Hoppa till huvudinnehåll

Naturväktarna: Livsviktiga livsmiljöer

Kvinna tittar fram bakom en trädstam.
Mimma Ekblad är havsörnsforskare och expert i Naturväktarna i Radio Vega. Kvinna tittar fram bakom en trädstam. Bild: Yle / Anne Hämäläinen naturväktarna 2016

Jorden är visserligen stor men den är inte oändlig. Alla nulevande arter måste samsas om det utrymme som finns. Arterna är snillrikt anpassade till olika livsmiljöer och temperaturzoner.

I något skede blir livsmiljön full och det ryms inte in fler individer på området. Människan har lärt sig kringgå begränsningarna och annekterar fler och fler livsmiljöer – på bekostnad av andra arter.

Våra städer upptar större och större ytor samtidigt som allt större arealer krävs för att producera mat åt oss då vi bara blir fler och fler. En logisk följd av detta blir att övriga arter får allt mindre plats att leva på.

Blir livsmiljön för liten finns det en risk för att arten försvinner för gott, antingen från området, eller i värsta fall från hela Jorden. Då har arten dött ut.

Vad innebär det att vara utrotningshotad?

Begreppet utrotningshotad innebär att det finns en reell risk att en art ska dö ut i framtiden. Ju större risken är, dess större skyddsåtgärder krävs för att förhindra att arten dör ut.

På den berömda röda listan finns alla arter som anses ligga i farozonen. Risken för att en art ska dö ut bedöms utgående från flera kriterier.

Det kan kännas förvirrande att ejdern klassas som hotad trots att det finns ungefär 200 000 ejdrar i Finland, medan fiskgjusen, som det finns ungefär 1 300 av, inte klassas som hotad. Detta beror på att man bland annat kollar om antalet minskar eller ökar.

Ejdrarna har under de senaste åren minskat med mer än 30 procent medan fiskgjusarna sakta ökat i antal och nu kommit över den magiska gränsen 1 000 individer.

Vem är utrotningshotad och varför?

Arter kan vara utrotningshotade av många olika orsaker. Miljögifter, konkurrens med andra arter och överfiske är några.

Det största och allt övergripande hotet är ändå förlusten av livsmiljöer. Vissa arter, t.ex. många tickor (”trädsvampar”) är beroende av gamla, döda träd för att överleva. Döda träd finns det främst i gamla orörda skogar, som blir allt sällsyntare.

Andra arter, som skogsklockan, lever i gamla kulturlandskap. I och med att vi övergått till mer intensivt jordbruk växer ängar och skogsbeten igen. Då ängsväxterna försvinner, försvinner också t.ex. fjärilar och andra insekter som är beroende av dem. Är livsmiljöerna alltför begränsade, som hos Saimenvikaren, kan en olyckligt riktad olycka slå ut en hel art.

För att kunna rädda de hotade arterna måste vi därför samtidigt skydda deras livsmiljöer. Att skydda livsmiljöer är en god investering, många olika arter gynnas då ett område skyddas.

Är en art som är hotad i Finland alltid hotad i resten av världen? Vad gör det om arter dör ut? Varför ska vi skydda livsmiljöer som ursprungligen är skapade av människan? Vilken är Finlands mest hotade art? Vad kan just du göra för att skydda hotade arter?
Text: Mimma Ekblad

Torsdagen den 9.6 svarar Mimma Ekblad och Anders Albrecht på dina frågor om djur och natur i Naturväktarna på Radio Vega. Sändningen börjar kl. 19.22 och telefonslussen öppnar kl. 19. Numret är 0600 11 12 13.

Skicka in din fråga via formuläret här nedan eller via e-post natur@vega.fi. Du hittar också Naturväktarna på Facebook.

Skicka din fråga till Naturväktarna

Läs också

Natur

Vi drar till skogs registrerade 775 996 skogsbesök under två veckor!

Här har flest skogsbesök gjorts

  • Harsyran är vintergrön

    De syrliga bladen kan ätas året runt.

    Många har smakat på harsyrans syrliga blad. De innehåller oxalsyra som också finns i rabarber. Bladen är klöverlika, trebladiga och man kan äta dem året runt, för de är vintergröna. Bladen är omvänt hjärtlika bladen viker ihop sig när det blir kväll, men också när det regnar. Därför har man kallat harsyran för skogarnas barometer. Den fina, lilla blomman uppenbarar sig i april-juni.

  • Häggen är släkt med rosen

    Väldoftande blommor men stinkande bark.

    Häggen blommar i maj-juni. Blomdoften är förtrollande och man kan känna igen den på långt håll. Häggens bark, trä och blad luktar däremot illa, vilken man märker om man plockar en häggbukett - händerna får en kännspak odör. Lukten påminner lite om bittermandel. Också djuren lägger märke till lukten.

  • Bofinken, en energisk sångare

    Bofinken sjunger en fallande drill med sluttrudelutt.

    Bofinkens ljudliga sång hörs nästan över allt om våren. De första bofinkarna anländer i mars. Sången börjar man oftast höra i april. Ibland övervintrar bofinken i Finland. Bofinken, Fringilla coelebs, och lövsångaren, Phylloscopus trochilus, är de två vanligaste fågelarterna i Finland. Kännetecken: Bofinken är lätt att känna igen på sina dubbla vita vingband.

  • Vildsvinen blir vanligare i Västnyland

    Ändå så gott som omöjligt att säga hur många de är.

    Vildsvinsobservationerna har blivit vanligare på sistone, men det är så gott som omöjligt att säga hur många individer vi har i Västnyland. Det menar Mikael Wikström, som är specialplanerare vid Finlands viltcentral.

  • Allemansrätten - våra rättigheter och skyldigheter i naturen

    I Finland har vi en synnerligen omfattande allemansrätt.

    I Finland har vi en synnerligen omfattande allemansrätt. Den tillåter oss att röra oss fritt i naturen, plocka svamp och bär, tälta och meta. Allemansrätten berör i princip alla människor som bor eller vistas här. Vet du vilka dina rättigheter och skyldigheter är?

  • Lokalt live: Hagabäckens rör rasar in och signalkräftan invaderar bäckens nedre lopp

    Vi sänder live kl. 15.15 och 16.00 på måndagen.

    Hagabäcken är en öringbäck mitt i centrala Helsingfors - men fiskarna hotas av giftiga utsläpp, invasiva arter och av att rören som bäcken leds genom håller på att falla sönder. Klockan 15.15 tar vi en titt på röret vid Krämertsskogsvägen och en spricka i den - 16.00 jagar vi signalkräftor i Köpingsparken.

  • Så här odlar du svamp hemma

    Den gråa ostronskivlingen är en bra nybörjarsvamp.

    Vad smakar ostronskivlingen? Hur mycket ljus behöver svampen? Och hur ofta kan jag skörda? Robin Libäck, självlärd expert inom mykologi, hjälper dig att komma igång med svampodlingen där hemma.

Nyligen publicerat - Natur