Hoppa till huvudinnehåll

Stipendieansökningar för kulturbesök på daghem blir allt fler

Matts Blomqvist är Kulturfondens regionombudsman för Nyland
Matts Blomqvist, regionombud för Nyland på Kulturfonden, ansvarar också för konceptet Kultur på dagis. Matts Blomqvist är Kulturfondens regionombudsman för Nyland Bild: Yle/Eva Pursiainen matts blomqvist

Stiftelser bekräftar: Föräldraföreningar söker allt oftare stöd för teaterbesök av privata stiftelser för att bekosta teater- eller konsertbesök till daghemmen. Kulturfondens Kultur på dagis-stödpaket är mer populärt än någonsin. Samtidigt säger de stiftelser Yle Kultur kontaktat att ansökningarna också gäller sådant som stiftelserna anser att kommunerna ska bekosta själva, som leksaker och pysselmaterial.

Vi utgår från ett tips från en oroad småbarnsförälder som skriver till Spotlight tips som undrar om det finns några kvalitetskrav inom småbarnsfostran. Tipsarens barn går i ett daghem där man väldigt sällan pysslar, går till biblioteket eller på teater. Barn i andra daghem i samma kommun gör enligt tipsaren mycket mer. Tidigare har vi skrivit om att kulturarbetare är oroade för jämlikheten när en del barn får ta del av professionell kultur, medan andra inte i samma utsträckning får det.

Många av de kulturarbetare som Yle Kultur kontaktat delar uppfattning – intresset för barnkultur är stort, men evenemang och teaterbesök till daghem får bekostas med hjälp av en aktiv föräldraförening. Om daghemmet saknar föräldraförening och personalen inte råkar ha intresse för just kultur, eller på grund av resursbrist inte har möjlighet att fixa teaterbesök till daghemmet, ja då blir en del barn utan.

Vi kontaktade Kulturfonden och några andra aktörer som aktivt stöder barnkultur i Svenskfinland.

Allt fler ansökningar till privata stiftelser – också för sådant som kommunen borde stå för

Rundringningen stärker bilden: Det är allt fler ansökningar från föräldraföreningar och också daghem årligen. Det nya är att ansökningarna också gäller sådant som stiftelserna anser att kommunen själv borde stå för, som leksaker och pysselmaterial. Det säger Helena Hjelt på Stiftelsen Pro Juventute Nostra som verkar i Nyland. Stiftelsen beviljade i början av året cirka 50.000€ till olika daghem.

- De flesta ansökningar som gäller barnträdgårdar sänds in av en föräldraförening, som vill ge en extra guldkant till barnen, säger Hjelt.

Hjelt berättar att antalet ansökningar ökat jämnt under åren. Stiftelsen vill gärna bidra med guldkanten, men inte bekosta sådant som kommunerna själva borde stå för. Gränsdragningen är visserligen ganska svår ibland, konstaterar hon.

- Vi tycker att kommunerna borde se till att daghemmen skulle vara ändamålsenligt inredda och att det skulle finnas böcker, leksaker och pysselmaterial tillhanda. Teater och utställningar borde också ingå i undervisningen, men det gör den inte alltid. Därför behövs det en aktiv föräldraförening, som på olika sätt samlar in medel för dessa ändamål.

Så gjorde vi

Yle Kultur kontaktade samtliga 28 Sparbanksstiftelser i Svenskfinland.

Av dem svarade majoriteten att antalet ansökningar årligen ligger på samma nivå, men i Helsingfors ökar ansökningarna.

Dessutom kontaktades fem andra privata stiftelser som understöder daghemsverksamet, av vilka två svarade att de får allt fler ansökningar gällande kulturellt utbud för daghem.

Jeannette Häggblom som är ordförande för Sparbanksstiftelsen i Pörtom säger att det under åren blivit allt viktigare att stiftelsen inte understöder den kommunala verksamheten och att all ”övrig guldkant” ska sökas via föräldraföreningar och liknande.

- Om stiftelsen understöder den kommunala verksamheten så kommer även kommunen småningom att räkna med detta understöd och kanske bevilja dessa skolor och daghem mindre bidrag för olika ändamål, då det vet att dessa understötts från annat håll.

röd hink i sandlåda
röd hink i sandlåda Bild: Yle/Erica Vasama barn

Dra inte alla kommuner över en kam – kommunerna har det svårt ekonomiskt

Jarkko Lahtinen har småbarnsfostran som sitt expertisområde på Kommunförbundet. Han frågar sig om de kringresande barnteatersällskapen själva fått svårare att finansiera sin verksamhet, om de blivit av med understöd från till exempel penningautomatföreningen och om de i så fall trissat upp sina priser, vilket skulle inverka på kommuners möjlighet att köpa deras tjänster.

Jarkko Lahtinen, sakkunnig i småbarnsfostran på Kommunförbundet.
Jarkko Lahtinen, Kommunförbundet Jarkko Lahtinen, sakkunnig i småbarnsfostran på Kommunförbundet. Bild: Kommunförbundet jarkko lahtinen

Lahtinen påpekar också att kulturutbudet inom småbarnsfostran naturligtvis påverkas av det att kommuner varit tvungna att dra åt svångremmen för att klara sin ekonomi, men att man inte kan dra kommuner över samma kam. Enligt Lahtinen finns det ett intresse från kommuners sida att bekosta teaterbesök på daghem och att det också görs, men att varje kommun enskilt tar ställning till hur mycket pengar som läggs ner på just det här.

