Hoppa till huvudinnehåll

Under efterkrigstiden ekade det av barnröster på Helsingfors innergårdar

Gård vid Kangasalavägen 11 i Helsingfors
Den så kallade "apborgen" i Vallgård. Kvarteret sägas vara den största enhetliga innergården i Norden, men Katja Tikka berättar att hon under arbetet med boken inte lyckades bekräfta det. Gård vid Kangasalavägen 11 i Helsingfors Bild: Yle/Helena von Alfthan Innergård,Vallgård, Helsingfors,yleinnergård

För hundra år sedan kunde det finnas utedass, kärror och ett ölbryggeri på höghusgården. I dag är många av Helsingfors innergårdar små oaser i stadsrummet.

- För hundra år sedan började stenhusen ersätta de låga trähusen i Helsingfors. På många gårdar fanns det fortfarande utedass. På en innergård i stadskärnan kunde det också finnas industriverksamhet. Till exempel på Skatudden kunde det finnas ett ölbryggeri eller ett kafferosteri på gården, säger Katja Tikka.

Katja Tikka, historiker, på Topelias gård.
Historiker Katja Tikka har skrivit böcker om Helsingfors. Katja Tikka, historiker, på Topelias gård. Bild: Yle/Helena von Alfthan yleinnergård

Tikka är en av författarna bakom boken "Helsingin sisäpihat kertovat" - en bok om innergårdar i Helsingfors som gavs ut 2015. Yle Huvudstadsregionen bad henne nominera de första innergårdarna i vår tävling för gårdar i huvudstadsregionen.

En innergård Tikka vill lyfta fram är den stora gemensamma gården som ligger vid Kangasalavägen i Vallgård. Husen i det här stora kvarteret byggt på 1920-talet har en gemensam gård vilken bildar en park mitt i kvarteret.

Gård vid Kangasalavägen 11 i Helsingfors
Efter kriget var det många barn som kikade ut mot Kangasalavägen i Vallgård genom den här porten. Gård vid Kangasalavägen 11 i Helsingfors Bild: Yle/Helena von Alfthan Vallgård, Helsingfors,Innergård,yleinnergård

- I dag är där rätt så lugnt men på 1950-talet bodde där mängder med barn. Det var en livlig gård där många barn lekte. Kvarteret har fått smeknamnet "apinalinna" eller "apborgen" eftersom det var så många barn som kikade ut genom portgångarnas gallerportar.

Tikka har nominerat gårdar till Yle Huvudstadsregionens tävling om den finaste innergården - se här vilka hon valde:

Läs mera:

Har du den finaste innergården i huvudstadsregionen - delta i vår tävling!

Yle Huvudstadsregionen söker det husbolag som har den finaste gården i regionen. Skicka in ett förslag - det kan vara gården du bor vid eller en fin innergård du sett.

Under efterkrigstiden ekade höghusgårdarna i Helsingfors av barnröster, de stora årskullarna som föddes efter kriget fyllde husen i innersta Helsingfors med barn.

Bilarna tog över

Under 1960-talet blev bilen allt allmännare och innergårdarna blev parkeringsplatser. Barnfamiljerna flyttade till förorten. Asfalten erövrade gårdarna.

- På 70-talet var de gamla stenhusen i Helsingfors inte så lockande. Många flyttade till lägenheter i förorten där det fanns moderna bekvämligheter och stora balkonger. I och med att innerstaden inte var så lockande så satsades det inte heller på gårdarnas trivsel i Helsingfors centrum, säger Katja Tikka.

Det så kallade Sonck-kvarteret i Tölö
I dag vill allt fler umgås på husets gård, och på många håll har husbolagen satsat på planteringar och utemöbler. Det så kallade Sonck-kvarteret i Främre Tölö är känt för att alla gårdar i kvarteret är förbundna med portgångar. Det så kallade Sonck-kvarteret i Tölö Bild: Yle/Helena von Alfthan Främre Tölö,Lars Sonck,yleinnergård,Innergård

År 1967 var det inte trendigt att bo i trähus i Helsingfors. Trähusen var ofta förfallna och primitiva, endast fattiga och "alternativa romantiker" bodde i dem.

I det här arkivklippet besöker redaktören ett förfallet trähusområde i Helsingfors.

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen