Hoppa till huvudinnehåll

Borgåbor vill ha medelstora, tvåspråkiga skolor

Jordglob och pennor i skolan
Bildningsnätverket ska förnyas i Borgå. Jordglob och pennor i skolan Bild: Yle/Monica Slotte pennor

Invånarna önskar trygga och hälsosamma lokaler, små gruppstorlekar och tjänster som ligger nära. Så lät det när Borgåborna fick berätta sin åsikt om bildningsnätverket i en enkät.

Enkäten ansluter sig till den pågående utredningen av bildningsnätverket. Enkätens teman var skolor, daghem samt teman och tjänster i anslutning till kultur och fritid.

Medelstora skolor är populära

Över hälften av invånarna anser att medelstora skolor är det bästa alternativet: lågstadieskolor med högst 200–300 elever och högstadieskolor med 300–400 elever.

I fråga om enhetsskolor var variationen bland svaren större men knappt hälften ansåg att en skola inte bör ha fler än 500–600 elever.

Drygt över hälften ansåg att det inte lönar sig att staden upprätthåller lågstadieskolor med mindre än 40–60 elever, högstadieskolor med mindre än 150–200 elever och enhetsskolor med mindre än 300 elever. Knappt 80 procent ansåg att låg- och högstadieskolorna bör vara skilda enheter.

skolhus i trä
Lite över 100 elever går i Gammelbacka skola. skolhus i trä Bild: Yle/Erica Vasama skola i borgå

Man ansåg att tvåspråkiga bildningscentrum är ett bättre alternativ än enspråkiga skolor. För att balansera ekonomin väljer invånarna hellre mindre kvadratmeter i skolorna än minskade personalresurser. De som svarade ansåg att den lämpligaste gruppstorleken är 15–20 elever.

Dessutom frågade man vad invånarna anser vara det viktigaste som bör beaktas vid planeringen av skolnätverket. I svaren lyftes fram bland annat elevens välmående, små undervisningsgrupper, högklassig undervisning, korta skolvägar, trygga och hälsosamma lokaler som lämpar sig för olika ändamål, jämlika möjligheter för alla elever samt långsiktigt beslutsfattande.

Nära till daghemmen

Vad gäller daghemmens läge ansåg de som svarade på enkäten att det viktigaste är att daghemmet ligger i det egna bostadsområdet eller att det finns goda trafikförbindelser till daghemmet.

Nästan 70 procent ansåg att förskoleundervisningen och dagvården bör ordnas i daghemmets egna lokaler, inte i skolans lokaler.

Övre Haiko daghem är ett tvåspråkigt daghem. Bild: YLE / Hanna Othman övre haiko daghem

Familjedagvården upplevdes vara något viktigare i glesbygden än i tätorter. Borgåborna ansåg att den kommunala dagvården är viktigare än den privata dagvården, men man ansåg å andra sidan också att detta inte var av stor betydelse.

I de öppna svaren framhävdes bl.a. yrkeskunnig personal, högklassig och god mat, trygga och hälsosamma lokaler samt att barngruppernas storlek inte får ökas.

Kultur- och fritidstjänster också utanför centrum

Invånarna anser det vara viktigt att kultur- och fritidstjänster erbjuds till barn och ungdomar i daghem och skolor också utanför centrum samt i glesbygd och byar. Borgåborna önskade också att barn och ungdomar har tillgång till undervisning i musik, bildkonst och teaterkonst på olika ställen.

Invånarna önskar också att staden stöder invånarnas kultur- och fritidsverksamhet genom att erbjuda lokaler till skäliga priser och genom att bistå verksamheten ekonomiskt.

Om kulturtjänsterna avstår från utställningsverksamheten i Galleri Gamla Kaplansgården, anser invånarna att det inte spelar någon roll om det är en förening eller en privat aktör som i fortsättningen svarar för verksamheten.

I de öppna svaren föreslog man att staden stöder invånare bl.a. genom att erbjuda kultur- och fritidsaktiviteter under skolloven och servicesedlar, samt genom att koordinera gemensamma evenemang och genom att hjälpa aktörerna att bilda nätverk.

Svenskspråkiga svarade flitigare

Enkäten besvarades av totalt 484 personer. Personer i åldern 30–49 som är i arbetslivet svarade flitigast på enkäten.

Bland de personer som svarade på enkäten fanns det nästan lika många finskspråkiga och svenskspråkiga, det vill säga de svenskspråkiga invånarna var flitigare med att svara på enkäten i förhållande till de finskspråkiga invånarna.

Över 75 procent av de som svarade var kvinnor.

Invånarna svarade på enkäten om bildningssektorns servicenätverk under tiden 23 till 29 maj 2016.