Hoppa till huvudinnehåll

Ingemo Lindroos: Sverige sänder signaler med amerikanskt samarbete

Redaktören Ingemo Lindroos
Ingemo Lindroos. Redaktören Ingemo Lindroos Bild: Johanna Kannasmaa ingemo lindroos

Det kan uppfattas som en paradox att Sverige, som alltid betonar den militära alliansfriheten, vill ha ett ingående försvarssamarbete med USA, skriver Nordenkorrespondent Ingemo Lindroos.

Sverige undertecknade ett nytt samarbetsavtal med USA igår. Landet har haft bråttom att bygga upp ett trovärdigt försvar och flera försvarssamarbeten. Under många år hade man skurit ner i försvaret och dåvarande statsminister Fredrik Reinfeldt uttalade sig ännu för tre år sedan om försvaret som ett ”särintresse”.

Sedan vaknade man till en ny säkerhetspolitisk verklighet just när den nuvarande regeringen tillträdde.

Försvarsminister Peter Hultqvist har haft ett hårt jobb att nå en nivå på försvaret som kan kallas trovärdig. Den rödgröna regeringen är väldigt tydlig med den militära alliansfriheten – det betonar försvarsminister Hultqvist varje gång som chansen ges, och det är ofta i dessa tider.

Ingen Natoutredning i Sverige

Den svenska regeringen har, i motsats till Finland, valt att inte ens utreda för- och nackdelarna med ett Natomedlemskap.

I stället har man kompromissat sig fram till en lösning som går ut på att allmänt utreda Sveriges internationella samarbeten inom säkerhetspolitiken. Tanken är att inte ens ge lillfingret till Natoförespråkarna, eftersom en utredning här i Sverige sannolikt uppfattas som början på en processs där man ansöker om medlemskap.

Därför är det så intressant att Sverige tydligt stärker samarbetet med USA, den starkaste aktören inom Nato. Det heter ”den transatlantiska länken” på politikerspråk – också den betonar Hultqvist så ofta tillfälle ges.

USA-avtalet är inte bindande

I avtalet om utvidgat försvarssamarbete med USA, som Hultqvist tecknade under i går, står att länderna ska stärka sitt samarbete med mer informationsutbyte och gemensamma övningar, men också i multilaterala insatser både i FN:s och Natos regi.

Avtalet ska säkra den kapacitet och forskning som behövs för luftförsvar, ubåtsjakt och angrepp i cyberrymden. Det är inte juridiskt bindande, utan det ska sända den säkerhetspolisk signal, har Hultqvist förklarat i svenska medier.

Sveriges nära samarbete med USA har varit ett samtalsämne redan en längre tid. Det har uppmärksammats via olika amerikanska högdjurs träffar med den svenska regeringen.

Till dem hör ordföranden för den amerikanska senatens mäktiga försvarsutskott, John Mc Cain som besökte Stockholm i augusti ifjol.

Ger USA försvarsgarantier?

Den nära relationen har fått svenska medier att flera gånger ställa frågan om vilka försvarsgarantier som man väntar av USA ifall av krig. Svaren brukar handla om att Sverige vinner på ökat samarbete, trots att bara en försvarsallians kan ge garantier.

Många minns ”den dolda alliansen”, det vill säga olika former av säkerhetsgarantier som Sverige hade med västmakterna under kalla kriget och som hölls hemliga.

Också vice ordförande för Finlands utrikesutskott Pertti Salolainen har försökt ställa frågor om vilka garantier Sverige förväntar sig av USA, vilket han har berättat om i en Hbl-intervju i höstas.

Samtidigt debatteras i svensk press om hur kylig den svensk-ryska relationen är. Svenska Dagbladets Jonas Gummeson tolkar relationerna som så kyliga att de är ”vid fryspunkten”. Han hänvisar till att inga officiella ministerbesök sker mellan länderna just nu, att Sverige har varit tvunget att utvisa en diplomat som visade sig vara agent och att landets försvarsattachéer inte bjuds in till militära övningar i Ryssland, där andra EU-länders representanter deltar.

Frostig relation till Ryssland

Det är svårt att säga om relationen är vid fryspunkten, men ordväxlingen mellan Sverige och Ryssland är stundvis hård.

Det råder också en mer stressad stämning i den svenska debatten i förhållande till Ryssland, om man jämför med motsvarande debatt i Finland. Också en del av de svenska medierna späder själva på känslan av frysta relationer: ”Det skärpta säkerhetsläget” heter en ständig överrubrik för försvarsrelaterade artiklar i Svenska Dagbladet.

Det nya samarbetet med USA kan man se enbart pragmatiskt. Sverige har inte tillräckligt med egna resurser för sitt försvar och då är man tvungen att söka samarbeten med andra, som med Finland och USA.

Eller så kan man se det som att det varma förhållandet till USA bara blir varmare medan det kyliga förhållandet till Ryssland är, om inte vid fryspunkten, så någonstans vid snöblandat regn.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes