Hoppa till huvudinnehåll

Naturväktarna: Livsviktiga livsmiljöer

Kvinna tittar fram bakom en trädstam.
Mimma Ekblad är havsörnsforskare och expert i Naturväktarna i Radio Vega. Kvinna tittar fram bakom en trädstam. Bild: Yle / Anne Hämäläinen naturväktarna 2016

Jorden är visserligen stor men den är inte oändlig. Alla nulevande arter måste samsas om det utrymme som finns. Arterna är snillrikt anpassade till olika livsmiljöer och temperaturzoner.

I något skede blir livsmiljön full och det ryms inte in fler individer på området. Människan har lärt sig kringgå begränsningarna och annekterar fler och fler livsmiljöer – på bekostnad av andra arter.

Våra städer upptar större och större ytor samtidigt som allt större arealer krävs för att producera mat åt oss då vi bara blir fler och fler. En logisk följd av detta blir att övriga arter får allt mindre plats att leva på.

Blir livsmiljön för liten finns det en risk för att arten försvinner för gott, antingen från området, eller i värsta fall från hela Jorden. Då har arten dött ut.

Vad innebär det att vara utrotningshotad?

Begreppet utrotningshotad innebär att det finns en reell risk att en art ska dö ut i framtiden. Ju större risken är, dess större skyddsåtgärder krävs för att förhindra att arten dör ut.

På den berömda röda listan finns alla arter som anses ligga i farozonen. Risken för att en art ska dö ut bedöms utgående från flera kriterier.

Det kan kännas förvirrande att ejdern klassas som hotad trots att det finns ungefär 200 000 ejdrar i Finland, medan fiskgjusen, som det finns ungefär 1 300 av, inte klassas som hotad. Detta beror på att man bland annat kollar om antalet minskar eller ökar.

Ejdrarna har under de senaste åren minskat med mer än 30 procent medan fiskgjusarna sakta ökat i antal och nu kommit över den magiska gränsen 1 000 individer.

Vem är utrotningshotad och varför?

Arter kan vara utrotningshotade av många olika orsaker. Miljögifter, konkurrens med andra arter och överfiske är några.

Det största och allt övergripande hotet är ändå förlusten av livsmiljöer. Vissa arter, t.ex. många tickor (”trädsvampar”) är beroende av gamla, döda träd för att överleva. Döda träd finns det främst i gamla orörda skogar, som blir allt sällsyntare.

Andra arter, som skogsklockan, lever i gamla kulturlandskap. I och med att vi övergått till mer intensivt jordbruk växer ängar och skogsbeten igen. Då ängsväxterna försvinner, försvinner också t.ex. fjärilar och andra insekter som är beroende av dem. Är livsmiljöerna alltför begränsade, som hos Saimenvikaren, kan en olyckligt riktad olycka slå ut en hel art.

För att kunna rädda de hotade arterna måste vi därför samtidigt skydda deras livsmiljöer. Att skydda livsmiljöer är en god investering, många olika arter gynnas då ett område skyddas.

Är en art som är hotad i Finland alltid hotad i resten av världen? Vad gör det om arter dör ut? Varför ska vi skydda livsmiljöer som ursprungligen är skapade av människan? Vilken är Finlands mest hotade art? Vad kan just du göra för att skydda hotade arter?
Text: Mimma Ekblad

Torsdagen den 9.6 svarar Mimma Ekblad och Anders Albrecht på dina frågor om djur och natur i Naturväktarna på Radio Vega. Sändningen börjar kl. 19.22 och telefonslussen öppnar kl. 19. Numret är 0600 11 12 13.

Skicka in din fråga via formuläret här nedan eller via e-post natur@vega.fi. Du hittar också Naturväktarna på Facebook.

Skicka din fråga till Naturväktarna

  • FCC röstade som förväntat om nätneutralitetslagarna

    Telekommunikationsverket i USA tillåter olika hastigheter.

    De kontroversiella förändringarna i nätneutraliteten godkändes av amerikanska telekommunikationsverket FCC. Beslutet var väntat, men nu förflyttas kampen om det fria internet till domstolarna i USA.

  • Billigare dagvård i Åbo och Pargas

    Mindre bemedlade familjer och flerbarnsfamiljer gynnas.

    Barnfamiljer i både Åbo och Pargas kan nästa år se framemot sänkta dagvårdsavgifter, då en ändring i lagen om klientavgifter inom småbarnspedagogiken träder i kraft.

  • HJK värvade rysk målvakt

    Förstemålvakten Thomas Dähne flyttar till Polen.

    Regerande fotbollsmästarna HJK har värvat en rysk målvakt. 21-årige Maxim Rudakov lånas ut av Zenit S:t Petersburg för ett år. I avtalet ingår dessutom en option för ytterligare en säsong.

Läs också

Natur

Nyligen publicerat - Natur