Hoppa till huvudinnehåll

Skärpt asylpolitik kan ge fler papperslösa och sämre integration

En somalisk man håller upp Migrationsverkets brev framför sitt ansikte.
Ahmed insåg först i och med ett brev från Migrationsverket att det kan bli betydligt svårare än han trott att få sitt uppehållstillstånd förlängt efter lagändringen. Han vill vara anonym. En somalisk man håller upp Migrationsverkets brev framför sitt ansikte. Bild: Yle/Eva-Maria Koskinen humanitärt skydd,Migrationsverket,asylpolitik

Ahmed och omkring 400 andra personer vet inte vad som väntar dem då deras uppehållstillstånd med humanitärt skydd som grund går ut. Regeringen har slopat tillståndskategorin som ett led i skärpningen av asylpolitiken. Kritiker menar att förändringarna leder till försämrad integration och fler papperslösa.

Finlandssomalier träffar representanter från Migrationsverket för att diskutera konsekvenserna av regeringens lagändring.
Diskussionstillfället mellan finlandssomalierna och Migrationsverkets representanter ägde rum på Kulturcentret Caisa. Finlandssomalier träffar representanter från Migrationsverket för att diskutera konsekvenserna av regeringens lagändring. Bild: Yle/Eva-Maria Koskinen Somalier i Finland

På torsdagskvällen satt ett hundratal somalier och lyssnade spänt till vad Migrationsverket hade att säga om den åtstramade flyktingpolitiken. Ahmed var en av dem, en kille på 20 år med bekymrade ögon.

- Jag har stora problem, säger Ahmed som inte vill ha sitt riktiga namn i offentligheten.

Ahmed fick sitt ettåriga uppehållstillstånd med humanitärt skydd som grund innan jul och har nu fem månader kvar. Allt har sett rätt ljust ut. Men så för några veckor öppnade Ahmed ett brev av Migrationsverket och det ställde allt på ända.

Migrationsverket meddelade att regeringen har ändrat lagen och att humanitärt skydd inte längre gäller som grund för uppehållstillstånd. När Ahmed ska förnya sitt uppehållstillstånd måste han hitta en ny orsak för att få vistas i Finland. Möjligen blir han utvisad.

Regeringen borde ändra sin linje och ge människorna en tydlig signal att de får stanna.― Ville Niinistö, ordförande för de Gröna

“Vi kan inte förhålla oss så kallt och beräknande”

Abdirahim Hussein ler mot kameran på Järnvägstorget i Helsingfors.
Fler oroliga finlandssomalier har kontaktat Abdirahim "Husu" Hussein. Abdirahim Hussein ler mot kameran på Järnvägstorget i Helsingfors. Bild: Yle/Eva-Maria Koskinen Abdirahim Hussein Mohamed,abdirahim husu hussein

Det finns omkring 400 personer som är i Ahmeds situation. Om man räknar med deras familjer berörs ungefär tusen personer. De kommer främst från Somalia, Afghanistan och Irak. De här personerna uppfyller inte kraven för flyktingstatus eller alternativt skydd men har ändå ett dåligt säkerhetsläge i sitt hemland, till exempel en beväpnad konflikt.

En av kvällens arrangörer, radiojournalisten och politikern Abdirahim “Husu” Hussein säger att många finlandssomalier har kontaktat honom och varit mycket oroliga.

- Som finländsk medborgare undrar jag hur vi kan fatta sådana här beslut. Jag kan förstå att vi måste ge de stora massorna av asylsökande en signal, men visst har de här åtstramningarna smak av att stänga gränserna, säger Hussein.

I torsdags meddelade Abdirahim Hussein att han avgår från Centerpartiet där han varit medlem sedan början av 2000-talet. Han kan inte längre stå bakom centerns politik, bland annat deras flyktingpolitik.

- Det har kommit många asylsökande men vi kan inte bara förhålla oss kallt beräknande. I framtiden bedömer man oss utgående från hur vi agerade i nödens stund. Hurdana ledare vi var då, säger Husu.

Niinistö vill att regeringen låter de 400 personerna stanna i Finland

Ville Niinistö var ännu miljöminister när han talade med Spotlight.
Ville Niinistö. Ville Niinistö var ännu miljöminister när han talade med Spotlight. Bild: YLE/Antti Lempiäinen. ville niinistö

Det finns en stor sannolikhet att de som har fått uppehållstillstånd under det senaste året måste lämna landet. Ville Niinistö, ordförande för de Gröna, uppskattar att det gäller ungefär hundra personer och deras möjliga familjer.

- Det är helt omänskligt. Lagstiftning som åtstramar mänskliga rättigheter för dem som redan befinner sig i Finland, det är helt fel, säger Niinistö.
- Regeringen borde ändra sin linje och ge människorna en tydlig signal att de får stanna, säger han.

Så förändrade regeringen asylpolitiken

  • Asylsökande kan inte längre beviljas uppehållstillstånd (1 år) med humanitärt skydd som grund.
  • Det är svårare att få uppehållstillstånd (4 år) med alternativt skydd som grund.
  • Finland anser att säkerheten förbättrats och att det går att “återvända till samtliga områden i Afghanistan, Irak och Somalia utan att de väpnade konflikter som förekommer där i sig utgör en fara för en person endast på grund av hans eller hennes närvaro.”
  • Det kostar att ansöka om samtliga uppehållstillstånd. En vuxen familjemedlem betalar 455 euro och ett barn 230 euro.
  • Planen är att också strama åt familjeåterföringen. Den som vill ha sin familj till Finland borde ha en lön på 2 600 euro i månaden, om hen inte ansöker om återförening under de tre första månaderna av sitt uppehållstillstånd.

