Hoppa till huvudinnehåll

Naturväktarna: Livsviktiga livsmiljöer

Kvinna tittar fram bakom en trädstam.
Mimma Ekblad är havsörnsforskare och expert i Naturväktarna i Radio Vega. Kvinna tittar fram bakom en trädstam. Bild: Yle / Anne Hämäläinen naturväktarna 2016

Jorden är visserligen stor men den är inte oändlig. Alla nulevande arter måste samsas om det utrymme som finns. Arterna är snillrikt anpassade till olika livsmiljöer och temperaturzoner.

I något skede blir livsmiljön full och det ryms inte in fler individer på området. Människan har lärt sig kringgå begränsningarna och annekterar fler och fler livsmiljöer – på bekostnad av andra arter.

Våra städer upptar större och större ytor samtidigt som allt större arealer krävs för att producera mat åt oss då vi bara blir fler och fler. En logisk följd av detta blir att övriga arter får allt mindre plats att leva på.

Blir livsmiljön för liten finns det en risk för att arten försvinner för gott, antingen från området, eller i värsta fall från hela Jorden. Då har arten dött ut.

Vad innebär det att vara utrotningshotad?

Begreppet utrotningshotad innebär att det finns en reell risk att en art ska dö ut i framtiden. Ju större risken är, dess större skyddsåtgärder krävs för att förhindra att arten dör ut.

På den berömda röda listan finns alla arter som anses ligga i farozonen. Risken för att en art ska dö ut bedöms utgående från flera kriterier.

Det kan kännas förvirrande att ejdern klassas som hotad trots att det finns ungefär 200 000 ejdrar i Finland, medan fiskgjusen, som det finns ungefär 1 300 av, inte klassas som hotad. Detta beror på att man bland annat kollar om antalet minskar eller ökar.

Ejdrarna har under de senaste åren minskat med mer än 30 procent medan fiskgjusarna sakta ökat i antal och nu kommit över den magiska gränsen 1 000 individer.

Vem är utrotningshotad och varför?

Arter kan vara utrotningshotade av många olika orsaker. Miljögifter, konkurrens med andra arter och överfiske är några.

Det största och allt övergripande hotet är ändå förlusten av livsmiljöer. Vissa arter, t.ex. många tickor (”trädsvampar”) är beroende av gamla, döda träd för att överleva. Döda träd finns det främst i gamla orörda skogar, som blir allt sällsyntare.

Andra arter, som skogsklockan, lever i gamla kulturlandskap. I och med att vi övergått till mer intensivt jordbruk växer ängar och skogsbeten igen. Då ängsväxterna försvinner, försvinner också t.ex. fjärilar och andra insekter som är beroende av dem. Är livsmiljöerna alltför begränsade, som hos Saimenvikaren, kan en olyckligt riktad olycka slå ut en hel art.

För att kunna rädda de hotade arterna måste vi därför samtidigt skydda deras livsmiljöer. Att skydda livsmiljöer är en god investering, många olika arter gynnas då ett område skyddas.

Är en art som är hotad i Finland alltid hotad i resten av världen? Vad gör det om arter dör ut? Varför ska vi skydda livsmiljöer som ursprungligen är skapade av människan? Vilken är Finlands mest hotade art? Vad kan just du göra för att skydda hotade arter?
Text: Mimma Ekblad

Torsdagen den 9.6 svarar Mimma Ekblad och Anders Albrecht på dina frågor om djur och natur i Naturväktarna på Radio Vega. Sändningen börjar kl. 19.22 och telefonslussen öppnar kl. 19. Numret är 0600 11 12 13.

Skicka in din fråga via formuläret här nedan eller via e-post natur@vega.fi. Du hittar också Naturväktarna på Facebook.

Skicka din fråga till Naturväktarna

Läs också

Natur

  • Tosteblåvingen är Finlands nationalfjäril

    Tosteblåvingen är Finlands nationalfjäril.

    Mer än 36 500 finländare har röstat fram vår nationalfjäril. Bland ett tjugotal kandidater valdes tosteblåvingen (Celastrina argiolus) med 17,3 procent av rösterna. Tosteblåvingen kan man hitta i så gott som hela landet, även i Lappland.

  • Trehundra orsaker varför man skall städa ur holkarna

    Många lever loppan i holkarna

    Förhoppningsvis har du städat ur dina fågelholkar medan det var minusgrader ute. Dels för att fåglarna börjat flytta in redan, men också för att holkarna innehåller mycket annat än lite mossa, gräs och en och annan kvist.

  • Myggorna är här - är du redo?

    Hjälper vitlök och öl mot myggor?

    Försommarens myggbett är värre än senare myggbett - sant eller falskt? Fem påståenden om myggbett.

  • En björn har rört sig i Solf

    Spår av björn mellan riksåttan och Rimal.

    En björn sågs på måndag kväll röra sig i Solf i Korsholm mellan riksåttan och Rimal. Det finns tydliga spår efter björnen och Anton Svens från Solf jaktförening bekräftar att det rör sig om björnspår.

  • Björn åt middag från soptunna i Ingå

    Björnen sprang också på golfbanan i Sjundeå.

    En björn har observerats i Degerby-Kopparnäsområdet i Ingå och i Störsvik i Sjundeå två kvällar i rad och ätit mat från en soptunna. Björnen har också rört sig kring golfbanorna i Störsvik. Polisen uppmanar den som ser björnen att ringa 112.

  • Nationalpark 9: Vekara

    Bottenhavets nationalpark på ön Vekara.

    På ön Vekara som ligger strax utanför Nystad kan du delta i ett internationellt arbetsläger och bli ett med naturen.

  • Nationalpark 10: Skärgårdshavet

    Bland kobbar och skär i Skärgårdshavets nationalpark.

    Skärgårdshavet är en av världens vackraste skärgårdar med mer än 40.000 öar, kobbar och skär. 8.000 av dem hör till Skärgårdshavets nationalpark.

  • Nationalpark 11 - Enskär

    Finlands yngsta nationalpark.

    Utanför Nystad ligger Finlands yngsta nationalpark – Bottenhavets nationalpark. Den består av fantastiska öar och ett stort havsområde. Ett av de populäraste besöksmålen är Enskär.

  • Nationalpark 12: Linnansaari

    Ett av Finlands vackraste insjölandskap.

    Linnansaari nationalpark ligger i närheten av Nyslott och stoltserar med ett av Finlands vackraste insjölandskap.

Nyligen publicerat - Natur