Hoppa till huvudinnehåll

Historieböckerna skrivs om i Ryssland

Det första exemplaret av en "rättad" sovjetisk historiebok. Avsnittet om Lev Trotskij har korrigerats.
Det första exemplaret av en "rättad" sovjetisk historiebok. Avsnittet om Lev Trotskij har korrigerats. Det första exemplaret av en "rättad" sovjetisk historiebok. Avsnittet om Lev Trotskij har korrigerats. Bild: Susanna Sjöstedt Ryssland,historia,ryska historieböcker

I Ryssland är historieskrivningen så viktig att skolornas historieböcker nu ska skrivas om. Uppdraget kommer ursprungligen från president Putin själv. Det pågår en kamp om minnet, och historien används för dagspolitiska syften.

Hur vi minns de döda är inte egalt, speciellt inte i Ryssland.

Dagens Ryssland vill gärna se sig själv som arvtagare till något stort och mäktigt. Hellre mantelbärare till tsartidens ryska imperium och Sovjetunionen i sin krafts dagar än till villervallan på 1990-talet då den ryska nationella självkänslan släpades i smutsen.

- Den nuvarande makten söker sin legitimitet i historien, säger historieläraren Alexandr Abalov. Det är inte första gången. Då Stalin i början av 1930-talet kritiserades hårt för den misslyckade kollektiviseringen och industrialiseringen, började han tala om Sovjetunionen som det ryska tsardömets efterträdare.

- Det fick en betydelse för den nationella självkänslan och det hade en betydelse för uppoffringslusten under andra världskriget, säger Abalov som jag träffar på Lyceum nr 1535 i Moskva.

Skolklass i Lyceum 1535 i Moskva.
I Lyceum 1535 i Moskva. Skolklass i Lyceum 1535 i Moskva. Bild: Susanna Sjöstedt Ryssland,skolan (fenomen),lyceum 1535

Historia - mycket mer än ett dammigt skolämne

Historieskrivningen är idag så viktig i Ryssland att den betraktas som en del av den nationella säkerheten. Därför skrivs nu historieböckerna om, baserade på ett nytt koncept som har initierats från högsta politiska ort - av president Vladimir Putin själv.

Historia är ett av president Putins specialintressen - järnkanslern Otto von Bismarck en av hans inspirationskällor.

Historiska misstag

Putin har flera gånger talat om så kallade “historiska misstag”. Ett sådant “historiskt misstag” var till exempel att Krim överhuvudtaget hade kommit att tillhöra Ukraina, resonerade Putin för hemmapubliken då Ryssland annekterade Krim 2014.

För Finlands del kan det vara värt att notera att Putin i mars 2013 lät förstå att Sovjetunionens angrepp på Finland 1939 kunde förklaras med att Sovjet ville “rätta till ett misstag med gränsdragningen” då Finland blev självständigt 1917.

Det är därför knappast förvånande att president Putin är intresserad av vad som ska stå i skolornas historieböcker.

Kreml
Ryssland vill gärna lyfta fram det magnifika i sin historia. Kreml på bilden. Kreml Bild: EPA/SERGEI CHIRIKOV kreml,Ryssland,Vladimir Putin

Nytt historiskt koncept

För tre år sen gav presidenten det ryska utbildningsministeriet i uppdrag att skapa nya läroböcker i ämnet. Böckerna skulle vara enhetliga.

Det ledde till ett nytt koncept för hur historia ska undervisas i Ryssland och en ny läroplan, en så kallad historisk-kulturell standard, Istoriko-kulturnyj standart. I år borde alla skolor ta i bruk nya böcker.

Projektet ligger delvis i händerna på det ryska historiska sällskapet och dumans talman Sergej Narysjkin.

Vi kämpar mot en falsifiering av historien― Historikern Vasilij Dudarev.

Historikern Vasilij Dudarev från den Ryska Vetenskapsakademin Rossijskaja Akademija Nauk har varit med och tagit fram den nya standarden.

Hans arbetsgrupp har inte utsatts för påtryckningar uppifrån, säger han, men han håller med om att många politiker har sina fingrar i den historiska syltburken:

- Många politiker idag försöker tyvärr använda historien för att rättfärdiga sin egen politik, säger Dudarev. Men vi försöker komma ifrån det. Vi kämpar mot en falsifiering av historien.

Synen på Stalin splittrar

Forskarna har identifierat 20 svåra teman, till exempel Oktoberrevolutionen 1917 och Stalintiden. För dessa teman finns det speciella kompendier till hjälp för lärarna.

- Det finns inga förbjudna ämnen, säger Dudarev. Men det finns ämnen som vi vill visa ur en lite annan vinkel, främst för att få våra ungdomar att tänka. Så att de kritiskt och självständigt kan värdera olika händelser i stället för att följa de myter och klichéer som fanns under Sovjettiden eller på 1990-talet.

Historikern Vasilij Dudarev från den Ryska Vetenskapsakademin Akademija Nauk.
Vasilij Dudarev. Historikern Vasilij Dudarev från den Ryska Vetenskapsakademin Akademija Nauk. Bild: Susanna Sjöstedt Ryssland,Rysslands Vetenskapsakademi,vasilij dudarev

Men den ryska historien är minerad mark och vem som har tolkningsföreträde är en upprivande fråga. Synen på Stalin splittrar.