Källa: Migrationsverket, Inrikesministeriet

Regeringen vill inte att Finland ska vara attraktivt

Ben Zyskowicz gästade Yle:s morgon-tv
Ben Zyskowicz Ben Zyskowicz gästade Yle:s morgon-tv Bild: Yle zyskowicz

Regeringens syfte med lagändringen är att Finland inte ska vara ett fördelaktigare land för asylsökande att komma till i jämförelse med andra EU-länder.

- Vi ville åstadkomma att vi är på samma nivå som Sverige, Danmark, Norge och de andra EU-länderna, säger Ben Zyskowicz, samlingspartiets riksdagsledamot.

Han poängterar att humanitärt skydd som grund för uppehållstilltsånd bara har existerat i Finland. Lagberedingen var snabb. Det gick snabbt. Bara ett drygt halvår efter att legberdeningen börjat trädde lagändringen i kraft den 16 maj 2016.

- Man kan alltid ansöka om förnyat uppehållstillstånd på andra grunder, säger Zyskowicz.

Jobb kan ge förnyat uppehållstillstånd

Det är ändå lättare sagt än gjort att uppfylla kriterierna. För att kunna förnya sitt uppehållstillstånd på andra grunder, borde Ahmed visa att han har starka band till Finland. Det betyder exempelvis ett jobb, en studieplats inklusive en säkrad inkomst eller barn med skolan på hälft.

Ahmed har har ändå vuxit upp i mitt i ett inbördeskrig och har ingen utbildning att ty sig till. Han vill lära sig finska så att han kan börja grundskolan eller få ett jobb. Han har bara fem månader på sig och saknar till exempel rätt att öppna ett bankkonto här.

- Jag kan inte åka tillbaka för läget i Somalia är så dåligt. De har hotat mig, säger Ahmed.
Ahmed har lidit av stressymtom på grund av det han har upplevt i sitt hemland och nu har sömnprobemen kommit tillbaka.

- Jag kan inte sova.

Varning för fler papperslösa

Det är få finlandssomalier som tycker att Somalia är tryggt nog för att åka tillbaka. Läget i Somalia är dessutom så kaotiskt att de finländska myndigheterna saknar den officiella kontakt till de lokala myndigheterna som behövs för att skicka tillbaka personer med tvång. Finländska myndigheter kan enbart uppmana en somalier som inte får uppehållstillstånd i Finland att återvända frivilligt.

På flyktingrådgivningen är man orolig för att den åtstramade flyktingpolitiken ska leda till att antalet personer som existerar i Finland utan rättigheter ökar.
- Lagändringen kan leda till fler papperslösa, människor som inte upplever att de kan åka tillbaka till sitt hemland och stannar i Finland utan rättigheter, säger Heli Aali som är jurist på Flyktingrådgivningen, specialicerad på frågor om papperslöshet.

På migrationsverket medger man att risken finns.

- Visst är det möjligt men det är svårt att säga vad människorna väljer att göra. Blir de här, åker de någon annanstans eller återvänder de frivilligt. Men den möjligheten finns att personen får ett negativt beslut och inte minst finns möjligheten att det tar lång tid innan polisen kan förverkliga avvisningen, säger Hanna Helinko som är enhetschef vid Migrationsverket.

Tänk på de tiotusentals asylsökande som inte finns i Finland. Hur skulle det gå om Finland var det enda landet i Norden där det är lättare att återförenas med sin familj?― Ben Zyskowicz, Samlingspartiets riksdagsledamot

Svårare integrera sig

Med sina åtstramningar vill regeringen påverka de asylsökande som inte finns i landet och göra Finland som ett oattraktivare alternativ i deras ögon. Kritikerna anser att det drabbar de personer som redan bor i Finland och försöker integrera sig här.

- Varför åtsramar Finland helt vanliga människornas möjligheter att integrera sig på ett helt omänskligt sätt? Det finns ingen koppling till att lösa flyktingkrisen i Europa eller med drivkraftsfrågor. Det är bara helt fel politik, säger Niinistö.

Nu förbereds också en lagändring som kräver att den som vill ha sin familj till Finland ska ha tillräckligt höga inkomster. Månadslönen bör vara åtminstone 2 600 euro för att få ta hit sin partner och två barn. Det är mer än snittlönen i fler vanliga yrken i Finland. Samlingspartisten Ben Zyskowicz anser ändå att det är rätt beslut.

- Det är klart att det är svårt för dem som får vänta på familjen. Men hur skulle det gå om Finland var det enda landet i Norden där det är lättare att återförenas med sin familj? Vad skulle hända med integrationen om vi fick tiotusentals nya asylsökande?

Medan politikerna funderar på flyktingpolitiken, funderar Ahmed på sitt liv. Om han inte får uppehållstillstånd i Finland vet han inte vad han ska göra.

- Tillbaka till Somalia kan jag inte åka, säger han.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes