, färgerna, byxvidden och längden på kjolfållen på basis av filmer, resor och politik, har makten. Några känsliga individer med estetisk kunskap nosar på världens vindar och skapar de hetaste stilarna. De flesta klädkedjorna anlitar byråerna och därför finns det armégrönt och bomberjackor i alla affärer den här säsongen. Det är inte bara klädkedjorna som utnyttjar kunskapen också enskilda modehus som italienska Armani litar på trendanalysen.

I dag har modet en kreativ kris orsakad av internets intåg, finansmarknadens ökade inflytande och trendindustrins imperialistiska drag, menar Lantz. Det är rädslan för risktagning som får klädkedjorna att satsa på trygga kort. Det finns en liten motreaktion, designers som vill skapa unika och handplockade plagg ur den egna fantasin.

En bokpärm med en tygsax på.
En bokpärm med en tygsax på. Bild: Yle/Pia-Maria Lehtola jenny lantz
En flicka i vit fuskpöls och svart filthatt.
En flicka i vit fuskpöls och svart filthatt. Bild: Yle/Pia-Maria Lehtola päls

En estetisk kunskap

Modet speglar sin tid, eller speglade sin tid. Alla de klassiska stilarna har fötts ur en historisk tid med vissa samhällsströmningar. 20-talets jazzflicka med kort pagefrisyr och kort klänning var ett steg framåt i kvinnans frigörelse. 60-talets svartvita op-mode visade på en tid full av kontraster. 80-talet var elektriskt blått och chocking neonpink, precis som populärkulturens hysteriskt glada färgvärld.

Jenny Lantz skriver om trendanalytikernas makalösa öga, deras sjätte sinne och deras förmåga att se den stora bilden. En trendanalytiker har en sinnligt förvärvad, tyst kunskap, en estetisk kunskap. Den holländska trendgurun Li Edelkoort hittade ett gammalt vykort på ett lopptorg. På bilden fanns en kvinna med tatueringar på kroppen. Efter lopptorgsbesöket råkar Edelkoort se en utställning med konstnären Byron Kim som målar på sina vänners hud. Så här jobbar Edelkoort, det hon möter för hon samman i sina tankar och skapar en trend. De här upplevelserna ledde till den stora nudefärgade boomen, som femton år senare ännu lever i vurmen för skelett.

Boken Modets död är som bäst när Lantz detaljerat beskriver hur trendanalytikerna arbetar. Hon har besökt flera internationella byråer i Paris, London, New York och Hongkong. Hon lyfter fenomenalt upp Kina och landets nya modefenomen. Där shoppar de välbärgade flera Vuitton-väskor på ett besök och klär sig i dyra märkeskläder från topp till tå. I Kina gör man inte som i det gamla Europa där mode är att blanda vintage, billiga klädesplagg och lyx, för att få en specifik och personlig outfit. Lantz analyserar också den ryska modeindustrin där glansiga tyger och folklore dominerar. Den ryska modescenen är ändå väldigt västerländsk fortfarande med stil a´la Chanel och Gucci.

Två hattar i vintagestil.
Två hattar i vintagestil. Bild: Yle/Pia-Maria Lehtola mode

Ett nytt jag

Jenny Lantz har under arbetet med boken funderat mycket kring sin egen relation till mode och hur inblicken i denna gigantiska industri har påverkat henne. Hon har blandade känslor.
- Jag tycker fortfarande om mode och alla som arbetar med mode verkar också göra det; det lyser i ögonen när de svarar på frågan om vad som är så tilltalande med mode.

Lantz skriver att det är modets kraft som drar till sig människorna. Trenderna fascinerar henne trots allt. Hon träffar en trendanalytiker i New York som berättar i förbifarten att hennes kollega precis varit hos pastatillverkaren Barilla. Damkappornas siluetter påverkar pastaformern, avslöjar hon.

Alla vill vara nya. Förut följde vi stilspecialister i dag följer vi internet. Alla kan se catwalken från modeveckorna i Paris och i Milano på nätet. Den som följer modet får inte följa det slaviskt utan hellre vara snäppet före alla andra. Den största trenden är trost allt den personliga stilen. I dag är allt mode, så rädslan för att göra bort sig har eliminerats.

Jenny Lantz blickar mot Kina där ett nytt modeunder kanske håller på att ske. Det kinesiska blåvita porslinet och deras antika dräktkonst kan inspirera till något nyskapande som vi aldrig sett förut.

En grön fjäderhatt för damer på ett fönsterbräde.
En grön fjäderhatt för damer på ett fönsterbräde. Bild: Yle/Pia-Maria Lehtola mode
  • Live kl. 14.55: Regeringen svarar på frågor från studerande om coronaläget

    Talar om välbefinnande och framtidsutsikter.

    Regeringen vänder sig till studenterna med framtidshopp i dystra coronatider. När kan studenterna återvända till högskolorna, när nås de av vaccinet och finns det några jobb under studietiden och efter examen? Det kan bli frågor vid dagens coronainfo för studerande klockan 15. Svenska Yle streamar och rapporterar direkt.

  • Förslaget på en bro över järnvägen i Hangö norra röstades ner

    Plankorsningen i Hangö norra borde bli säkrare.

    Plankorsningen över järnvägen i Hangö norra borde rivas och ersättas med en mer trafiksäker lösning då Hangö-Hyvingebanan elektrifieras. Det anser Trafikledsverket som erbjuder sig att dela på kostnaderna med staden. Men majoriteten i stadsstyrelsen vill annorlunda.

Läs också