- Vi tar förstås upp att Stalin var en framstående ledare under Sovjettiden, säger Vasilij Dudarev. Vi ska inte glömma att det var under hans ledarskap som vi segrade i andra världskriget och ekonomin återupprättades.

Enligt Dudarev gjordes det gjordes förstås parallellt med utvecklingen av flera tragiska sidor i samhället, som till exempel berörde jordbruket.

- Vi glorifierar honom inte, men vi kritiserar honom inte heller, så som det var mode på 1990-talet. Vi försöker beskriva honom objektivt, liksom vi beskriver andra personer i den ryska historien.

Formuleringar och falsifieringar

Djävulen bor som vanligt i detaljerna. På människorättsrörelsen Memorial sväljer man inte formuleringarna otuggat.

Deportationerna kallas inte för ett brott och tjistkan, utrensningarna, benämns inte för vad de var i de nya böckerna, säger historikern Nikita Lomakin från Memorial.

Det pågår en kamp om historien, en kamp om minnet― Historikern Nikita Lomakin

Synen på offren under repressalierna är också “intressant”, säger Lomakin.

- Det finns en viss betoning på offren, men inget fokus på de skyldiga. Det är som om vi inte ska fundera på den saken, utan bara konstatera att det fanns offer. Vi ska tänka: “Ja, de dog. Och sen dog Stalin, och då tog det slut och det var det.”

Memorial, som bland annat kämpar för minnet av terrorns offer, hör till dem som idag anklagas för att falsifiera historien för utländska pengar. Delar av rörelsen har stämplats som “utländsk agent”.

Kampen om minnet

- Det pågår en kamp om historien, en kamp om minnet, säger Lomakin. Historien är idag ett av de främsta sätten att bedriva politik.

Hos många mänskor finns ändå en känsla av orättvisa i förhållande till kriget, repressalierna och till hur man minns det.

Nikita Lomakin, historiker på den ryska människorättsrörelsen Memorial.
Nikita Lomakin. Nikita Lomakin, historiker på den ryska människorättsrörelsen Memorial. Bild: Susanna Sjöstedt Ryssland,Memorial,historia,nikita lomakin

- Vi lever på anonyma ben, säger Lomakin. Vi har miljoner offer som vi inte vet namnen på. Se hur många minnesmärken det finns över repressaliernas offer - nästan inga alls. Det är som om det temat inte fanns, som om de miljoner människorna aldrig har funnits.

Memorial har satt ihop en ambulerande utställning med historieböcker genom tiderna. Också på huvudkontoret i Moskva finns historieböcker från olika tider, bland annat det första exemplaret av vad som skulle bli den officiella sovjetiska historieboken, med inflikade rättelser. Man ser till exempel hur Lev Trotskij skulle beskrivas i ännu svartare ordalag.

Också den ökända Korta kursen, Kratkij kurs, från år 1938, alltså kommunistpartiets officiella kommunistiska historiebok, finns att beskåda.

Lyceum 1535

Då jag besöker lyceum nummer 1535 håller åttondeklassarna på med 1400-talet.

Michails Zykovs favoritperiod är ändå Peter den store och hans reformer, Elizaveta Nistratova älskar tiden under Katarina II, medan Damir Husejnov fascineras av dekabristernas misslyckade palatskupp 1825.

- Man är som en detektiv då man läser historia, säger Damir. Du lägger bit efter bit, får en bild av en period, och så nästa, och förstår hur saker hänger ihop.

Historieläraren Alexandr Abalov, vars egen favoritperiod är upplysningstiden, är inte orolig över den nya standarden.

HIstorieläraren Alexandr Abalov i Lyceum 1535 i Moskva.
Alexandr Abalov. HIstorieläraren Alexandr Abalov i Lyceum 1535 i Moskva. Bild: Ilja Drobysjevskij Ryssland,alexandr abalov

- Den är tillräckligt öppen och ingenting har lämnats bort. Den innehåller inte värderingar, vilket är viktigt, och det är ändå läraren som bestämmer variationen. Standarden är ett helt användbart verktyg.

Från officiellt och politiskt håll vill man gärna framhålla en historia som är heroisk och segerrik.

- Den historien står ofta i bjärt kontrast med de berättelser som finns i familjerna, milt sagt, säger Abalov. Men det är inte ett problem, för då de synerna möts utvecklas tänkandet hos de unga, och det är det som är all undervisnings mål. Det viktiga är att förstå att det inte finns några “rätta svar” i historien.

Finländska gymnasister kan i framtiden välja bort historia

I motsats till Finland, där undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen (Saml) initierat ett experiment som gör det möjligt för gymnasister att inte läsa någon historia överhuvudtaget, blir det ryska uppväxande släktet översköljt av historia.

Också naturvetare och blivande medicinare läser mycket historia i Ryssland.

- Utan ett förflutet finns inget nu, säger åttondeklassaren Michail Zykov. Historia är viktigt för varje människa att känna till. Om det har begåtts fel måste man analysera dem och se till att de inte sker igen.

Åttondeklassarna Michail Zykov (t.v.) och Damir Husejnov i Lyceum 1535 i Moskva.
Åttondeklassarna Michail Zykov (t.v.) och Damir Husejnov. Åttondeklassarna Michail Zykov (t.v.) och Damir Husejnov i Lyceum 1535 i Moskva. Bild: Ilja Drobysjevskij Ryssland,lyceum 1535

Som bäst sänder Yle Teema en tredelad fransk dokumentärserie om Stalin. Serien kan också ses via Arenan.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes