Hoppa till huvudinnehåll

Mera groll mellan Tyskland och Turkiet efter beslut om folkmord

Turkiska orhanisationer protesterar mot Tysklands Armenienresolution.
Parlament är inga domstolar, skanderade Turkiska organisationer som protesterade inför Tysklands resolution om Armenien. Turkiska orhanisationer protesterar mot Tysklands Armenienresolution. Bild: EPA/Klaus-Dietmar Gabbert Tyskland,Förbundsdagen,demonstrationer (samhälleliga händelser)

Den tyska förbundsdagen har i dag godkänt en resolution där man slår fast att den turkiska massakern på 1,5 miljoner armenier under det första världskriget ska kallas för ett folkmord. Turkiet har högljutt protesterat mot resolutionen och förbundsdagens beslut väntas ytterligare belasta de redan nu ansträngda relationerna till Turkiet och president Recep Tayyip Erdoğan.

Så gott som enhälligt godkände den tyska förbundsdagen den resolution, där man redan i dokumentets rubrik slår fast att turkarnas massaker på armenierna ska klassas som ett folkmord.

Initiativet till resolutionen kommer från de två regeringspartierna, det vill säga från kristdemokraterna och socialdemokraterna, samt från de gröna. Resolutionen stöddes också av vänsterpartiet Die Linke.

Att det handlar om en för Tyskland mycket känslig politisk fråga blir klart då man ser på vem som i dag inte deltog i omröstningen.

Så höll sig förbundskansler Angela Merkel borta från förbundsdagen och det gjorde också hennes socialdemokratiska regeringskumpaner, utrikesminister Frank-Walter Steinmeier och vicekansler Sigmar Gabriel.

– Det är skamligt att Merkel inte deltar i omröstningen. Att det inte passar in i tidtabellen är endast en bortförklaring, säger Sevim Dagdelen från Die Linke till de tyska rundradiobolagen ARD och ZDF.

Hårda protester

Resolutionen om folkmordet på armenierna har väckt heta känslor redan innan den nu godkändes.

Turkar i Tyskland har dragit ut på gatorna för att protestera och förbundsdagsledamöter har utsatts för hård påtryckning att rösta emot resolutionen.

– Det har handlat om en regelrätt propagandakampanj, som stöds och också styrs av den turkiska regeringen. Folk som talar för resolutionen utsätts för enorma trakasserier, säger Sevim Dagdelen.

– Jag vill göra det helt klart för alla att vi inte accepterar att parlamentsledamöter, i synnerhet ledamöter med turkisk familjebakgrund utsätts för hotelser, konstaterade förbundsdagens talman Norbert Lammert inför debatten.

Varningar från Turkiet

Från Ankara heter det att Tyskland borde tänka på sina relationer till Turkiet. President Erdoğan ska i ett telefonsamtal med förbundskansler Merkel ha varnat för att beslutet kan komma att få allvarliga följder.

Så sent som i morse talade den turkiske utrikesministern om ett irrationellt beslut.

För Turkiet handlar massakern på närmare 1,5 miljoner armenier under åren 1915 och 1916 inte om ett folkmord.

Man medger visserligen att många armenier och mänskor från andra kristna minoriteter dödades, men det ska ha varit en direkt följd av krigshandlingar under det första världskriget.

Antalet dödsoffer är enligt den turkiska synen också starkt överdriven.

Tyskland tar ansvar för egen roll

För Tyskland handlar resolutionen också om att ta på sig ett delansvar för folkmordet. Det dåvarande Osmanska riket var en viktig allierad till kejsardömet Tyskland och många tyska officerare hade höga poster som rådgivare inom den osmanska militären.

Tyska diplomater hade också god kännedom om hur armenier förföljdes. På så sätt var man både direkt och indirekt inblandad i vad som hände för hundra år sen.

I förbundsdagsdebatten betonade man idag många gånger att resolutionen inte är riktad mot Turkiet eller det turkiska folket, utan att den är menad att hedra offren och bidra till en försoningsprocess parterna emellan.

I Tyskland handlar debatten om resolutionen i vilket fall som helst i hög grad om relationerna till Turkiet. Och de är sedan tidigare ytterst ansträngda.

Satir väcker känslor

Under våren retade ett tyskt satirprogram upp president Erdoğan till den grad att Tysklands ambassadör kallades in för samtal till det turkiska utrikesministeriet.

Senare presenterade satirikern Jan Böhmermann en dikt där han medvetet förolämpade Erdoğan. Den här dikten kom till slut att bli en politisk fråga på högsta nivå.

På Turkiets och president Erdoğans krav gick den tyska regeringen med på att åklagaren kunde inleda en rättsprövning i fallet Böhmermann.

Förbundskansler Merkel fick utstå hård kritik för beslutet och kritikerna talade om att hon har satt sig själv och Tyskland i ett läge där man är utsatt för turkisk utpressning.

För att stoppa flyktingströmmen till Tyskland har Merkel hela tiden drivit på ett samarbete med Turkiet och Erdoğan.

Samarbetet har ändå visat sig vara mycket bräckligt och Erdoğan har redan hotat med att samarbetet upphör helt om EU inte går med på de planerade visumlättnaderna.

Motåtgärder väntas

Förbundsdagens beslut kommer alltså med säkerhet att få följder och i Tyskland spekulerar man redan kring de turkiska motdragen.

– Jag kan i det här skedet inte med säkerhet säga vilka de turkiska motåtgärderna kommer att bli, säger utrikesminister Steinmeier.

Som en första åtgärd har Turkiet i alla fall redan meddelat att man kallar hem sin ambassadör från Tyskland.

Egentligen var det meningen att resolutionen om det armeniska folkmordet skulle ha godkänts redan för ett år sen, men då sköt man ändå upp beslutet av hänsyn till Turkiet.

I dag är det säkert många som ångrar att resolutionen inte godkändes redan då.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes