Hoppa till huvudinnehåll

Svenskspråkiga till Åbo när Lagmansgården stänger

Kvinnor som skejtar.
Arkivbild. Kvinnor som skejtar. Bild: Yle/ Frida Lönnroos ungdomar

När Lagmansgården i Pedersöre stänger kan det hända att svenskspråkiga får skolhemsservice i Åbo.

Lagmansgården är landets enda svenskspråkiga skolhem men kommer att stängas om ett år. Statens skolhem har efter det bara fyra skolhem kvar. Men platsen där man kan erbjuda svenskspråkig service framöver är troligtvis inte ett av statens skolhem.

Lagmansgården.
Lagmansgården. Lagmansgården. Bild: Yle/Mikaela Löv-Aldén lagmansgården,Österbotten

Direktör Matti Salminen på Statens skolhem är mycket förtegen om hur man ska sköta den svenskspråkiga skolhemsservicen framöver. Men Lagmansgårdens direktör Carl-Johan Strömberg berättar att samtal har förts med det privata familjecentret Lauste i Åbo.

- Man har varit i kontakt med Lauste och frågat hur de förhåller sig till att staten skulle köpa köptjänster av dem. Nu vet jag inte hurudan svenskspråkig service eller personal de har men jag vet de facto att de har ingen svenskspråkig utbildning idag. Men det är sådant som man måste försöka fixa under inkommande år så länge som vi ännu håller på, säger Strömberg.

- Vi sa också när vi diskuterade med Matti (Salminen, direktör för Statens skolhem, red.anm.) att vi hoppas att det blir ett riktigt beslut där man klarar av att sköta om barn som är helt och hållet svenskspråkiga. Vården är något där språket är helt och hållet grundläggande och har du inte ett gemensamt språk är det svårt att komma någonstans, säger kurator Tanja Sabel på Lagmansgården.

Kurator Tanja Sabel står ute på gården vid Lagmansgården i Pedersöre.
Tanja Sabel Kurator Tanja Sabel står ute på gården vid Lagmansgården i Pedersöre. Bild: Yle/Sofi Nordmyr sabel

Lagmansgården är för dyr

Lagmansgården är för dyr i drift och är också i behov av renovering. Så motiverade direktör Matti Salminen beslutet om att stänga Lagmansgården när han besökte skolhemmet i Pedersöre på onsdagsförmiddagen.

- Lagmansgården har länge haft ett minusresultat. De här byggnaderna är i behov av renovering eller en helt ny avdelning vilket betyder stora investeringar. Det är svårt att kombinera minusekonomi och investeringar. Vi har inte råd att investera, säger Salminen.

Direktör Matti Salminen på Statens skolhem står framför ett av de hundra år gamla husen på Lagmansgården i Pedersöre.
Matti Salminen Direktör Matti Salminen på Statens skolhem står framför ett av de hundra år gamla husen på Lagmansgården i Pedersöre. Bild: Yle/Sofi Nordmyr salminen

Salminen säger att han förstår att de som arbetar på Lagmansgården är ledsna men han uppskattar det viktiga och goda arbete de gör.

Många politiker har reagerat på att ni stänger landets enda svenskspråkiga skolhem, vad vill du säga till dem?

- Jag kan säga att vi har inte råd med ett svenskspråkigt skolhem i Lagmansgården. Om någon kommer och löser det här problemet skulle det vara en möjlighet att fortsätta men nu har vi inte möjlighet till det, säger Salminen.

Salminen säger också att Lagmansgårdens rent fysiska placering i Pedersöre är illa. Skulle skolhemmet finnas i en större stad tror han inte att det skulle vara något problem med elevunderlaget.

Samtidigt funderar Salminen på varför ålänningarna skickar sina barn till skolhem i Sverige och inte till Lagmansgården i Pedersöre.

Hoppas på ändrat beslut

Tanja Sabel säger att stämningen var tyst och allvarlig när Salminen informerade personalen om beslutet. När hon fick höra om beslutet var hennes första tanke oro för barnen.

- Var ska vi placera barnen? Hur ska vi praktiskt arrangera det så bra som möjligt för alla barn och föräldrar? Det är klart att det är oroligt för personalen, vi är nästan 30 pinnar här men jag tror att vi vuxna klarnar oss. Barnens situation är värre, säger Sabel.

På Lagmansgården hoppas man på något som skulle kunna ändra beslutet.

- Vi hoppas att det ännu finns någon liten möjlighet för oss. Vi gör ett viktigt arbete och här finns kunskap och hundra år av erfarenhet, säger Strömberg.

Direktör Matti Salminen på Statens skolhem diskuterar med direktör Carl-Johan Strömberg på Lagmansgården ute på gården på Lagmansgården i Pedersöre.
Matti Salminen i diskussion med Carl-Johan Strömberg Direktör Matti Salminen på Statens skolhem diskuterar med direktör Carl-Johan Strömberg på Lagmansgården ute på gården på Lagmansgården i Pedersöre. Bild: Yle/Sofi Nordmyr carl-johan strömberg

Men Strömberg säger att om de skulle ha modernare fastigheter skulle de också vara mera konkurrenskraftiga.

- Det har pratats i 6-7 år om nya fastigheter men inget har hänt.

Svenskspråkigt blev tvåspråkigt

Det är länge sedan det bodde enbart svenskspråkiga elever på Lagmansgården i Pedersöre. I flera år har de svenskspråkiga bara fyllt en handfull platser av femton möjliga. I år utgör de svenskspråkiga bara två av tretton elever.

Det betyder att Lagmansgården är ett tvåspråkigt skolhem idag, något som man framhåller som ett argument för att få leva kvar.

- Det är unikt för oss. Vi kör verkligen vår verksamhet på två språk, dagligen pratar vi svenska och finska om vartannat. På det sättet tycker jag att det borde finnas en möjlighet för oss att fortsätta, säger Strömberg.

Före detta elev vill ha privat aktör

Varken Salminen, Strömberg eller Sabel kan svara på frågan om det är så att de svenskspråkiga mår så bra att de inte är i behov av en plats på ett skolhem. Men den förre eleven Raul Vauhkonen på Lagmansgården har en teori.

- Du måste flytta långt bort i Svenskfinland.

Med det menar Vauhkonen att kretsarna är så små i Svenskfinland att han tror att man behöver komma långt hemifrån för att man inte ska känna skam.

Själv kom Vauhkonen från Södra Finland till Lagmansgården som 12-åring. Han stannade i 10 år och bor än idag på området. Han jobbar annanstans men fungerar också som volontär för att stöda eleverna på Lagmansgården.

- Jag skulle inte ha mitt liv utan Lagmansgården.

Raul Vauhkonen
Raul Vauhkonen Raul Vauhkonen Bild: Yle/Mikaela Löv-Aldén raul vauhkonen

För en vecka sedan startade Vauhkonen en namninsamling mot beslutet att lägga ner Lagmansgården. När den här artikeln skrivs har 650 personer skrivit på insamlingen.

- Det här får inte hända, man får inte lägga lapp på luckan bara så där. Det måste finnas någon form av fortsättning eller möjlighet att övergå till en privat aktör, säger Vaukhonen.

Vauhkonen har också funderat på om man kunde starta någon typ av fond för Lagmansgården som kunde söka stödpengar för verksamheten.

Så sent som för ett år sedan var Lagmansgården stängningshotat. Då räddades verksamheten med att det är landets enda svenskspråkiga skolhem.