En ojämlikhetsaspekt håller han med om att finns, och den är regional:

- Visst är läget helt annorlunda för daghem belägna i huvudstadsregionen jämfört med glesbygden. Här finns det flera teatrar och kulturcentrum medan situationen är helt en annan längre bort.

Teaterboulages barnpjäs handlar om Birger Björn.
Teater Boulage i Pargas med dockteatern Bagare Birger får en vän Teaterboulages barnpjäs handlar om Birger Björn. Bild: Samuel Salminen dockteater
Foto från Emilia Ö:s märkliga måndag
Teater Taimine: Emilia Ö:s märkliga måndag Foto från Emilia Ö:s märkliga måndag Bild: Thomas Rävkvist emilia ö:s märkliga måndag
Fyra dockor ur Sagateaterns barnföreställning FÄRG! på Lilla Luckan
Sagateater: Färg! Fyra dockor ur Sagateaterns barnföreställning FÄRG! på Lilla Luckan teater,småbarnsteater

"Föräldraföreningen är ingen penningautomat"

Jarkko Lahtinen håller med stiftelserna om att stipendieansökningar för leksaker och pysselmaterial är fel använda resurser av en föräldraförening.

- Ibland används föräldraföreningen som något slags penningautomat för att skaffa saker till daghem, det tycker jag är fel. Det bästa är om föräldraföreningen bekostar det lilla extra. Åttio procent av kostnaderna inom småbarnsfostran är personalkostnader, tio procent går till lokalhyror och resten till verksamheten, så om kommuner skulle spara in på sandlådespadar och pysselmaterial är den besparingen helt marginell.

Kultur på dagis-paketen allt populärare

Också hos Kulturfonden har man märkt att ansökningar för barnkultur har ökat. Kulturfondens stödform Kultur på dagis har ökat i popularitet sedan det för första gången delades ut år 2005. Daghem kan ansöka om en summa på 500 euro för ett kulturpaket. Det ska användas för att anställa en svenskspråkig kulturarbetare som kommer till daghemmet vid tio tillfällen för att dela med sig med barnen och personalen av sin kulturform.

- Vi kan bevilja stöd för flera olika konstformer. Det kan till exempel vara fråga om bildkonst, teater, dans, eller motsvarande, beskriver Matts Blomqvist som är Kulturfondens regionala ombudsman i Nyland, med ansvar för Kultur på dagis.

Som Blomqvist ser det är Kultur på dagis till för att jämna ut skillnader mellan olika daghems förutsättningar att bekosta kulturupplevelser.

- Det är väldigt synd att man går miste om någonting som kan ge mycket för barnens utveckling, för framtiden. Det kan handla om ett nytt sätt att tänka på för barnen, till exempel dramaundervisning, som förhöjer barns sociala kompetenser och lär dem att lär barn att använda sin fantasi. Det bidrar till en positiv utveckling för senare år och en bredd i hur samhället fungerar. Sagostunder, fantasi: det är jätteviktigt för barnens utveckling.

Eva Hietanen läser saga på biblioteket i Vörå.
Eva Hietanen läser saga på biblioteket i Vörå. Bild: YLE/Rolf Granqvist vörå bibliotek
Pysselmaterial på ett bord.
Pysselmaterial på ett bord. Bild: Yle/Marie Söderman vaxduk

Hur fungerar Kultur på dagis?

Ett Kultur på dagis-paket består av en summa på 500 euro. Summan används för att bekosta en kulturarbetares arvode för tio besök på daghemmet.

Det är daghemmet som ska ansöka, inte en föräldraförening. Ett daghem kan ansöka om max fyra paket per år.

De daghem som får ett kulturpaket kan också ansöka om ett kulturbonus, som består av en summa på 500 euro som kan användas till inträdesbiljetter för ett kulturevenemang, en pjäs eller exempelvis ett museibesök.

År 2005 fick 13 daghem 21 paket. År 2015 delades 224 kulturpaket ut till 119 daghem.

Hittills har Kulturfonden beviljat sammanlagt ca en miljon euro för att daghem ska kunna anlita kulturarbetare.

Mest intresse i huvudstaden – trots digert kommunalt utbud

Trots att huvudstadsregionen har ett gott utbud av kommunala kulturtjänster är det ändå daghemmen i Helsingfors som får de allra flesta kulturpaketen. Matts Blomqvist säger att det finns vissa daghem på den finlandssvenska dagiskartan som aldrig ansökt om stöd. Han säger att alla daghem inte satsar jämnt på kultur, och att Kulturfonden ville påverka situationen.

- Här ville vi hjälpa till så det skulle sprida sig jämnare i Svenskfinland. Det tycker jag vi har lyckats med eftersom vi har betydligt fler ansökningar nu 2016 än år 2006. Det finns kommuner som inte har kontaktat oss och vi jobbar på att få med också dem i det här systemet.

Är det dem ni ville nå som har ansökt? Finns det inte en risk att bara de som färdigt är kulturintresserade ansöker?

- Det är möjligt förstås, det här är en lång process, vi jobbar på att sprida informationen på olika sätt. Det hänger alltid i främsta hand på daghemspersonalen, hur mycket de hinner lägga tid på ansökningsprocessen och engagera sig i kulturarbetarens program.

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje