Hoppa till huvudinnehåll

"Vård på svenska hotad om barnpsykiatrisk avdelningsvård försvinner från Raseborg"

Psykiater Lotta Lassenius-Panula vid ingången till psykiatriska polikliniken i Ekenäs.
Psykiater Lotta Lassenius-Panula är orolig för vården av psykiskt sjuka barn på svenska. Psykiater Lotta Lassenius-Panula vid ingången till psykiatriska polikliniken i Ekenäs. Bild: Yle/Malin Valtonen raseborgs sjukhus,Barnpsykiater,psykiatrisk vård,Raseborg,Ekenäs

Om stadsstyrelsen i Raseborg får som den vill så dras avdelningsvården för barn med psykisk sjukdom in. Beslutet skulle betyda att det inte finns någon svensk avdelningsvård inom barnpsykiatrin i hela södra Finland.

Överläkaren i barnpsykiatri Lotta Lassenius-Panula är upprörd över Raseborgs stads vilja att stänga den psykiatriska avdelningen för barn som finns i Ekenäs.

Hon beskriver den barnpsykiatriska enheten i Ekenäs som en viktig pusselbit inom Helsingfors- och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS) och inom hela södra Finland.

Enheten är en av två i hela landet där barn kan få avdelningsvård på svenska. Den andra enheten ligger i Vasa.

Det här består barnpsykiatrin i Ekenäs av

Barnpsykiatrin är en del av specialiserade sjukvården vid Raseborgs sjukhus. Sjukhuset är en del av Helsingfors- och Nylands sjukvårdsdistrikt.

Barnpsykiatrin betjänar barn som är upp till 12 år gamla.

Barnpsykiatrin är uppdelad i fyra enheter.

1. Poliklinik med främst tidsbeställning på Raseborgsvägen (gamla sjukvårdsskolan).
2. Hemvårdsteam som jobbar mobilt hemma hos familjen.
3. Avdelningsvård på Ekåsens område. Avdelningen har fyra platser. I dag är det en veckoavdelning och barn kan bo där från söndag kväll till fredag eftermiddag. Från och med årsskiftet blir det en dagavdelning som har öppet från klockan 8 på morgonen till kvällen. Ett av sju barn är i regel svenskspråkigt.
4. Familjeplats, en lägenhet där en familj i gången kan bo för en intensiv period på cirka tre dagar.

Vart sjunde barn är svenskspråkigt

I dag finns det en veckoavdelning med fyra platser på Ekåsens område. Där kan barn bo från söndag kväll till fredag eftermiddag. Avdelningen har i stort sett haft full beläggning.

Beslutsfattarna bör veta att om Raseborg vill skippa avdelningsvården helt och hållet så finns det inte avdelningsvård på svenska i södra Finland.

Avdelningen tar emot barn från Raseborg, Hangö och Ingå. Nästan hälften av barnen kommer från Lojo eftersom det inte funnits kapacitet i Helsingfors. Lojobarnen är nästan uteslutande finskspråkiga.

Svenska barn kommer också från Sjundeå. Ibland har det också kommit svenska barn från andra ställen i landet, såsom Lovisa och Åland.

- År 2013 – 2015 var cirka 15 procent av barnen som fick avdelningsvård svenskspråkiga, säger barnpsykiater Lotta Lassenius-Panula.

Raseborg: Avdelningen är onödig

Vid årsskiftet förändras avdelningen så att barn bara kan vistas där på dagtid. Det här sparar pengar eftersom personalen inte behöver vara på plats dygnet runt.

Lassenius-Panula tror dagavdelningen kommer att fungera bra för barn i Raseborg, Hangö och Ingå. Men det är oklart hur samarbetet kommer att fungera med Lojo och andra kommuner som är längre bort från Ekenäs.

Från Raseborgs stads sida ser man att avdelningen är helt onödig. Specialsjukvården, dit barnpsykiatrin hör, är en del av det stora sparpaket som stadsfullmäktige i Raseborg ska ta ställning till på måndag (6.6).

- Beslutsfattarna bör förstå att om Raseborg skulle få som de vill och slopa dagavdelningen skulle det innebära att det i hela södra Finland inte skulle finnas någon barnpsykiatrisk avdelningsvård på svenska, säger Lassenius-Panula.

En skylt där det står information om psykiatriska polikliniken i Västra Nyland.
En stor del av psykiatrin i Västnyland finns i den gamla sjukvårdsskolan på Raseborgsvägen. Avdelningen för barn finns dock på Ekåsens område. En skylt där det står information om psykiatriska polikliniken i Västra Nyland. Bild: Yle/Malin Valtonen Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt,gamla sjukvårdsskolan i ekenäs,psykiatrisk vård,Ekenäs

Hon hoppas att fullmäktigeledamöterna lyssnar på expertisen från den arbetsgrupp som från HNS:s sida har gått igenom vården.

- Annars går man emot arbetsgruppen där det finns barnpsykiatrisk kompetens som jag tänker att bäst kan bedöma det här.

Omöjligt att ordna svensk service i Helsingfors

Psykiater Lassenius-Panula har jobbat 15 år inom psykiatrin i huvudstadsregionen. Hon säger att frågan om hur man ska ordna barnpsykiatri på svenska har varit på tapeten ofta under årens lopp. Frågan har ändå aldrig fått ett lösning.

- Man har inte lyckats ordna vård på svenska i huvudstadsregionen för man har inte lyckats rekrytera svenskspråkig personal.

Om alla där pratar finska och man själv är helt svenskspråkig, då talar man inte längre om vård.

Hon är övertygad om att svenska barn i södra Finland får psykiatrisk avdelningsvård på finska om avdelningen i Ekenäs stängs.

Hon tycker det är viktigt att se situationen ur ett barns synvinkel. Om barnet mår så dåligt att det behöver avdelningsvård innebär det först en separation från familjen och sedan en totalt främmande miljö.

- Om alla där pratar finska och man själv är helt svenskspråkig, då talar man inte längre om vård.

Lotta Lassenius-Panula tycker det är viktigt att komma ihåg att Raseborgs stad inte betalar för andra kommuners barn som får psykiatrisk vård i Ekenäs utan det gör kommunerna själva.

Raseborg betalar inte för barn från andra kommuner

Faktum är att Raseborgs stad har risig ekonomi och vill spara pengar. Lassenius-Panula tror att barnpsykiatriska enheten skulle kunna spara pengar om samarbetet med primärhälsovården utvecklades.

- Samarbetet är bra redan nu men det finns strukturella orsaker till varför det inte fungerar alla gånger. Det är viktigt att se över dem så att man inte gör dubbelt arbete.

Hon påpekar också att det inom barnpsykiatri är viktigt att barn får hjälp i ett tidigt skede. Ju tidigare barnet får hjälp desto mindre är risken att det kostar samhället i fortsättningen.

- Unga vuxna som blir sjukpensionerade kostar samhället mycket pengar. Kortsynta lösningar är illa.

Raseborg har inte makten att bestämma

Lassenius-Panula poängterar att det inte är staden Raseborg som har makten att bestämma om barnpsykiatrins öde. Det är styrelsen för HNS som fattar det slutgiltiga beslutet.

Lotta Lassenius-Panula hoppas att HNS styrelse vågar se att det behövs ett helhetstänkande inom sjukvårdsdistriktet.

- Det behövs finnas avdelningsvård någonstas och det måste också finnas på svenska.

Öppenvård är bra - men funkar inte alltid

Trenden i Finland är att man inom vården går mera mot öppenvård. Lassenius-Panula tycker att utvecklingen är bra och att man också jobbar så. Hon förklarar att man vid barnpsykiatriska enheten i Ekenäs alltid försöker med andra åtgärder än avdelningsvård.

- Men det finns situationer då det inte finns andra bra lösningar eller där man kanske drar ut på problemen genom att försöka upprätthålla en någorlunda hållbar situation.

Lassenius-Panula tycker idealet vore att stärka den barnpsykiatriska enheten i Ekenäs i stället för att skära ner på verksamheten.

- Man kunde utveckla vården så att det blir ett center för barnpsykiatri för svenska som kunde erbjudas kommuner i Östnyland och Åboland när den egna vården inte räcker till.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland